Jag önskar att jag hade varit i Detroit i torsdags kväll. Att jag hade fått stå där i staden som har sett kapitalismens värsta baksida, stå där och se den tändas för sin dotter, för sin drottning, för Aretha Franklin. Som en hyllning och ett farväl till kvinnan som för alltid kommer att vara en av de största.
På skivspelaren i mitt föräldrahem snurrade storheter som Mahalia Jackson, Billie Holiday, Janis Joplin, Ella Fitzgerald och Aretha Franklin. Musiken var en naturlig del av livet, liksom historierna kring de människor som skapat den. På mitt rum hade jag en gammal kassettbandspelare. Min pappa brukade komma hem med band som alla innehöll starka kvinnliga sångare. En gång var det Joni Mitchell, en annan Nina Simone.
Det färgglada bandet med Aretha Franklin var en favorit. Through the storm innehöll låten Think och varje gång jag lyssnade på kassetten kunde jag inte låta bli att dansa, dansa, dansa. Mitt vinterkyliga rum i ett hus på landsbygden i ett nordligt land, långt från Detroit, Michigan, fylldes av Arethas röst, hennes obändiga energi, hennes enorma kraft. Hon sjöng rakt in i mig och hon gjorde livet möjligt, ökade takten, ökade känslan. Freedom!
På samma sätt sjöng hon för miljontals andra flickor och kvinnor runtom i världen, alltsedan hon började sjunga för allmänheten.
Då var hon bara tolv år gammal. Tolv år och mor.
Aretha Franklin föddes i Memphis, Tennessee den 25 mars 1942 som den fjärde i en syskonskara på fem. Hennes pappa var baptistpastor och mamman sjöng och spelade piano. Familjen flyttade till Detroit när Aretha var fyra år gammal men föräldrarna hade problem och det slutade med separation. Modern flyttade från staden. Hon dog när Aretha var tio år. Pappan blev med tiden en uppskattad predikant, känd för sina känsloladdade predikningar. Hemmet blev en mötesplats för både kulturpersonligheter och medborgarrättskämpar. Aretha Franklin växte upp i skenet av legender som gospelsångerskorna Mahalia Jackson och Clara Ward. Martin Luther King, Jr. kom också på besök.
Hon började spela piano.
Hon hoppade av skolan.
Att hon fick barn redan som tolvåring, var tvåbarnsmor vid fjorton, det pratade hon inte om. Barnen växte upp med släktingar medan Aretha Franklin sjöng sig en väg framåt. Det började med solosång i faderns kyrka. Pappan blev hennes manager när hon var tolv. Tog med henne ut på turné. Hjälpte henne skriva på för sitt första skivbolag, J.V.B. Records.
Första skivan, Songs of Faith, släpptes 1956. Den ska ha fått Dinah Washington att påpeka att den unga Aretha Franklin var nästa stora stjärna. Någon annan liknade hennes sångstil vid en extatisk överstepräst.
Sedan följde ett liv av sång och kamp. Ett rakryggat, själfyllt, blixtrande liv där Aretha Franklins otroliga, ojämförbara stämma blev rösten för medborgarrättsrörelsen, för kvinnokampen. Ett liv som krävde R.E.S.P.E.C.T. Respekt för den afroamerikanska kvinnan. För hennes erfarenheter. Hennes lidanden och hennes styrka. Aretha Franklin sjöng som ett träd med tusentals rötter. Hon menade att all musik kan ha soul, kan ha själ, det handlar bara om hur man sjunger. Det handlar om att hitta den känslomässiga källådern.
I april 1967 kom Aretha Franklins version av Otis Reddings Respect. Den blev en omedelbar hit. Blev hennes titelsång. Blev en hel generation kvinnors ledmotiv. Respect fick också omedelbar politisk sprängkraft under sommaren 1967. Då bröt upproren ut i USA:s storstäders afroamerikanska stadsdelar. En absolut brännpunkt var Aretha Franklins djupt segregerade hemstad Detroit där medborgarrättsrörelsen och soulmusiken var djupt sammanflätade. Soulmusiken bar vidare den kyrkliga gospelsångens ofta dolda budskap om frigörelse och frihet.
Vid 16 års ålder turnerade hon med Dr. Martin Luther King, Jr. 1968 sjöng hon på hans begravning. Låten Think skrev Aretha Franklin som en hyllning till Martin Luther King. Den släpptes en månad efter mordet i Memphis 1968. Freedom.
Några år senare försvarade hon den fängslade Black Panther-aktivisten Angela Davis.
Även om Aretha Franklins liv kan framstå som en framgångssaga, fanns det också mörka stunder. Vissa skivor slog inte. Skivbolag byttes. Män byttes. Hon var gift två gånger. Blev misshandlad av mannen hon gifte sig med när hon var 19 år gammal. När hon sjöng om respekt visste hon vad hon talade om, vad hon strävade efter. Vad hon krävde.
Med sin enorma röst, sin otroliga tolkningsförmåga lät hon känslorna skölja över alla som lyssnade till henne. Samtidigt hade hon problem med vikten. Pendlade upp och ned. Rökte för att hålla sig smal. Men rökningen påverkade rösten. Påverkade kroppen. Liksom alkoholen.
Detta liv. Ett liv så späckat av priser och utmärkelser, av listettor och hyllningsmedaljer att det känns onödigt att välja ut några ur mängden, bortsett från det faktum att det instiftades en ny Grammy enkom på grund av Aretha Franklin i slutet av 60-talet: priset för bästa kvinnliga R&B-inspelning. Ett pris som säger något om hennes betydelse. Säger något om hur många som har följt i hennes spår. Hade det funnits en Lauryn Hill utan en Aretha Franklin? Hade det funnits en Beyoncé?
Afroamerikanska kvinnor vittnar nu om hur obeskrivbart viktig Aretha Franklin varit för deras kamp. För medborgarrättskampen och den svarta kvinnans kamp för jämlikhet och fysisk och psykisk frihet.
1982 återvände Aretha Franklin till Detroit för att vara nära sin familj. Sedan dess har hon varit trogen den gamla industristaden med alla sina övergivna hus, sina nedsläckta kvarter där katterna slinker ut och in genom trasiga fönster och dörrar.
På Barack Obamas presidentinvigning 2008 fick hon miljoner människor att gråta när hon sjöng My Country, ’Tis of Thee iförd kyrkhatt. Två år senare fick hon veta att hon hade en tumör. Den opererades bort och läkarna gav henne tio till femton år.
Det allra sista framträdandet Aretha Franklin gjorde var på en gala för the Elton John AIDS Foundation i november förra året.
Den 13 augusti kom så beskedet att souldrottningen var mycket sjuk. Cancer i bukspottkörteln. Tiden höll på att rinna ut för Aretha.
Stevie Wonder och Jesse Jackson hann besöka hennes dödsbädd innan hon dog i sitt hem den 16 augusti, 76 år gammal. Hon ska begravas på Woodlawn Cemetery den 31 augusti. Passande nog på samma kyrkogård som medborgarrättskämpen Rosa Parks.
Barack Obama ska ha sagt att Aretha Franklin definierade den amerikanska erfarenheten. Hon gav kraft till miljontals svarta kvinnor världen över. Hennes sång och hennes självklara upprätta person gav människor självförtroende och ledde till organisering. Hon förvandlade svårigheter och sorg till något fantastiskt vackert och hoppfullt. Hennes röst gick rakt in i det innersta. Hennes sånger flyger. Orädda och sårbara på samma gång. Hennes röst går egentligen inte att beskriva. När en sångare är riktigt bra är det själens röst som hörs i musiken. Smärtan, längtan, magin.
Aretha Franklin blev på 80-talet utnämnd till en av delstaten Michigans naturtillgångar. Det är ganska vanligt att kvinnor som hon, kvinnor med en enorm styrka och en oerhörd känslighet, kallas för just naturtillgång eller naturkraft. Det är lätt att nicka instämmande. Det låter ju så fint. Men Aretha Franklin var inte en naturtillgång, hon var en människa, med allt vad det innebär av sorger och försakan. Om hon trots allt ska liknas vid något annat än en otrolig människa med enorma förmågor, så är det vid en stjärna. En klart brinnande enhet som lyser upp natthimlen, långt efter sitt upphörande.
Må hon vila i sång.
Text och illustration:
Emma Lundström
Fakta:
Aretha Franklins stjärna finns på Hollywood Walk of Fame sedan 1979. Hon var första kvinna att bli invald i Rock and Roll Hall of Fame 1987.