Foto: Per-Olof Balkedal
I Kulturhuset Klossen på Ålidhem arrangerade Vänsterpartiet, Ung Vänster och Socialistisk Politik lördagen 23:e november Vänsterforum. Sjuttio personer samlades till en heldag med föreläsningar och paneldebatter med mingel bland bokborden Bokförläggarna Röda Rummet, Rojavakommittén, Vänsterpartiet med flera. Organisationen Ingen Människa Är Illegal ansvarade för kaffe och tilltugg.
PÅ PLATS
Carl Weidenstolpe från FridaysForFuture berättade under rubriken Klimatkampen i Umeå att man förutom att varje fredag demonstrera vid stadshuset också begärt svar av varje ledamot i kommunfullmäktige att ta ställning för att följa Parisavtalet ansvarsfullt med en koldioxidbudget. Hittills har cirka en tredjedel svarat ja och man hoppas att fler svarar ja före den globala klimatmanifestationen den 29:e november.
I ett panelsamtal om Facklig kamp eller underkastelse med moderatorn Jan-Olov Carlsson (IF Metall) deltog Camilla Ingman (Kommunal), Thomas Olofsson (Hamnarbetarförbundet) och Rasmus Hästbacka (Umeå LS) och Erik Pettersson (IF Metall). Samtalet handlade bland annat om vikten att ta initiativ kring frågan om LAS (Lag om anställningsskydd). Förhandlingarna om LAS får inte ske i tystnad utan opinion måste höras så att medlemmarnas åsikt kommer till tals, vilket kan bromsa att försämringarna av LAS godkänns av de fackliga ledningarna.
Under rubriken Brexit – hotet mot demokratin menade statsvetaren Magnus Blomgren att Brexit måste förstås i ett större sammanhang. Det är en allmän kris för hela det politiska systemet. Alltfler politiska beslut styrs av EU:s komplexa regelverk och begränsar starkt ländernas handlingsmöjligheter. Detta skapar en osäkerhet som gör att de politiska partierna sällan kopplar samman sin politik med EU:s. Detta är en anledning till att partier som är tydliga vinner mark. Det märktes i EU-valet 2019 där både Macron som stod för en federalistisk EU-politik och högernationalisten Orbán med sin starka kritik av EU var de stora vinnarna. En annan tendens är att partierna generellt avlägsnar sig från folkopinionen samtidigt som partierna alltmer närmar sig varandra. Det här har den yttersta högern fattat bättre än vänstern i bred mening.
Paneldebatten #Metoo, då, nu och vägen framåt leddes av moderatorn Gudrun Norborg med deltagarna journalisten Johanna Lindqvist, byggnadsarbetaren Simon Vedefors, skådespelaren Emil Nilsson-Mäki och Vera Björby Lövström, ordförande för Ung Vänster i Umeå. Johanna berättade om hur hon med sin syster startade uppropet #deadline där de fick ett enormt stöd och tusentals journalister hade fått nog av övergrepp och sexism och berättade om vad de varit med om. Deltagarna var eniga om att Metoo hade lett till förändringar på arbetsplatserna. Emil berättade att man på Skuggteatern hade identifierat olika platser och situationer där det kunde inträffa något och då kommit med idéer för att förhindra detta. Simon menade att man på byggen nu lättare kunde diskutera frågorna och yngre arbetare kunde få äldre att erkänna att deras agerande inte varit ok. Man var överens om att Metoo har betytt mycket, men att det finns mycket kvar att göra.
Dagen avslutades med rubriken Erdoğan krigsmaskin med journalisten och författaren Joakim Medin som har hunnit med en mängd reportage och böcker. Han har gjort flera resor i Syrien och var den sista utländska journalist som rapporterade från Kobane i Rojavaområdet innan IS intog stora delar av staden i slutet av 2014. Kurderna i Rojava hade byggt upp ett samhälle med stor självorganisering av olika delar i samhället och starkt kvinnligt deltagande. I början av 2015 kunde kurdiska YPG-styrkor slå tillbaka IS i Kobane, mycket tack vare kurdernas långa erfarenhet av gerillakrigföring vilket kom väl till pass när de mötte en annan, jihadistisk gerilla. Kurderna fick stöd från USA i kampen mot IS. Erdoğan och det nationalistiska Turkiet har sett kurderna som sin ärkefiende och Turkiet kommer aldrig att acceptera någon form av självstyre för kurderna. Med den amerikanska militära närvaron har syrienkurderna tidigare förhindrat ett turkiskt anfall, men när USA nyligen drog tillbaka sina styrkor från Syrien inledde Turkiet direkt en invasion med en massflykt av kurderna som följd. I sin kamp mot kurderna har Erdoğan också gått till hårt angrepp på det prokurdiska partiet HDP i Turkiet, bland annat genom att man avsatt borgmästare från HDP. Invasionen har piskat upp turkisk nationalism och lett till ökat stöd till Erdoğan. Turkiet har tagit emot stora belopp från EU i utbyte mot att landet stoppar miljoner flyktingar från att ta sig till EU, och när EU nu kritiserat Erdoğan för invasionen och för att skapa fler syriska flyktingar så har han hotat att öppna landets gränser till Europa för flyktingarna.
Per-Olof Balkedal
