För oss som uppskattar Trotskijs kritik av stalinismen är det lätt att glömma att det fanns många andra framträdande bolsjeviker som också varnade för Sovjetunionens politiska utveckling och erbjöd alternativa vägar. En av de mest intressanta och samtidigt mest bortglömda är Aleksander Sjljapnikov, ledaren för Arbetaroppositionen, vars liv för första gången nu skildras i en gedigen biografi på engelska av forskaren Barbara C. Allen, som djupdykt i de ryska arkiven.
För oss i Sverige är Aleksander Sjljapnikov extra intressant eftersom han bodde här under första världskriget och ansvarade för bolsjevikernas smuggelverksamhet till och från Ryssland, bland annat med hjälp av Charles Lindley, svenska transportarbetarförbundets legendariske ordförande. Sjljapnikov var själv fackföreningsman, men metallarbetare, och hade börjat jobba på fabrik redan som tioåring, blivit svartlistad som 15-åring och flera gånger suttit i tsarens fängelse. Han var till stor del en självutbildad arbetarintellektuell, skrev inga teoretiska verk, men däremot en serie memoarer som har varit en viktig källa för forskare som studerar ryska revolutionens historia. Sjljapnikov hade också en kärleksrelation med Aleksandra Kollontaj, som blev hans allierade i Arbetaroppositionen.
Sjljapnikov återvände till Ryssland redan innan februarirevolutionen 1917 och var i Lenins frånvaro den mest betydande bolsjevikledaren att organisera kampen på plats när revolutionen utbröt. Efter oktober blev Sjljapnikov arbetsminister i den sovjetiska regeringen och fortsatte att engagera sig i fackliga frågor. Det är också nu han börjar komma på kant med Lenin, då Sjljapnikov och hans anhängare i Arbetaroppositionen förespråkade en mer framträdande roll för fackföreningarna, medan Lenin ville att de skulle underordnas partiet.
Arbetaroppositionen har ibland kallats för syndikalistisk eller till och med anarkistisk, men det är en felaktig beskrivning då Sjljapnikov hela tiden var en anhängare av en stark socialistisk stat och trodde på kommunistpartiets ledande roll. Men han varnade – långt innan Trotskij – för att kommunistpartiet höll på att tas över av karriärister och byråkrater som inte längre hade någon förankring i arbetarklassen.
Arbetaroppositionen förbjöds som olovligt fraktionsverksamhet vid partikongressen 1921, men vid denna tid genomfördes inga utrensningar eller fängslanden av kritiker inom partiet, så Sjljapnikov fortsatte att ha viktiga politiska poster flera år framöver. Först 1937 blev han avrättad av Stalin tillsammans med de andra gammelbolsjevikerna. Men till skillnad från många andra stod han på sig och erkände aldrig de falska anklagelser som riktades mot honom.
Per Leander
BOK
Alexander Shlyapnikov
– Life of an Old Bolshevik
av Barbara C. Allen
Haymarket Books, 2016
