▶ Nu tas sekretessen kring stödmottagarna bort
▶ Storbolag gör miljardvinster men fick ändå stöd
▶ Även ekobrottslingar har kunnat få korttidsstöd
Under coronapandemin har 76 000 företag och föreningar fått korttidsstöd från staten i det som Tillväxtverket beskriver som det enskilt största krisstödet i svensk historia. Stödet betalades ut mellan 16 mars 2020 till 30 september 2021, och gjordes för att företag skulle korttidspermittera anställda. Totalt godkände myndigheten 100 000 ansökningar, men vilka sökande som beviljades pengar var hemligstämplat. Nu har den sekretessen lyfts.
Totalt har staten betalat ut 37,6 miljarder kronor i korttidsstöd. Siffran är dock preliminär eftersom de slutliga beräkningarna av hur mycket företagen haft rätt till ännu inte är klara.
Ett krav för att stödet skulle beviljas var att företaget drabbats av ”tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter”, men på våren 2020 valde ett antal bolag som beviljats stöd att ändå göra utdelningar till sina aktieägare.
Det föranledde en lagändring som innebar att ett bolag som beviljats stöd inte skulle få besluta om att göra utdelningar inom två månader före stödperioden till sex månader efter. Därför har vissa bolag skjutit upp sina utdelningar från 2020 till i år.
Enligt Bolagsverkets siffror har totalt 4 804 bolag som beviljats stöd gjort aktieutdelningar.
Tillverkningsindustrin är den gren som fått störst stöd, 8,4 miljarder kronor, och det är också där de bolag som fått mest pengar återfinns. Allra mest har beviljats till Volvo Lastvagnar (1 330 miljoner), Scania (866 miljoner) och Volvo Cars (530 miljoner). Enligt SVT:s Rapport gjorde Volvo Lastvagnar en vinst för helåret 2020 på 26 miljarder kronor, Scania åtta miljarder och Volvo Cars nio miljarder.
Omkring 30 000 bolag har betalat tillbaka stödpengar till staten när verksamheten gått bättre än väntat. Ett av dessa är Volvo Cars, som ursprungligen fick 1,1 miljarder. Skillnaden beror på att produktionen kunde komma igång tidigare än vad bolaget beräknade i sin ansökan. Carl-Henric Svanberg, ordförande för Volvo Lastvagnar, sa däremot i en företagsvideo ”att betala tillbaka känns som att man ger upp på systemet och protesterar, det vill inte vi”, angående att bolaget inte betalar tillbaka stöd till staten.
Enligt Rapport har nio av börsens 30 största företag fått korttidsstöd. Åtta av dessa, bland andra H&M, Alfa Laval och Investor gjorde en vinst på sammanlagt 130 miljarder för 2020. Dagens Nyheter har genom att räkna vilka de tio största koncernerna är – snarare än enskilda bolag – som fått korttidsstöd kommit fram till att dessa totalt fått 5,5 miljarder kronor i stöd. De har, mestadels under 2021, gjort aktieutdelningar på 32 miljarder till sina ägare. Den som gjort den i särklass största utdelningen är Volvo AB, som eftersom de fick permitteringsstöd under 2020 valde att inte göra någon vinstutdelning då. Istället sköts den fram till i år, då utdelningen blev 30,5 miljarder kronor. Hennes & Mauritz planerar att göra en utdelning på cirka tio miljarder under november.
Tillväxtverket har gjort drygt 600 återkrav och 200 polisanmälningar mot företag som beviljats stöd och misstänks ha fuskat på olika sätt. Dagens Nyheter har i en granskning dessutom hittat ett antal företag som fått stöd trots att de varit inblandade i ekonomisk brottslighet. Ett växlingskontor ska ha tvättat över 200 miljoner kronor från narkotikahandel, och fått 217 000 kronor i korttidsstöd – samtidigt som bolagets ägare satt häktad. Andra bolag har också varit inblandade i ekonomisk brottslighet med rättegångar som pågick samtidigt som de fick stöd, eller där domar redan fallit. Åter andra företag ägdes av personer som var dömda för ekobrott av olika slag.
Rasmus Klockljung