Foto: Michael Vadon CC-BY
▶ USA:s ekonomiska makthavare var klimatförnekare in i det sista
▶ Nu börjar Trumpadministrationen erkänna klimatproblemen
▶ Men eliten vägrar göra något, då det ändå kan vara för sent
När det gäller en skrämmande dystopisk verklighet är det svårt att slå vår världs nuvarande kombination av extrem rikedom och inkomstskillnader med en nära förestående ekologisk kollaps som helt ignoreras av de vid makten. Men det kan alltid bli värre.
Om till exempel den rika och mäktiga härskande eliten i världens enligt mångas förmenande enda återstående supermakt medgav att det är sant att världen står inför en miljökatastrof, men beslutade att de helt enkelt inte bryr sig? Om denna lilla men mäktiga nihilistiska sammansvärjning, efter att under årtionden ha förnekat problemet och vägrat att göra något åt det, bestämde att det nu helt enkelt var för sent att göra något, och att de hellre slukade världens rikedomar och resurser under mänsklighetens skymning för att få sitt livs höjdpunkt innan allt rasar ihop?
Skrämmande, men det verkar vara dit vi är på väg.
För en tid sedan publicerade Washington Post ett reportage om Trumpadministrationens utkast till uttalande om miljökonsekvenser, som utfärdades i juli av Nationella motorvägsnätets säkerhetsförvaltning (NHTSA). Konsekvensrapporten gjorde ett häpnadsväckande antagande: att planeten, utifrån vår nuvarande utveckling, kommer att ha värmts upp 7 grader Fahrenheit (omkring 4 grader Celsius) i slutet av seklet, ett undergångsscenario där ekosystem skulle förstöras, städer hamna under vatten och miljarder människor dö över hela världen, kanske till och med leda till en gradvis utrotning av hela mänskligheten.
Konsekvensrapporten gjorde också ett till och med ännu mer förbluffande antagande: att detta nästan säkert kommer att hända, så att det knappast är någon idé att göra något åt det.
Rapporten var tänkt att rättfärdiga Trumps beslut i juli att frysa Obamas normer för bränsleeffektivitet hos bilar och lätta lastbilar. Dessa normer kunde ”ensamma” inte uppnå de utsläppsminskningar som behövs så förtvivlat, sa den, så Trumps beslut att överge dem var riktigt. Den fortsatte med att hävda, att det för att förhindra den klimatkatastrof den förutspår ”krävs att ekonomin och fordonsflottan skulle behöva minska användningen av fossila bränslen avsevärt, vilket för närvarande inte är teknologiskt rimligt eller ekonomiskt genomförbart.” Det är för svårt, så vi gör oss inte besväret.
Det kotteri av högerradikaler som leder Trumpadministrationen ska inte längre anklagas för att vara klimatförnekare. Som Washington Post själv påpekar har administrationens myndigheter lagt fram många rapporter som visar att klimatförändringarna är skapade av människan och ett hot. Vita huset har lagt upp en strategi för hur man ska avfärda detta hot, och valt att helt enkelt ”ignorera” det. Administrationen har också skurit ner på finansieringen av forskning om de globala klimatförändringarna, beordrat sina vetenskapsorgan att ignorera klimatförändringarna, raderat klimatdata från regeringens webbsidor, och vidtagit många andra åtgärder för att kväsa vetenskaplig forskning och utbildning. Och nu detta.
Detta är inte handlingar från en grupp människor som tycker att de intellektuellt har rätt. Washington Post kallar det bevis på ”djupa motsättningar” och ”inkonsekvenser” i administrationens sätt att närma sig frågan om klimatförändringar.
Det är alldeles för generöst. Det är inte klimatförnekande, det är klimatnihilism.
Precis som när Exxon Mobil snubblade över bevis på av människan skapade klimatförändringar på 1980-talet men valde att vilseleda allmänheten om det i flera decennier, så att de kunde fortsätta att tjäna så mycket pengar som möjligt, har de mäktiga radikaler som sköter Trumpadministrationen, efter att i flera decennier ha gjort allt för att förhindra handlingar i denna fråga, i grund och botten beslutat att världen är bortom räddning. ”Analysen antar att planetens öde redan är förseglat”, som Washington Post framställer det.
Tanken att denna världsuppfattning har infekterat en liten men mäktig sammansvärjning i den amerikanska härskande eliten är något nytt – och skrämmande. Att medvetet blunda för vetenskapliga bevis för profitens skull är en sak. Att räkna med att skeppet kommer att sjunka oavsett, så att man lika väl kan ha det bra på vägen ner, är en annan.
Branko Marcetic
Översättning: Göran Källqvist.
Tidigare publicerad i
Jacobin Magazine.