Grusade förhoppningar för Gállok

Det senaste året har bolaget Beowulf Mining satsat hårt på att få sin förnyade ansökan om bearbetningskoncession för Gállok utanför Jokkmokk godkänd av Bergsstaten. Bland annat har bolaget tagit hjälp av Bergsstatens förre chef, Jan-Olof Hedström. Dessutom har både Beowulf Mining och dotterbolaget Jokkmokk Iron Mines bytt frontfigurer i hopp om att vinna i popularitet. Men att Kurt Budge tagit över efter den hårt kritiserade Clive Sinclair-Poulton och att JIMAB:s Fred Boman är ute ur bilden hjälper med största sannolikhet inte exploatörerna att få ökat stöd bland lokalbefolkningen. Inte heller kommer gruvmotståndarna att ändra ståndpunkt bara för att Beowulf har gått in med riskkapital i ett lokalt utvecklingsbolag. Motståndet är starkt. Bland annat står Jåhkågasska sameby fast vid att det inte bör brytas järnmalm i Gállok.
I tisdags verkade det som att även den politiska majoriteten i Jokkmokk kommun gjort en tvärvändning och blivit mer gruvkritisk. Då antog kommunstyrelsen ett yttrande angående Gállok vid ett extratillsatt sammanträde. Tonen var betydligt mer skeptisk än tidigare och Gállokaktivisten och kommunpolitikern Henrik Blind (MP) skrev att ”förnuftet har segrat” när han rapporterade om yttrandet på Facebooksidan Gruvfritt Jokkmokk.

I den nya skrivelsen efterfrågas en rad kompletteringar inför en bearbetningskoncession och det står bland annat att Jokkmokk kommun ”anser att det är viktigt att rennäringen i kommunen har möjlighet att utvecklas och stärkas som näring”. Kommunen anser även att ”dammsäkerhetsfrågorna ska vara högprioriterade” och bör utredas av ”berörda myndigheter med sakkunskap”, precis som riskerna för att vattnet förgiftas vid utsläpp och spill från gruvdammarna. Dessutom menar kommunen att det är viktigt att världsarvet Laponia inte påverkas i ”negativ riktning” och att ”konsekvenserna vid de olika transportalternativen” måste utredas ordentligt. Kommunen vill också ha en översyn av de belopp som avsätts för miljöåterställningar. Slutligen betonar kommunen att det är viktigt att långsiktigheten i projektet säkerställs, liksom finansiering vid eventuellt avbrott i drift eller ”upphörande innan projektets slut”, eftersom det finns regionala exempel som visar på svårigheten med just detta.

Kommunpolitikern och Gállokaktivisten Henrik Blind om Jokkmokk kommuns svängning i Gállokfrågan: ”Förnuftet har segrat.” Foto: Emma Lundström

Henrik Blind var i tisdags positiv till den nya skrivelsen men han påpekade att Miljöpartiet hade velat ha mer kraftfulla formuleringar, både gällande rennäringens möjligheter att existera och gällande de miljövärden som hotas i området kring Gállok. När det gäller rennäringen yrkade Miljöpartiet tillsammans med Samernas väl och Liberalerna på att meningen ”Jokkmokks kommun anser att det är viktigt att rennäringen i kommunen har möjlighet att utvecklas och stärkas som näring” skulle kompletteras med ”och kunna fortsatt bedrivas på ett ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt hållbart sätt”. När det gäller naturvärdena ville partierna att den nuvarande formuleringen ”Jokkmokks kommun har inga synpunkter” skulle utgå och ersättas av meningen ”Länsstyrelsen i Norrbottens län har föreslagit att en stor del av det tilltänkta koncessionsområdet ska ombildas till naturreservat, vilket visar på höga naturvärden i området som ska beaktas i tillståndsmyndighetens handläggning.”

Även om de bortröstade tilläggen hade gjort kommunens yttrande betydligt mer kärnfullt så framstod tisdagens besked som positivt för gruvmotståndarna. De andra instanserna som har möjlighet att lämna in remissvar, Sametinget och Länsstyrelsen i Norrbotten, är ju sedan tidigare negativt inställda till en gruva i Gállok. Men redan på onsdagen grusade Jokkmokks kommunalråd, Robert Bernhardsson (S), de växande förhoppningarna om att platsen kan komma att skyddas. Bernhardsson har under det senaste året framstått som lite mer kritisk till gruvplanerna och han har sagt att kommunen måste byta fokus till andra tillväxtområden som till exempel turismen och de samiska näringarna. Men i en intervju i NSD dagen efter yttrandet säger han att han tycker att ansökan om bearbetningskoncession på det stora hela är väl genomarbetad och att kommunledningen tycker att det finns goda förutsättningar för ett positivt beslut: ”Vi har höga förväntningar på en gruvetablering. Det är en oerhört viktig fråga för oss. Alla frågor som gäller nya jobb behöver hanteras på ett respektfullt sätt och med ett underlag som är så kvalitativt som möjligt.”
Om Bergsstaten godkänner koncessionsansökan väntar en omfattande tillståndsprövning i Mark- och miljödomstolen.

Related Articles