Människor har rasat över den i Stockholmsförorten Husby och i västerbottniska Dorotea. Uppror på uppror har startats på grund av den. Vården. Att den varken är jämlik eller rättvis. Att människors tillgång till bra vård beror på vilken plats de bor på.
I höstas deltog omkring 10 000 i en manifestation i Kramfors mot landstingets planer på att lägga ned delar av Sollefteå sjukhus. Nu har motståndet mot nedläggningsplanerna vuxit sig ännu större. Det pågår ett folkuppror i Västernorrland.
Under parollen Ådalen reser sig samlades runt 25 000 människor i Härnösand för att kräva en jämlik och rättvis vård för alla. I några timmar visade tio procent av länets befolkning vad de tycker om landstingets nedskärningar i välfärden.
Gnistan som fått ångermanlänningarna att tända till är den så kallade ”insatsplanen”. En sparplan genom vilken landstinget tänker sig att dra ned kostnaderna för specialistsjukvården med 160 miljoner kronor. Kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård och BB riskerar att försvinna helt från Sollefteå.
På tapeten just nu är de första två förslagen i planen. Det ena rör delar av Sollefteås akutsjukvård som föreslås flytta till länssjukhuset i Sundsvall, tolv mil bort. Det andra gäller en nedläggning av den medicinska rehabkliniken i Härnösand. Landstingsstyrelsen har redan sagt ja till nedskärningarna. Landstingsfullmäktige ska fatta beslut under veckan.
Förslagen har väckt stor ilska och oro hos lokalbefolkningen. Många politiker har också reagerat starkt. Flera socialdemokratiska politiker har hoppat av sina uppdrag i protest, bland annat Linnea Stenklyft (S) som tidigare varit vice landstingsråd. När hon och partikollegan Åsa Sjödén inte heller fick gehör för sin kritik mot sparförslagen under S-kongressen i april, lämnade de även sina partiuppdrag. ”Att få behålla specialistsjukvården i Sollefteå är otroligt viktigt för människorna i Ådalen och att ta bort den skulle få stora konsekvenser för dem som bor där och deras möjligheter att bo kvar”, sade Linnea Stenklyft till DN i söndags.
Landstinget tänker sig att sparplanerna ska ge en ”ekonomi i balans” lagom till 2018. Men att slakta vården på flera håll i länet och att skrota tillgången till akutsjukvård kommer att göra det svårt för många människor att bo kvar.
Att skära ned på sjukvård och annan välfärd har länge varit svaret från de styrande i de glesbygdslän som drabbas av rikspolitikens gynnande av storstädernas innerstäder och den eskalerande urbaniseringen. Landstingspolitikerna tycks inte se paradoxen i sitt agerande: genom att avveckla välfärden avvecklar de även möjligheten för människor att välja att stanna kvar. Frågan är hur Västernorrland ska få ”en ekonomi i balans” om stora delar av ortsbefolkningen tvingats flytta någon annanstans och de som eventuellt är lockade att flytta dit avskräcks av att det inte finns någon akutsjukvård?
I Dagens Arena tar Lisa Gemmel upp det faktum att hela den svenska sjukvården har lika många ambulanshelikoptrar som lilla norska Tromsö. I realiteten betyder det att väldigt många människor inte hinner få den vård de behöver i tid. Den som till exempel får en stroke och bor långt från närmaste akutsjukhus riskerar att få betydligt mer omfattande och långsikta skador än den som kan komma under vård inom den närmaste timman.
Det finns ett förslag på att bilda sex vårdregioner i Sverige. Regionindelningen är tänkt att rädda en bristande ekonomi. Men, som Lisa Gemmel också påpekar: bristen på rättvis och jämlik vård har ingen plats i planeringsarbetet.
I februari sparkade Socialdemokraterna ut Vänsterpartiet ur majoritetssamarbetet i landstinget i Västernorrland. De ansåg att flera av partiets företrädare var stoppklossar i det strategiska arbetet med att få ”en ekonomi i balans”. Det ledde också till en splittring av Vänsterpartiets landstingsgrupp eftersom tre vänsterpartister valde att bli politiska vildar och rösta med Socialdemokraterna. Dessa tre behöll sina uppdrag. En av dem, Kenneth Challis sade i en intervju i samband med splittringen att ”om landstinget ska kunna spara 160 miljoner kronor så måste man omstrukturera verksamheten så att den blir mer kostnadseffektiv”. Vänsterpartiets Lars-Gunnar Hultin var en av dem som uppfattades som stoppkloss och blev av med sin plats i fullmäktige. Nu är han en av de drivande i opinionsarbetet för få behålla ett intakt akutsjukhus i Sollefteå och rehabkliniken i Härnösand.
Under manifestationen i söndags vädjade distriktssköterskan och socialdemokraten Marie Eriksson från Sollefteå till sina partikamrater att inte rösta igenom nedläggningsförslagen, som hon menar är ett svek mot allt vad Socialdemokraterna står för. Röstar de igenom förslagen trots allt kräver hon att hela landstingsledningen avgår: ”Den har inte folkets förtroende.”
Aktionsgruppen Ådalen reser sig menar att stödet inför demonstrationen har varit enormt. Såväl organisationer som privatpersoner har slutit upp. Stöd kom också från före detta statsministern och centerledaren Thorbjörn Fälldin, Ådalens mest namnkunnige politiker. Han fyllde 90 år samma dag som Härnösand fylldes av demonstranter och hans hälsning till dem löd: ”Ge aldrig upp!”
Frågan är om landstingets 77 fullmäktigeledamöter förstår vidden av att de har 25 000 människor emot sig när de förväntas klubba igenom den första delen av beslutet om nedskärningar under veckan. Först i oktober kommer det att stå helt klart om de har lyssnat på folket eller inte.
Text: Emma Lundström
Foto: Johan Örestig