FOKUS
Samtidigt som protesterna fortsätter på Place de la République i Paris växer frågan om ”en samordning av kampen” med förorterna. Många hoppas på det. Men för aktivisterna i förortsområdena, där många har känslan av att i åratal ha nonchalerats, är frågan om att ansluta sig till protesterna inte helt okomplicerad.
UTRIKES Rysslands president Vladimir Putin har beslutat att bilda ett nytt nationalgarde, som ska bli en ny väpnad inrikesstyrka som tar över flera polisiära befogenheter från andra myndigheter. Nationalgardet ska i första hand verka för att upprätthålla ordning – det vill säga kunna sättas in mot allt från terroristattacker till folkliga demonstrationer – och är direkt underordnat presidenten, till skillnad från den vanliga polisen. Nationalgardet kommer att bestå av så många som 350 000 -400 000 soldater, enligt Moscow Times.
KRÖNIKA USA är en nation i vardande, ett samhälle som fortfarande är under utveckling och det är långt ifrån förutbestämt hur det ska bli. Redan vid revolutionen 1776 när ”nationens fäder” skrev under självständighetsförklaringen, var de långt ifrån överens om vad de kämpade för. Till skillnad från Cromwell, jakobinerna eller bolsjevikerna hade de amerikanska revolutionärerna ingen tydlig och gemensam ideologi.
VATTENFALL Den potentiella köparen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland har kopplingar till skatteparadis. De tjeckiska köparna, bolaget EPH och medfinansiären PPF, förekommer i de så kallade Panama-dokumenten. EPH:s styrelseordförande Daniel Kretinsky äger, förutom sitt energiimperium och landets två största tabloider, ett bolag i skatteparadiset Jungfruöarna. Hans affärspartner sedan lång tid tillbaka, Tjeckiens rikaste man Petr Kellner, råkar också vara majoritetsägare i PPF. PPF bildades 1991 och förkortningen står för Första privatiseringsfonden. Privatiseringarna i Tjeckien efter Sovjets fall har gjort att Kellner idag är god för 10 miljarder dollar. Han äger i sin tur flera bolag på Jungfruöarna.
UTRIKES Förra helgen utbröt de värsta striderna i Nagorno-Karabach på över 20 år, sedan vapenstilleståndet ingicks mellan Armenien och Azerbajdzjan 1993. Inledningsvis rapporterade var sida ett dussintal döda soldater medan man från bägge håll hävdade hundratalet döda fiendetrupper, och anklagade varandra för att ha startat stridigheterna. Unga män i Karabach sökte sig i mängder till rekryteringskontoren så snart det blev känt att stridigheter blossat upp igen.
Kommentar Söndagen 13 mars gick Tyskland – med en ekonomisk tillväxttakt på runt två procent och en arbetslöshet på knappt fem – till delstatsval. Valet gällde tre av landets 16 delstater: Baden Württemberg (10,5 miljoner invånare), Rheinland-Pfalz (3,9 miljoner) och Sachsen-Anhalt (2,2 miljoner).
PÅ PLATS I den polska staden Wrocław samlades nyligen socialister
och andra aktivister för ett östeuropeiskt socialt forum. Huvudtemat för konferensen var kampen mot militariseringen av Europa. Men även andra frågor som revolutionärt ledarskap, vänsterns framtid och arvet från realsocialismen diskuterades. Internationalens Per Leander var där.
INTERVJU Förra veckan rapporterade Internationalen om det bistra läget i Egypten. Hur förföljelse och tortyr inte tillhör ovanligheterna för landets oppositionella. Hur ingen längre går säker, inte ens den som har ett italienskt pass. Trots denna rädslans taktik från regimens sida finns det fortfarande många människor i Egypten som vägrar låta sig tystas. Det visar bland annat de protester som har skett vid Amerikanska universitetet i Kairo med krav på sanningen om mordet på den italienske journalisten och forskaren Giulio Regeni.
KOMMENTAR Varför har vi inte sett uppror liknande de i Egypten och Tunisien i Iran de senaste fem åren? Den arabiska våren föregicks ju av den gröna rörelsen i Iran 2009 och inspirerade demokratikämpar i hela regionen. Upprinnelsen till massprotesterna 2009 var presidentkandidaterna Mir-Hossein Mousavis och Mehdi Karroubis kampanj med allt djärvare löften om reformer, pådriven av massmöten som engagerade tusentals iranier. Från början hade Mousavis kandidatur passerat väktarrådets nålsöga som moderat konservativ men med tiden kom hans valplattform att förvandlas till ett hot mot den rådande teokratin. Han lovade att för första gången tillåta icke-statskontrollerade TV- och radiokanaler och att överföra kontrollen över säkerhetsstyrkorna från högste ledaren Khamenei till den valde presidenten. Tillsammans med sin fru Zahra Rahnavard lovade han att upphäva diskriminerande lagar mot kvinnor och rent av att upplösa den förhatliga moralpolisen.
KOMMENTAR Över hela världen riskerar människor sina liv varje dag för att de kämpar för rättvisa och vägrar ge upp när hoten börjar hagla. Berta Cáceres var en av dessa modiga människor. Torsdagen den 3 mars mördades hon i sitt hem i La Esperanza i Honduras. Över tjugo år av rakryggad och benhård kamp för urfolkens rättigheter, för miljön och för de mänskliga rättigheterna är över. Men de som går i hennes fotspår har fått ännu mer anledning att fortsätta kämpa.