”Jag tänker inte ge upp om mitt land”

Så var det klart. Högerextremisten Jair Bolsonaro är Brasiliens nye president. Efter en valkampanj som bäst kan beskrivas som en enda lång uppmaning till hat och våld har den före detta fallskärmsjägaren tagit hem segern. Emma Lundström har talat med den brasilianska forskaren Camila Emboava Lopes om hur det kan komma sig att en man som förespråkar diktatur har kommit till makten i världens fjärde största demokrati.

Det är två dagar efter valet i Brasilien. Solen har gått i moln i Umeå. Himlen mörknar. På eftermiddagen ska det snöa. Camila Emboava Lopes sitter i sitt arbetsrum på universitetet. Hon har nyligen påbörjat en fyraårig doktorandtjänst på humanistiska fakulteten. Hennes ämne är urfolk och digitala medier. Att hon sitter här idag beror mycket på att hon föddes och växte upp i Campo Grande, huvudstad i Mato Grosso do Sul, den brasilianska region vid gränsen till Paraguay som har landets näst största koncentration av urfolk.
2017 gick hon ett masterprogram i urfolksstudier vid det samiska universitetet i Kautokeino, Norge. När hon återvände till Brasilien blev hon chockad över hur mycket som redan hade förändrats. Den ekonomiska och politiska krisen hade fördjupats rejält:
– Brasilien var inte rikt när jag växte upp, men varje år blev det lite bättre. Det här var första gången det hade blivit sämre.

Så här dagarna efter det ödesdigra valet känner hon sig ganska skakad. Hon berättar att hela valåret har varit en smärtsam process.
– Jag är en diplomatisk person och tycker inte om konfrontation. Det har varit väldigt svårt för mig att några av mina släktingar stödjer Bolsonaro. Vi har en släktgrupp på WhatsApp och diskussionerna där har varit så konstiga att det slutade med att jag var tvungen att lämna gruppen. Familjen tog det hårt men jag orkade inte med alla galna videoklipp och bilder som delades., säger hon och förklarar att släktingarna som stödjer Bolsonaro håller med honom om att det borde vara enklare att skaffa vapen i Brasilien. De instämmer i hans homofobi och hatretorik mot invandrare och urfolk. Hon är väldigt orolig för urfolkens situation efter valet:
– Urfolkens rättigheter i Brasilien, särskilt i min region, har kränkts så länge att de har byggt upp ett starkt motstånd. De försöker bland annat få tillbaka mark genom att ockupera den och jag känner människor som har mördats i sådana situationer under tidigare regeringar. Men då var det åtminstone olagligt. Nu kommer vi att få en president som säger att det är rätt att döda.

Att en person som Bolsonaro kan bli vald till president i Brasilien just nu tror hon bottnar i den långvariga politiska och ekonomiska krisen. Men det handlar också om landets hela historia, menar Camila Emboava Lopes.
– Vi har inte gjort upp med vår historia. Bolsonaros retorik handlar mycket om diktaturen. Det var en väldigt brutal regim, men Bolsonaros anhängare kallar det som ägde rum mellan 1964 och 1985 för en militärrevolution. De tolkar inte historien på samma sätt som vi som kallar den tiden för diktatur. Problemet är att militären kom undan genom amnestin. Vi hade inga rättegångar. Folk saknas fortfarande. Mord som skedde i fängelserna klassas fortfarande som självmord. Det faktum att vi inte har hanterat vår historia gör att en presidentkandidat som Bolsonaro nu kan komma och säga ”låt oss återvända till det Brasilien vi hade för femtio år sedan”. Alltså till diktaturen. Han har suttit i kongressen i nästan 30 år och har hela tiden sagt sådana här saker, men det har aldrig konfronteras, säger hon och fortsätter:
– Han är för tortyr. Det är väldigt skrämmande. Vad sker om det blir diktatur. Vad kan det internationella samfundet göra? Vad kan oppositionen i landet göra?

En annan orsak till Bolsonaros seger är att vänstern inte har lyckats återuppfinna sig själv.
– Vi har röstat på Lula i 13 år och han är fortfarande det enda namnet för vänstern, säger Camila Emboava Lopes och berättar om hur Bolsonaro har lovat att fördriva vänstern från landet eller fängsla den. Hon hoppas att det löftet bara är retoriskt, men är orolig för att han verkligen kommer att försöka:
– Alla människorättsorganisationer måste vara väldigt medvetna om situationen och andra länder måste hålla ögonen på Brasilien. Bolsonaro har pratat om att lämna FN och Parisavtalet. Nu verkar det som att han har ändrat sig. Men hur ska vi veta när han ljuger?
Att den traditionella högern röstade på Bolsonaro är inte så konstigt, den har radikaliserats under de senaste åren, men hur kommer det sig att en betydande andel av landets låginkomsttagare och icke-vita befolkning röstade på honom? Camila Emboava Lopes tror att det i hög grad beror på kyrkornas inblandning.
– Vissa av mina släktingar sade att de röstade på Bolsonaro för att Jesus Kristus sade att de skulle göra det. Väckelsekyrkorna är väldigt närvarande i lokalsamhällena. De gör ett arbete som ingen annan gör. De är på plats. När de har bestämt sig för en kandidat är det svårt att rösta på någon annan. De lyssnar och ”helar” befolkningen med Guds ord. De flesta av dessa kyrkor har öppet stöttat Bolsonaro. Många präster har sagt i videoupptagningar att Bolsonaro ska rädda Brasilien och att detta är Guds vilja. När argumentet är Gud, vad kan man sätta emot? undrar hon och förklarar att Bolsonaro betonar familjevärderingarna och talar om säkerhet. Det går hem:
– All denna krigsretorik gör det lätt att vinna. För vi lever i ett slags krig i Brasilien. Min holländske pojkvän har bott där i tre månader och det skrämde honom att vi har elektriska stängsel runt husen eller runt bostadsområdena. Och då talar vi om medelklassen. Det dagliga livet är ännu farligare för låginkomsttagarna. Bolsonaro pratar om att alla ska ha vapen. De tänker kanske att det ska hjälpa mot osäkerheten.

Bolsonaro pratar också om hur han ska lätta på lagarna för polisen så att det blir enklare för dem att döda folk.
– Polisen i Brasilien dödar ofta. Ska det bli ännu mer? Den här retoriken om krig och Gud har fungerat förut och den fungerar nu. Det heliga kriget du vet. Jag trodde bara inte att det skulle hända igen. Men den heliga krigsretoriken talar till folks instinkter att rädda sig själva och sina familjer. Dessutom har vi alla falska nyheter på WhatsApp, säger hon och poängterar att många låginkomsttagare har WhatsApp. De kanske inte har råd med nyhetsmagasin och tidningar, men på WhatsApp kan de läsa falska nyheter gratis:
– Bolsonaro utreds just nu för sina kopplingar till flera företag som pumpade ut falska nyheter på WhatsApp under valkampanjen. Det handlar om illegala pengar. Alla medel som en presidentvalskampanj använder måste rapporteras, men Bolsonaro verkar ha använt tolv miljoner reals till att betala de här företagen som har köpt följare på WhatsApp och påverkat dem. De har styrt vad dessa användare ska se i sina grupper. Jag tror att det är en stor anledning till att Bolsonaro kunde få så många röster bland låginkomsttagare.
Fram till senaste valet var det viktigaste för deltagarna att få tid i tv. Att delta i debatter och göra bra ifrån sig. Detta har förändrats:
– Bolsonaro har bara haft åtta sekunder i tv och han deltog inte i en enda debatt i den andra valomgången. Han skyllde till en början på det faktum att han knivhöggs och var på sjukhuset. Det gjorde honom till lite av en martyr. Men orsaken till att han inte ville delta i debatterna är att han i alla intervjuer som har gjorts är totalt vilsen. Som svar på alla seriösa politiska frågor hänvisar han till de ministrar han ska ha. Allt han vill göra är att köra sin hatretorik.

Trots WhatsApp och trots att landet befinner sig i en djup kris, är det ändå konstigt att Bolsonaro har lyckats få stöd både av den elit som vill hindra den fattigare delen av befolkningen från att få det bättre, och av just dessa fattiga. Hur har det varit möjligt? Camila Emboava Lopes tycker att det är arrogant att bara säga att folk är naiva. Ändå har hon svårt att förstå att de inte ser att han är klart och tydligt för eliten.
– Jag kan inte begripa vad den stora massan som stödde honom förväntar sig att få tillbaka. Kanske är det just det där med säkerheten. Men när han väl tar makten så kommer han bara att bedriva en politik för eliten, säger hon och tillägger att hon är osäker på om detta faktum får folk att ändra synsätt när Bolsonaro väl blir president den första januari 2019:
– Det konstiga är att det finns de som tycker att diktaturen var en bra tid. Det rör sig om människor som inte brydde sig om att andra människor greps och torterades. Brasilien är ett väldigt svårgripbart samhälle och många kommer kanske inte ens att koppla försämringarna till Bolsonaros politik.

Hon är orolig för vad som kommer att ske när Bolsonaro tar makten och menar att det bästa scenariot är det bara blir en väldigt auktoritär regering, som ändå håller sig inom demokratins ramar.
– Då kan vänstern göra ett bra jobb i opposition. Det vackra i detta val var att se vänsterintellektuella som gick ut på gatorna och pratade med folk. Att många i vänstern insåg att vi skriver för svårt, att vi skriver för oss själva och glömmer att många människor inte har gått färdigt skolan. Det är oerhört viktigt att gå tillbaka ut på gatorna. Om vänstern lyckas göra en bra opposition och inte bara hamnar i destruktiv konfrontation, så kan de kommande åren föra något gott med sig. Men det kräver ett nästan ofattbart stort tålamod, samtidigt som situationen redan spårar ur. Folk har redan mördats. En pojke sköts till döds igår när folk sköt vilt omkring sig för att fira Bolsonaro. I min region blev en man skjuten från en bil för att han stod utanför en gaybar häromdagen. Gärningsmannen skrek ”Bolsonaro”, säger hon och förklarar att vapenhetsen är enorm just nu:
– Den är ett resultat av hans kampanj. Vad mer han kan göra när han kommer till makten? Jag förväntar mig inget bra scenario eftersom de konservativa har majoriteten i kongressen också. Det kommer inte att vara enkelt med opposition på den politiska nivån. Det krävs rörelse underifrån.
Oavsett om Bolsonaro tar Brasilien ut ur Parisavtalet eller inte, så kommer han att vara katastrofal för Amazonasregionen:
– Hans politik är att det området ska ”utvecklas”, vilket betyder skövlas. Det är tragiskt. Jag vet inte om FN kan göra något. Om andra länder kan ingripa.

För urfolksgrupperna kommer Bolsonaro att vara en mardröm, om allt det han har sagt blir verklighet.
– Det kommer att vara fruktansvärt. Brutaliteten mot urfolken under diktaturen var hemsk. Samtidigt är det många urfolksledare som står emot. Det har ju funnits förtryck sedan den förste portugisen anlände., säger Camila Emboava Lopes och påpekar att det inte bara är urfolken som kommer att få det värre om Bolsonaro infriar alla sina grymma vallöften. Detsamma gäller för hbtq-personer, kvinnor, afrobrasilianare och invandrare. Trots det försöker hon tänka positivt kring hemlandets framtid.
– Vi kan inte tillåta oss lyxen att vara pessimistiska. Brasilien har alltid haft problem men vi har alltid försökt bli bättre. Det som verkligen kommer i vägen för mitt lands utveckling är den här oförmågan att se historien och oss själva, se vilket våldsamt folk vi är. Rasismen hanteras inte. Folk gömmer sig bakom idén om en demokrati. Säger att rasismen inte finns. Men den är omfattande. Sexismen är enorm. Att säga att kvinnor är fria i Brasilien är en lögn, vi behandlas fortfarande som varor, säger hon och tillägger sedan att hon trots allt tror att fyra år med Bolsonaro kan leda till något konstruktivt. Att det kan leda till att landet får syn på sig självt och drar konsekvenserna av det:
– På det sättet kan det här valet få positiva konsekvenser på lång sikt. Det är bra att vänstern måste gå tillbaka ut på gatorna. Tillbaka till folket. En kritik mot vänstern är att den är för intellektuell. Jag är inte säker på om jag håller med, men vi behöver verkligen jobba på att nå ut.
Om hon får drömma om en bättre framtid, hoppas hon att Brasiliens befolkning ser sin historia i vitögat, ser hyckleriet, hanterar det och bygger en nutid och en framtid på lärdomarna:
– Vi måste förstå historien och se att vi inte kan fortsätta utan social rättvisa. Jag vet inte om detta kan ske. Men om vi inte hanterar minnena från diktaturen kommer den alltid tillbaka. Vi måste lära av historien istället för att upprepa den.

Camila Emboava Lopes ska återvända till Brasilien för en månads fältarbete nästa år. Tanken på att komma hem känns just nu en smula oroande:
– Jag vet inte vad som kan hända med mig personligen. Jag har inte upplevt censur. Jag föddes 1989. Mina föräldrar röstade för första gången i sina liv när jag var en liten bebis. Sedan har det hela tiden blivit lite bättre. Nu är det ett enormt kliv tillbaka. Jag hoppas att de inte följer universitetsforskares varje steg. Även om jag vet att det redan har hänt saker på universiteten. Folk höll antifascistiska tal på några universitet och polisen förbjöd det. Jag är väldigt vänster. Jag har röstat på socialistpartiet och inte på arbetarpartiet, så jag är till vänster om vänstern. Men det behöver ju inte betyda att de lägger någon energi på mig.
Samtidigt är det ett känt fenomen att en miljö av censur gärna sipprar in överallt i samhället så fort den får fotfäste. Vad som än händer tror Camila Emboava Lopes att brasilianarna kommer att klara av det:
– Även under diktaturen fann man former för kommunikation, som recept med budskap i tidningarna. Det finns alltid kreativa vägar. Jag kommer att vara fyra år här i Sverige och det är så lång mandatperioden är. Med mitt forskningsämne hade det varit omöjligt att få anställning i Brasilien under de här fyra åren. Redan under Temer har det gjorts stora nedskärningar inom utbildningsområdet. Om fyra år kanske allting är annorlunda. Vi får se. En dag kommer jag att återvända. Jag tänker inte ge upp om mitt land.

Text och foto: Emma Lundström