KRITISK Gunnar Pettersson menar att IF metall viker sig.
▶ Utredningar om LAS läggs fram
▶ Hård kritik mot IF Metalls deltagande
▶ Oro för svepskäl för uppsägningar
INTERVJU
I slutet av förra året resulterade förhandlingarna om att förändra LAS i att Svenskt Näringsliv och PTK skrev en överenskommelse, vilken Metall och Kommunal anslöt sig till. Övriga LO valde däremot att inte delta. Regeringen tillsatte i januari tre parallella utredningar om separata områden, och dessa ska presenteras inom de närmaste dagarna.
Men det finns kritik både mot avtalets innehåll och hur facken som slutit det agerat. Gunnar Pettersson är vice ordförande för IF Metall-klubben på Volvos fabrik i Umeå.
– Jag har varit på Metalls avtalsråd och de två senaste kongresserna, och den här frågan har varit uppe till diskussion. Där har man garanterat att man från centralt håll inte kommer skriva under några avtal innan den demokratiska processen har genomförts inom den fackliga organisationen. Att sätta sig i separata förhandlingar med Svenskt Näringsliv har inte föregåtts av debatt och diskussion ute bland klubbar och förtroendevalda. Ändå har man skrivit på ett centralt avtal utan någon som helst demokratisk process.
– Det är dessutom inte bra skött gentemot de övriga LO-förbunden, för man informerade inte dem om att man satt i förhandlingar, utan det skedde i lönn.
När fick ni förtroendevalda veta att Metall deltog i processen?
– När de höll en presskonferens tillsammans med PTK och Svenskt Näringsliv. Argumentet för att inte berätta det för oss i förväg var att det hade blivit sådana stormar att man inte hade kunnat förhandla.
En av de tre utredningarna handlar om studiestöd och en annan om omställning. Den som oroar Gunnar Pettersson mest handlar om anställningsskyddet.
– Det är två delar som är riktigt bekymmersamma, den ena är uppsägning på grund av arbetsbrist och den andra är personliga skäl. Att försämra de två punkterna i LAS är oerhört illa för samtliga anställda över huvud taget. Det innebär att man får en alltmer otrygg anställning.
Avtalet innebär att en anställd som sägs upp av personliga skäl till skillnad från idag inte kommer få någon lön under tiden en tvist pågår. Avgörs fallet till den uppsagdes fördel ska arbetsgivaren betala ett skadestånd på 135 000 kronor, vilket är högre än i dag. Det är dock ”en liten summa för att göra sig av med en anställd man inte vill ha kvar”, menar Pettersson.
– När det gäller personliga skäl och begreppet saklig grund säger man att ur juridisk mening är det ingen större skillnad. Efter att ha suttit i fackliga förhandlingar under nästan 40 år kan jag säga att det här inte handlar enbart om juridik utan om effekterna ute på de lokala arbetsplatserna och möjligheterna att kunna försvara arbetarna, för det är ytterst få fall av den här typen av tvister som går till central förhandling eller arbetsdomstolen. Väldigt många av dem löses lokalt, och avtalen är verktyg man använder sig av. Nu får man ett nytt verktyg, och min bedömning är att väldigt många riskerar att förlora jobbet, på grund av att man lokalt kommer uppleva att man inte har något verktyg att försvara den enskilde med.
En annan utredning handlar alltså om kompetensutveckling. Åtta års anställning ska berättiga till två terminers studiestöd. Det ska utgöras av 80 procent av lönen, men högst 20 400 kronor i månaden. Pettersson anser att sammankopplingen med LAS lägger ansvaret på fel ställe.
– Det är bra att folk kan utbilda sig, men det borde inte sitta ihop med LAS. Det stora problemet med att säga att ”du måste vara anställningsbar, alltså måste du kompetensutveckla dig” är att man gör den frågan till den enskildes ansvar, inte till ett kollektivt ansvar om hur man ska försvara arbetet och anställda. Istället ska du vara din egen lyckas smed.
Gunnar Pettersson menar att Metall viker ner sig och anpassar sig till arbetsgivarnas intressen istället för sina medlemmars.
– Det har skett flera försämringar över tid, med allmän visstidsanställning och senare möjligheten att använda bemanningsföretag på det sätt som görs nu. Att den svenska fackföreningsrörelsen då tar fram förslag på ytterligare försämringar av anställningstryggheten är oerhört allvarligt för trovärdigheten som fackförening. Istället borde man ta kamp för förbättringar, både vad gäller visstid och möjligheten att använda bemanningsanställda.
– Det är tydligt att det inte finns någon som helst rädsla för facken hos näringslivet och företagarna, och det finns ingen gräns för hur mycket de äter sig in på de allmänna villkoren i anställningstryggheten, flexibiliteten eller arbetstiderna.
Pettersson är även orolig för hur den nya LAS kommer påverka möjligheterna att arbeta fackligt framöver.
– Det pratas om att man måste säkerställa att visselblåsare vågar larma, som en anställd gjorde på Attendo nyligen, men risken är väldigt stor att ingen kommer våga vissla trots att det finns visselblåsarfunktioner eftersom man riskerar att förlora jobbet av någon annan anledning. Man blir märkt. De som ifrågasätter vad som händer på jobbet riskerar att inte få vara kvar. Även om man som fackligt förtroendevald ska vara skyddad är det inte säkert att arbetsgivaren kommer använda det som argument, utan det kan användas andra förklaringar.
– Det är svårt nog idag att hitta fackligt förtroendevalda på många arbetsplatser. Det är väldigt tyst på många arbetsplatser idag, och det riskerar att bli ännu tystare.
Rasmus Klockljung