Alma Haag är en av Sveriges allra första pressfotografer och med stor sannolikhet den första kvinnan i yrkeskåren under tidigt 1900-tal. För Dagens Nyheters räkning skickades hon ut att fotografera en mängd viktiga nyhetshändelser och personer, statsbesök, kungabesök, sportevenemang, Stockholms stadsmiljöer, politiker, skådespelare med flera, men erhöll aldrig byline i tidningen. Här är hennes bild av Strindbergs begravning 1912. Foto: Alma Haag.
Att vara pressfotograf var till en början ett yrke där kvinnor motarbetades av sina manliga kollegor. Trots det fanns det kvinnliga pionjärer inom kåren som lyckades slå sig fram. Nu visas utställningen Upphovsmannen är en kvinna, som presenterar tre av dessa fotografer: Alma Haag, Ellen Dahlberg och Ragnhild Haarstad. Gemensamt spänner de över nästan hundra år av pressfotografi.
Är man intresserad av svensk kvinnohistoria kan man till den 23 april se utställningen Upphovsmannen är en kvinna i Marabouparkens konsthall i Sundbyberg. Den handlar om pressfotograferna Alma Haag (1882-1979), Ellen Dahlberg (1921-), och Ragnhild Haarstad (1935-). De var alla pionjärer i ett yrke som ansågs fullständigt olämpligt för kvinnor.
Ett tidigt argument som användes mot varför kvinnor inte kunde arbeta som fotografer, var att det ansågs för tungt med alla stativ, stora lådkameror och glasplåtar som fotograferna måste kånka på. Fast det fanns andra minst lika tunga jobb som ansågs passa för kvinnor; mursmäckor bar tunga tråg med murbruk på byggnadsställningar och tvätterskor hanterade dyngsur och blytung, ofta iskall, tvätt.
Men här handlade det också om en portion avoghet. Om Alma Haag har det hetat att hon ibland skickades ut för att ta en reportagebild, men så hittade man en koffert som en släkting bevarat, full med bilder och klipp, och det visade sig att hon var en av Dagens Nyheters styvaste fotografer.
Men ensamt måste det ha varit. På ett foto från en fest på DN kan man skåda ett sextiotal gubbs och mitt ibland dem en ensam kvinna – Alma Haag! Hon fick i alla fall vara med till skillnad från hennes lite senare kollega Ragnhild Haarstad på SvD. År 1971 belönades hon av Pressfotografernas klubb med utmärkelsen Årets fotograf, men hon fick inte ledigt och ingen av kollegerna ville byta skift med henne, så hon missade middagen och prisutdelningen. Ragnhild Haarstad är fortfarande den enda kvinna som blivit Årets fotograf.
Foto: Ragnhild Haarstad – den enda kvinna som fått utmärkelsen Årets fotograf. Bild från 8 mars 1974.
Det fanns förstås de som såg och uppskattade de kvinnliga pionjärernas yrkesskicklighet. I en brevväxling med Ivar-Lo Johansson framgår att han först var skeptisk mot Ragnhild Haarstad, men när han såg porträtten hon tagit av honom ville han ha kopior och betygade att hon lyckats bättre än alla andra som försökt plåta honom.
Men utställningen i Marabouparken visar inte bara en speciell aspekt på kvinnokampen. Man kan gotta sig länge i bilder från ett svunnet Sverige. Från Alma Haags reportagebilder vid August Strindbergs jordafärd, till Ragnhild Haarstads av en strandad sovjetisk ubåt i Blekinge skärgård. Eller stanna inför frågan: Borde vi göra mer för flyktingarna? och begrunda Ellen Dahlbergs bilder med norska flyktingar, och sovjetiska krigsfångar som under kriget lyckats överleva och fly från tyska dödsläger till det avspärrade Sverige. Eller hennes skildringar i någon fackföreningstidning av slumbostäder i just Sundbyberg.
Den som inte kan ta sig till Sumpan, behöver för den skull inte sumpa upplevelsen! Ty utställningen är tillkommen som bonusmaterial från ett filmprojekt. Det sänds som ett K-Special om de tre kvinnliga pressfotograferna på fredag kväll den 10 mars klockan 20.00 i SVT2.
Mats Leander
Ellen Dahlbergs fotografiska intresseområde var samhällsreportaget och under 1940-talet försåg hon SE, Folket i Bild, Tidningen Vi, SSU:s tidning Frihet och många andra fack- och veckotidningar med berättande bildreportage från både Sverige och omvärlden. Även flera utländska tidningar såsom National Geographic har publicerat Ellen Dahlbergs bilder. Här har hon fotograferat Grand Central Station i New York, 1944.
