▶ Socialdemokratins folkrörelsekaraktär avlövas med valet av ny partisekreterare
Valet av Lena Rådström Baastad som ny partisekreterare är en tragisk bekräftelse på den socialdemokratiska ledningens beslutsamhet att avlöva partiet dess folkrörelsekaraktär. En av Stefan Löfvens få egna bidrag till socialdemokratins tankeutveckling var att döpa om ett program för fler arbeten till ”Affärsplan för Sverige”. Inför förra valet var budskapet att partiet skulle införa nya rekryteringsprocesser. ”För att få en bättre mix av olika kompetenser inför vi kompetensprofiler för våra kandidater”, deklarerade Löfven.
Inga tröga folkrörelsetraditioner eller föråldrade diskussioner om politiska alternativ skulle längre hindra marschen mot framtiden. Och till valgeneral utsåg han Jan Larsson vilken som sin främsta merit för posten framhävde ”åren som managementkonsult på den amerikanska konsultfirman McKinsey&Co”.
Det känns därför naturligt att den nya partisekreteraren hämtas från konsultfirman Gaia Leadership vars grundläggande credo är att en ”organisations förmåga att konkurrera och skapa värde avgörs av dess förmåga att skapa ledare”. Centralt i den filosofi Lena Baastad företrädde där är att medarbetarna (numera partimedlemmarna?) görs till ”offensiva leverantörer” som ”skapar en kund- och resultatorienterad kultur såväl inåt i den egna organisationen som utåt i samspelet med kunder och intressenter.”
Utvecklingen avspeglar en generell trend i internationellt partiväsen. De politiska partierna blir allt mer elitorganisationer som vuxit ihop med andra samhälleliga maktorgan. Organisatoriskt har partierna blivit allt mer oberoende av sina medlemmar och de rörelser de vuxit ur, ekonomiskt genom ett kraftigt ökat partistöd. De har samtidigt blivit allt mer marknadsorienterade, inriktade på att anpassa sitt budskap efter efterfrågan.
Den mediala utvecklingen har givit partierna effektivare medel att direkt nå ut till väljarna. Spinndoktorer och PR-konsulter har ersatt rådslag och medlemsopinioner. Med Tony Blairs Peter Mandelson gjorde tendensen sitt inträde inom socialdemokratin. Göran Perssons och andras strömhopp till välbetalda konsultjobb visar hur snabbt genomslaget blev i Sverige. Lena Baastad gick från kommunalråd till partner i Gaia Leadership.
Reaktionerna från de socialdemokratiska gräsrötterna har inte uteblivit. Till förra partikongressen fanns hundratals motioner som i skarpa ordalag protesterade mot utvecklingen: demokratin utarmas. Byråkrati och lobbyister får ett allt större inflytande över politiken. Politikutvecklingen måste ske i folkrörelsen och inte i våra kanslier. Berättelsen om socialdemokraterna får inte bli berättelsen om ledarna.
Ur oron kom också konkreta förslag: ökade möjligheter för medlemmar att föra fram sina synpunkter. Medlemsomröstningar. En öppen valprocess. Direktval av partiordföranden. Men partistyrelsens svar var kemiskt fritt från varje reflexion över de grundläggande problem som motionerna pekade på. Några beslut som binder ville man inte se, eller ens rösta om. Påståendet att den demokratiska processen inom partiet skulle vara sluten ”är helt enkelt inte sant”, hävdade man harmset. Istället erbjöd Löfven, åter med ett uttryck hämtat från affärsvärlden, ett ”Handslag för ett framtidsparti”.
Nu vet vi vad handslaget var värt. Den efter partiordföranden viktigaste posten inom partiet har tillsats i en process mer ogenomskinlig än någonsin. Några mangementfloskler från Gaia Leadership är allt som återstår.
Kjell Östberg