Förstasidan

USA kan bli fantastiskt

KRÖNIKA USA är en nation i vardande, ett samhälle som fortfarande är under utveckling och det är långt ifrån förutbestämt hur det ska bli. Redan vid revolutionen 1776 när ”nationens fäder” skrev under självständighetsförklaringen, var de långt ifrån överens om vad de kämpade för. Till skillnad från Cromwell, jakobinerna eller bolsjevikerna hade de amerikanska revolutionärerna ingen tydlig och gemensam ideologi.


Kaplan i fokus medan högern kommer undan

KOMMENTAR Kan man företräda ett socialt progressivt parti i Sverige samtidigt som man har personliga kopplingar till konservativa och nationalistiska krafter utomlands? Frågan ställdes på sin spets i och med den nyss avgångne bostadsministern Mehmet Kaplans nätverkande med turkiska högerextremister och band till en man som jobbar för den konservativa AKP-regeringen i Turkiet. Resultatet blev att han avgick efter en veckas intensiv mediabevakning. I samband med avgången publicerades ett brev i Expressen där Kaplan försäkrade att han oroas över den auktoritära utvecklingen i Turkiet och att han alltid stått upp för mångfald och hbtq-frågor.


Kritisera Israel – men med perspektiv!

KOMMENTAR Det finns förstås mycket att säga om Mehmet Kaplans avgång och den kritik som riktats mot honom. Självklart har här bedrivits borgerlig kampanj och mediadrev, men även från socialistiskt håll har kritik varit berättigad, inte bara vad gäller samröre med turkisk höger. Kaplans gamla jämförelse mellan israeliskt förtryck av palestinier med nazisternas mot judar hör väl nästan till dagens slentrianargument.


Kolkraftköpare kopplas till skatteparadis

VATTENFALL Den potentiella köparen av Vattenfalls brunkolsverksamhet i Tyskland har kopplingar till skatteparadis. De tjeckiska köparna, bolaget EPH och medfinansiären PPF, förekommer i de så kallade Panama-dokumenten. EPH:s styrelseordförande Daniel Kretinsky äger, förutom sitt energiimperium och landets två största tabloider, ett bolag i skatteparadiset Jungfruöarna. Hans affärspartner sedan lång tid tillbaka, Tjeckiens rikaste man Petr Kellner, råkar också vara majoritetsägare i PPF. PPF bildades 1991 och förkortningen står för Första privatiseringsfonden. Privatiseringarna i Tjeckien efter Sovjets fall har gjort att Kellner idag är god för 10 miljarder dollar. Han äger i sin tur flera bolag på Jungfruöarna.



”Vi blåste av för tidigt”

BYGGSTREJKEN: Efter sex dagars byggstrejk enades facket och arbetsgivaren i söndags om ett nytt avtal, som på många sätt är en kompromiss. Facket nöjer sig med en löneökning enligt industrins märke på 2,2 procent, istället för de 3,2 procent som man först krävde. Samtidigt går arbetsgivaren med på att bevara ackordsystemet som man först försökte skrota, men som för byggarbetarna var den viktigaste frågan att försvara.


Åtala skattesvindlarna

LEDARE De flesta inser vansinnet. En försvinnande liten stormrik minoritet stjäl gemensamma skattetillgångar och gömmer undan stöldgodset i skatteparadis. Panamapappren sägs bara avslöja en tiondel av gömmorna. För Europas del anses det handla om motsvarande 650 miljarder försnillade skattekronor – per år. För att inte tala om plundringen av gemensamma tillgångar globalt, från utvecklingsländer, eller om ryska och amerikanska miljardärsoligarkers utsugning… siffrorna är ofattbara.


”Almega ger oss en hand i ansiktet”

Solen lyser över Slussen i Stockholm. Det glittrar i de krusiga vågorna över fjärden. Men det är någonting som fattas. Vattnet är ostört och tomt…


”Vi ska inte vika oss”

INTERVJU På tisdagen tog Byggnads ut 1600 arbetare i strejk, efter att förhandlingarna med arbetsgivaren Sveriges Byggindustrier strandat. ”Stämningen är ganska god. Det är alltid synd när man måste gå i strejk. Vi vill ju jobba och producera, men ibland måste man sätta ner foten”, säger Magnus Ekström som är strejkvakt på ett bygge i Stockholm.


Gör vreden till politik!

LEDARE Förra veckan talade Gibert Achcar med Internationalen om vikten att se historiska perioder som en långsam växelverkande process, där folklig mobilisering kan gå över i perioder av motreaktion, i politisk förändring och tillbaka i mobiliseringsfaser, i en lång cykel av förändring och omvälvning. Den potential som fanns när vågen av gräsrotsaktivism blossade upp, försvinner inte bara för att historien rullar vidare, som när det hoppfulla proteståret 2011 gick över i det politiska skitåret 2012.