”Motståndet föds ur systerskapet!”

Celina Escher är aktuell med filmen Fly so far som har svensk premiär på Tempo dokumentärfestival. Ninel Barrios Pizarro ringde upp henne och det blev ett långt samtal om film, systerskap och ett rättssystem som är allt annat än rättvist.

 

Celina Escher är schweizisk-salvadoransk, och växte upp i El Salvador. Hennes intresse för filmskapande föddes ur viljan att berätta historier med starka kvinnor i huvudrollen. ”Jag var trött på bilden av kvinnan som offer, i mina dokumentärer berättar jag om starka kvinnor i sociopolitiskt utsatta situationer.” Som 20åring åkte Celina till Kuba för att vidareutbilda sig inom dokumentärregi vid internationella filmskolan i San Antonio de los Baños (EICTV).
Vi pratar på telefon och hon berättar att hon numera bor i Stockholm och det är även här som hennes projekt med filmen Fly so far slutförts. Arbetet med filmen började redan 2017. Hennes intresse för kvinnors rättigheter ledde henne till fängelset där hon träffade Teodora Vazquez. Teodora är talesperson för ”Las 17” (De 17), en organisation som arbetar för frigivandet av kvinnor som blivit dömda till långa fängelsestraff på grund av abortlagen i El Salvador. Namnet syftar på de sjutton kvinnorna som organisationen engagerade sig för inledningsvis. Celina berättar att Teodora imponerade på henne med sin själv­säkerhet.
”Det systerskapet som finns i fängelset stärker kvinnorna och skapar en gemenskap och en slags motståndskraft. Det var just Teodoras förmåga att stötta och stärka kvinnorna i fängelset som inspirerade mig. Teodora gick från att betraktas som ett offer till en symbol för kampen för mänskliga rättigheter.”

I El Salvador blev abort kriminaliserat 1998 genom att befruktningen betraktas som tidpunkten då livet uppstår. Det är till och med inskrivet i konstitutionen. En kvinna som misstänks ha genomgått en abort kan bli dömd till 30 år i fängelse för mord och läkaren som utför aborten kan dömas till upp till 8 år i fängelse.
Teodora blev påhoppad och misshandlad några dagar innan hon skulle föda. Slagen riktades bland annat mot magen. När hon sedan födde barnet var det dödfött. Polisen tog inte med henne till sjukhuset utan till arresten trots att hon var illa däran och höll på att förblöda. Väl på sjukhuset så blev hon anklagad för att ha mördat sitt eget barn och rätten dömde henne sedan till 30 års fängelse. Hemma hade hon en förvirrad 3-åring kvar med morföräldrarna. Kriminaliseringen av abort splittrar familjer och i förlängningen drabbas inte bara kvinnan, utan även hela familjen runt omkring av det stigma som straffet innebär.
Teodoras kamp för rättvisa började i fängelset. Väl där insåg hon att hon inte var ensam. Det fanns flera kvinnor som under orättvisa förhållanden blivit dömda till långa fängelsestraff under abortlagen. Innan inbördeskriget i El Salvador var abort lagligt om det fanns fara för kvinnans liv eller vid våldtäkt.

Idag finns förslag att abort ska vara lagligt i fyra situationer: när fara för kvinnans liv uppstår, om fostret inte är livsdugligt, vid våldtäkt på minderårig och vid våldtäkt generellt. Kampen för en lagändring är lång och utdragen. I El Salvador styr en

högerregering som är allierad med extremhögern och pro-life-rörelsen.

Filmen har tagit lång tid att producera berättar Celina Escher:
”Jag fick bara träffa kvinnorna två timmar i taget i fängelset och det dröjde nästan två år innan jag fick komma in för att filma sovsalarna.”
Celina är full av dessa kvinnors historier. Hon berättar om Beatrice, som var gravid men även sjuk i en kronisk inflammatorisk sjukdom (SLE) som blev värre med graviditeten. Fostret hade ingen hjärna men Beatrice var ändå tvungen att bära fostret i sju månader. När hon sedan kom till sjukhuset för vård, dök prästerna och pro-life-rörelsen genast upp.
El Salvador är ett djupt religiöst samhälle, katolska kyrkan har stor makt och de evangeliska kyrkorna äger tv-kanaler och radiostationer. Förutom att den juridiska vägen till förändring är lång, krävs det även en attitydförändring i samhället i stort och det är, i El Salvador, en klassfråga. På de statliga sjukhusen, där kvinnor från arbetarklassen och landsbygden hamnar, finns ingen pardon. Där är det ofta läkaren som ringer polisen och kvinnan frihetsberövas redan i sjukhussängen.
Enligt organisationen Center for Reproductive rights (CRR) har 181 kvinnor dömts för mord (genom abort) i El Salvador mellan 1998 och 2019. På spanska heter brottet homicido agravado och kan jämföras med den svenska brottsrubriceringen mord. Celina menar att lagen i förlängningen innebär ett brott mot mänskliga rättigheter eftersom kvinnorna godtyckligt frihetsberövas utan föregående undersökning av brottet. Hon menar även att den personliga säkerheten riskeras när vårdpersonal bryter mot patientsekretessen och ringer polis. Detta har även uppmärksammats av FN som konstaterat att just frihetsberövandet av kvinnor som söker vård strider mot de mänskliga rättigheterna.

Filmen Fly so far följer Teodora och hennes kamp för rättvisa i fängelset. Celina berättar hon är glad att Svenska filminstitutet fick upp ögonen för filmen. Hon är stolt över att intresset för filmen till stor del har fokuserat just på det feministiska perspektivet:
”Det är systerskapet bland kvinnorna som berör mig, både i fängelset och i livet efter frigivning. Det är en smärtsam process att försöka starta om livet men kvinnorna stödjer varandra och hittar styrka i systerskapet.”

Organisationen Mujeres libres del Salvador (Fria Kvinnor i El Salvador) arbetar med just återintegrationen och precis som Las 17, erbjuder dom stöd i form av psykologisk och praktiskt hjälp. Kampen mot lagen som kriminaliserar abort förs också på flera fronter. NGO:s belyser det som händer, Interamerikanska domstolen (CIDH) tar upp en stämning mot salvadoranska staten och FN har uttalat sig i frågan och kräver att El Salvador utreder fallen med de kvinnor som dels frihetsberövats, dels dömts på lösa grunder.
CIDH behandlar just nu målet om Manuela som på grund av en cancersjukdom fick ett missfall och var tvungen att söka vård. Precis som i många andra fall anmälde läkaren henne och hon dömdes sedan till ett 30-årigt fängelsestraff. Manuela dog i fängelset av cancersjukdomen, men nästa vecka (den 10 mars) hålls förhandlingarna.

I El Salvador pågår fortfarande en kamp för kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Celina Escher avslutar:
”Vi behöver internationellt stöd. Från den feministiska rörelsen och från vanligt folk, för att förändra lagen och frige kvinnorna. Skriv brev till El Salvadors president, stöd processen i Interamerikanska domstolen eller stöd någon av organisationerna som arbetar med kvinnorna: Mujeres Libres del Salvador, Agrupación de Despenalización del aborto eller Las 17. Men börja med att se filmen!”
Filmen har premiär den 11 mars och är tillgänglig online i 48 timmar efter det.

Ninel Barrios Pizarro