Ett fackförbund ska vara till för sina medlemmar. Det är hela poängen med ett fackförbund. Att det ska fokusera alla krafter och resurser på att se till så att arbetsförutsättningarna är de allra bästa för medlemmarna. Till det arbetet hör inte spritfester, lyxrestauranger, porrstjärneföreställningar, gratis lyxsemestrar och nöjesresor. Ändå har alltså Kommunal pumpat in medlemmarnas pengar i en krog- och konferensverksamhet som hittills gått back med över 320 miljoner. Förbundstopparna har bott gratis på konferensanläggningen Marholmen, åkt på kostsamma inspirationsresor och druckit dyrsprit. Porrstjärnor har uppträtt på fackets lyxkrog Metropol Palais som vill erbjuda ”vardagslyx” och säljer vin för upp till 32 000 kronor flaskan. Dessutom har facket haft en tveksam hantering av de bostäder de äger, vilket nu har lett till att utrikesminister Margot Wallström utreds för korruption.
Den ende i härvan som hittills tvingats avgå, Kommunals kassör och tredje vice ordförande Anders Bergström, har till och med erkänt att han ”inte har varit helt sanningsenlig”. Kassören är även ledamot i förbundsstyrelsen och sitter i ytterligare 18 styrelser i för facken närstående bolag. Han har nu avgått från samtliga uppdrag.
Som kassör för Kommunals ledning tjänade Anders Bergström cirka 1,5 miljoner kronor förra året. Hans avgångsvederlag från Kommunal motsvarar den gemensamma årslönen för åtta undersköterskor: 78 procent av lönen under 34 månader. Alltså nästan två miljoner kronor. Detta kan jämföras med att ett vårdbiträde som är medlem i Kommunal tjänar cirka 14 000 per månad efter skatt.
Fem dagar efter Aftonbladets avslöjanden har över 5 000 av de över 500 000 medlemmarna gått ur Kommunal och många kräver hela ledningens avgång. Samtidigt uppmanar ordförande Annelie Nordström de förtroendevalda runt om i landet att hålla kvar medlemmarna och säger att hon förstår hur tufft de har det.
Men saken är den att hon inte alls förstår. Att hon är väldigt långt från de medlemmar hon ska representera. Att korruption har blivit någonting som är inbyggt i organisationen och att det måste till en total omorganisering för att den ska förändras. Det räcker inte med att tala om ett åtgärdspaket. Det räcker inte med ursäkter och bortförklaringar. Det räcker inte att tillsätta en ny ledning. Facket måste demokratiseras. Det finns inga andra alternativ. Förlegade och korrupta strukturer och traditioner måste bort, en gång för alla. Annars kommer vi att bli lika upprörda nästa gång det blir skandal, utan att någonting förändrats.
80 procent av medlemmarna i Kommunal är kvinnor. Många är lågavlönade. En undersköterska tjänar omkring 20 000 i månaden och betalar mellan fyra och fem tusen i medlemsavgift och A-kassa. Det borde innebära ett reellt inflytande över beslutsprocessen och vad som sker i facket. Det borde innebära en facklig verksamhet som i allt handlar om att höja löner och förbättra arbetsmiljö. Idag gör det uppenbarligen inte det. Genomskinlighet och medlemsmakt är ickeexisterande, precis som i flera andra fackförbund. Medlemmarna kan i princip inte göra sig hörda på en kongress och ”besvärliga” röster får aldrig chansen att påverka de avgörande besluten. I en debattartikel i Aftonbladet skriver Lars Henriksson från IF Metall och kommunalarna Håkan Jörnborn och Göran Gustavsson om hur ordförande Annelie Nordström till och med har varit med och lagt fram en rapport till regeringen som öppnar för försämrat anställningsskydd. Det är ett svek. Mot medlemmarna och historien. Mot dem som offrat livet för att det överhuvudtaget ska finnas en fackföreningsrörelse.
Det är därför inte alls dags att gå ur facket. Det är dags att kräva ändring. Med en avtalsrörelse som närmar sig med stormsteg och arbetsgivare som känner sig starka är det oerhört viktigt med fackförbund. Men det måste vara fackförbund där medlemsmakt och demokrati kommer i allra första hand och genomsyrar allt fackligt arbete. Det måste vara fackförbund där medlemmarna utgör en aktiv del och inte bara ska betala sin avgift, tacka och ta emot vad de får. Det ska vara fackförbund där medlemmarna röstar om avtalen innan de går igenom och där ledningen inte lever lyxliv för pengar som de ska förvalta väl för att ha råd att vara hårda och skoningslösa mot dem som vill kväva arbetarnas rättigheter. Utan fackförbund kan det bli som i de stater i USA där multimiljonärerna Kochs arbetarfientliga lagförslag Right to Work gått igenom och i princip gjort fackföreningsarbete olagligt. En mardröm.
Fackförbund behövs, nu mer än någonsin. Men då måste det vara fack som är till för medlemmarna, på alla nivåer. Den nuvarande ledningen måste avgå eftersom den inte har något som helst förtroende kvar, men sedan krävs en förändring på djupet.
Emma Lundström
