Den ständige sekreteraren Johannes Jensen på språng från gamla SP till nya SP. Foto: Emma Lundström
▶ Socialistiska Partiet ombildas till den aktivistiska tankesmedjan Socialistisk Politik
▶ Johannes Jensen: “Vi sänker trösklarna för medlemskap och dubbelorganisering”
▶ Nya SP fortsätter vara del av Fjärde Internationalen och tidningens utgivare
19 oktober firar Socialistiska Partiet sitt 50-årsjubileum. Firandet blir också en markering av att SP upphör att vara ett parti och ombildar sig till organisationen Socialistisk Politik.
Internationalen fångade SP:s partisekreterare Johannes Jensen på språng inför femtioårsförberedelserna. Han förklarar det nya projektet.
– Det kan ju kännas lite märkligt att jubilera med att ombilda hela organisationen. Men om man ser till vår historia så är det ju faktiskt så att SP alltid har haft en organisationsform som svarar mot vad som har setts som användbart i sin samtid. SP har alltid försökt vara det som vi har tyckt behövts, så den här omstöpningen känns också i linje med vår historia, säger han.
Så nu behövs SP inte som parti längre menar du?
– Nej, precis, säger Johannes Jensen och skrattar.
– Ett parti kommer med vissa anspråk. Framför allt kanske folk tolkar in en massa saker om vad det innebär att vara med i ett parti, och det motsvarar väl inte riktigt vad SP är idag. Det vi anser behövs är en organisation som fyller en funktion för det programinnehåll som vi står för, och samtidigt en organisation som inte står ivägen för hur människor vill organisera sig idag. Och där gör vi väl bedömningen att det är viktigt att sänka trösklarna mellan olika organisationer och det gör vi genom att ombilda oss till Socialistisk Politik.
Vad ska nya SP bli för nånting?
– Det blir en kombination av aktivistorganisation och tankesmedja, kan man väl säga. Det är ett sätt att sprida ett politiskt idéinnehåll, som både handlar om praktisk dagspolitik och en historisk tradition. Och där upplever vi helt enkelt att det är nyttigare att ha en organsiation som gör att det går att samtidigt vara medlem i exempelvis Vänsterpartiet, säger han:
– SP kommer att fortsätta vara en separat organsiation från Vänsterpartiet, och fortsätta att ge ut tidningen Internationalen och även att vara med i och arbeta inom Fjärde Internationalen (FI). Den här ombildningen av SP ligger också i linje med hur våra systerorganisationer ser ut på de flesta håll i Europa, och även Asien och Latinamerika. Fjärde Internationalen ingår i de flesta länder i bredare strömningar inom vänstern, så Socialistiska Partiet har ju de senaste årtiondena snarast varit ett internationellt undantag för hur man organiserar sig.
Är det FI som har beslutat att SP ska göra så här?
– Nej. Fjärde Internationalen formar sin politik utifrån vad vi i i de olika organisationerna kommer med till Internationalen utifrån våra erfarenheter och perspektiv. Den har ingen makt att besluta över hur vi vill agera, alla sektioner agerar demokratiskt efter sina egna medlemmars beslut. Det finns ingen sådan diktering ovanifrån, utan tvärtom är det underifrån Internationalen styrs. På samma sätt som nya SP har karaktären av en aktivistisk tankesmedja, så kan man säga att Fjärde Internationalen är ett forum för politisk idéutveckling och internationellt samarbete och inte någon slags centralstyrd organisation.
Hur tror du att SP-medlemmar kommer att bemötas i V?
– Det får framtiden utvisa. De av oss som går med i V gör ju det med öppna kort och poängen är också att vi tror att vi kan bidra till Vänsterpartiets utveckling och att det kan vara en relation som bär frukt åt båda hållen. Vi kan komma in med våra erfarenheter och perspektiv, och vi kan samtidigt vara där väldigt många aktivister är idag och påverkas av dem. Vänsterpartiet växer ju och är ett brokigt och brett parti. Inte minst finns det en stor potential för vad Vänsterpartiet kan bli och där hoppas vi kunna bidra. Så förhoppningsvis finns det inga misstankar mot oss om något annat, utan vi kommer med för att vi vill hjälpa partiet att växa, säger Johannes Jensen.
Men samtidigt har intresset för SP ökat sedan det blev klart att partiet skulle läggas ner, förklarar Johannes Jensen.
– Ja, vi har verkligen märkt ett ökat intresse för SP nu. Det märkte vi redan vid kongressen i våras. Det är flera i veckan som hör av sig och är nyfikna på den nya organisationen. Det visar väl lite på det nyttiga vi gör nu. Det finns mentala trösklar som man sätter upp när man kallar sig för ett parti. När man tar bort den biten och gör organisationen till något som kanske upplevs som mera avslappnat, då försvinner vissa spärrar säger han och fortsätter:.
– Många som har rört sig runt Socialistiska Partiet men inte velat gå med just för att det var ett parti, har lättare att gå med nu när det blir en annan slags organisation.
Är ni inte rädda att organisationen luckras upp om det kommer nya medlemar som kanske inte har samma trotskistiska bakgrund?
– Jo, det där är ju alltid en risk. Och därför finns det alltid de som föredrar att existera i en renodlad ideologisk upphöjdhet. Ju mindre inblandad man är i praktisk politik, desto lättare är det att ha alla rätta svaren. Så fort man måste ta ställning till något som har effekt på verkligheten, så blir utmaningarna större och mer komplicerade och det finns en risk att politiken urvattnas. Det är samma sak när man växer stort, att plötsligt så måste man samsas med en massa nya människor som kanske inte alls kommer ur samma tanketradition, säger Johannes Jensen.
– Men det är ett lyxproblem ändå, för det är så man överlever och så man växer och utvecklas. Man måste se det som att vi tror att vår tradition har ett så pass starkt innehåll att den kan föras vidare. Det behövs ju ändå tillströmning av nya människor för att kunna föra vidare den traditonen.
Avslutningsvis, vad blir du nu? Du har varit partisekreterare, vad blir din nya titel när det inte längre finns något parti?
– Det var en bra fråga. Jag har faktiskt inte hört om någon ny titel, jag blir väl sekrerare då bara, antar jag. Det återstår att se. Ständig sekrerare kanske, säger han och skrattar.
Per Leander
