Vietnameser protesterar mot Kina i Hanoi 2014
Den vietnamesiska regeringens plan att efter kinesisk modell inrätta särskilda näringslivszoner för utländska (läs kinesiska) investeringar har skapat huvudbry. Breda skikt är inte så tilltalade och det har varit gatudemonstrationer med plakat som “Vi älskar Vietnam – slumpa inte bort oss till kineserna”. Händelsen är den senaste av många i en långrad intermezzon som utmärker landets ömtåliga förhållande till Kina.
Regeringen i Vietnam vill gärna locka till sig utländska investerare och särskilt kinesiska, men många vietnameser är mycket tveksamma. Enligt den aktuella planen skulle investerarna få en koncession som löpte på 99 år. Protester har tvingat fram att planen ska tas upp på nytt i parlamentet för att troligtvis godkännas efter några kosmetiska förändringar. Myndigheterna vill ogärna rubba de nationalistika känslorna, men samtidigt vill man inte avskräcka utlänningarna.
Vietnam har sen 1986 slagit in på samma väg som Kina i att befrämja en så kallad socialistisk marknadsekonomi.
Den första protesten skedde den 9 juni i år i en taivanesisk skofabrik i Ho Chi Minh-staden och därifrån flödade protesterna ut i industrizonerna i syd och vidare till huvudstaden Hanoi i norr. I industrizonen Tan Huong grep polisen minst 100 demonstranter. Åtgärder vidtogs för att förhindra att nyheter om händelserna skulle spridas via sociala media såsom Googles och Facebook. Man ville förhindra att en antikinesisk situation skulle uppstå, liknande den i 2014 då tio etniska kineser mördades.
Kinas inflytande i Vietnam har varit, och är, en ytterst känslig fråga. Vietnameserna känner till vad som hände för 2000 år sedan då norra Vietnam med det fruktbara Röda flodsdeltat underställdes Kina. Den då härskande Han-dynastin föresatte sig att göra befolkningen till kineser. Kinesiskan och dess alfabet blev det förhärskande och folkliga sedvänjor skulle utrotas. Motståndet mot detta symboliseras av systrarna Trac och Nhi Trung som ledde ett adelsuppror och år 40 e.Kr. drev ut kineserna. De utropade sig till drottningar och styrde ett oavhängigt Vietnam till år 43 e. Kr. då de avrättades efter att kineserna återtagit herraväldet. De är både lika kända som älskade sedan det vienamesiska kommunistpariet i sin befrielsekamp gjort dem till nationshjältinnor.
Vietnam och därav främst dess norra del var underställd Kina från 111 f.Kr. till 938 e.Kr. Det vill säga i drygt 1 000 år. Det var perioder med växlingar mellan tolerans och assimilering. Med den franska koloniseringen av Vietnam i början av 1800-talet försattes kinesiskt inflytande helt ur spel ur det 1000-åriga självständiga vietnamesiska kungadömet, som tog slut med augustirevolutionen 1945.
Den kommunistiska segern i Kina 1949 blev för Vietnam av betydelse för landet i det att det gav de vietnamesiska kamraterna en skjuts som bidrog till att de kunde slå fransmännen 1953 och därefter fortsätta sitt befrielsekrig mot USA och deras bulvaner. Märk väl att de vietnamesiska kommunisterna i första hand var nationalister som inte gärna ville lyda utländska kamrater blint, isynnerhet inte från grannlandet som hade välkända hegemonistiska böjelser.
Det stöd som de kinesiska kommunisterna gav de vietnamesiska kamraterna var också tvetydigt, vilket tydliggjordes när Moskva och Peking bröt med varandra 1963, och vietnameserna ställde sig på Sovjetunionens sida. Hanoi misstrodde närmandet mellan USA och Kina 1972. Kina i sin tur var långt ifrån lyckligt med att vienameserna efter segern mot USA i Vietnamkriget så snabbt förenade landet till ett. De kände på goda grunder på sig att det gav Vietnam en regional styrka.
Peking stödde fullt ut de Röda Khmerernas politik i Kambodja. Khmererna var minst lika nationalistiska som de vietnamesiska kommunisterna vilket ledde till beväpnade gränskonflikter i gränsområden som en gång hört till Kambodja.
Då de vietnamesiska trupperna i slutet på 1978 slog tillbaka och fördrev de Röda Khmererna ur huvudstaden Phom Penh och Kambodja påbörjade Peking ett omfattande militärt anfall mot Vietnam. “Vi ska lära vietnameserna en läxa” sa den dåvarande kinesiske ledaren Deng Xiaoping. Men det blev kineserna som fick sig en läxa, och efter svåra förluster tvingades de drypa av. Förlusten ledde till en omfattande omorganisering av de kinesiska stridskrafterna. Kina fortsatte visserligen att stödja de Röda Khmerernas politik både militärt och diplomatiskt för att förhindra vietnamesiska utrikespolitiska strävanden.
De fick aktivt stöd i sin politik från västmakterna där en av aktivisterna var den konservativa kristdemokraten och två gånger statsminister Leo Tindermans i Belgien.
Några månader efter kriget 1979 kom båtflyktingarna från Vietnam att utgöra världsnyheten. Det sas att det var hundratusentals vietnameser som flydde kommunismen. I verkligheten rörde det sig främst om etniska kineser som Peking uppmanade att lämna Vietnam, något som kom att slå hårt mot den vietnamesiska ekonomin då det rörde sig om människor som varit verksamma i gruvindustrin och handeln.
Vietnamesiska trupper är fortfarande förberedda på ett framtida rendezvous med de kinesiska. Hanois sjömilitära samarbete med USA ses som ett nödvändigt motdrag till Kinas framskjutna närvaro i det Sydkinesiska havet där både Vietnam och Kina gör anspråk på de två ögrupperna Spratly och Paracel inklusive den ekonomiska zonen runt dem. Kinas anläggande av en oljeplattform 2014 föranledde kraftiga antikinesiska demonstrationer i Vietnam.
Samtidigt har Vietnams inflytande i regionen minskat på grund av den tilltagande kinesiska närvaron i exempelvis Kambodja och Laos. Kinesiska företag har gjort kraftiga investeringar i bägge länderna.
Till detta kommer den khmerska nationalismen som är ytterligt antivietnamesisk. Vietnameserna har också i sin expansion söderut inlemmat delar av Khmerriket och de etniska vietnameserna som mestadels är fiskare och handelsmän ses inte med blida ögon av många khmerer. Den “liberala” oppositionen som nyligen växt till sig i Kambodja när sig till viss del på antivietnamesiska känslor.
I Laos har de kinesiska investeringarna snabbt sprungit förbi de vietnamesiska och de thailändska. Laos är en viktig länk för Kina i den nya “sidenvägen” mellan Asien, Europa och Afrika.
Dessutom har upprördheten runt de bortrövade vietnamesiska barnbrudarna gjutit olja på lågorna. Enligt tidningsuppgifter rövar kinesiska människosmugglare i bergsområdena i norr regelmässigt bort unga flickor som sedan säljs för feta summor till kinesiska män. Det finns i Kina, på grund av. den tidigare förda enbarnspolitiken 1979-2015, en allvarlig ojämnhet i könsfördelningen mellan kvinnor och män. Detta plus de selektiva aborterna av flickfoster har lett till att det finns mycket fler män än kvinnor i landet. Det har därigenom under en längre tid funnits en omfattande kvinnohandel i Kina självt.
Handlarna har tydligen utbrett sin verksamhet till Vietnam. Mestadels lockar de unga kvinnor i de fattiga byarna som bebos av Hmong-folk eller andra minoriteter med olika löften om en bättre framtid i Kina. Men under senare tid har det förekommit regelrätta bortrövanden av unga flickor. För många vietnameser är detta det senaste beviset på att de inte har något gott att vänta sig av kineserna, och att det därför inte finns några skäl att släppa in dem i Vietnam.
Freddy De Pauw
Översättning frånnederländska:
Per-Erik Wentus.
Artikeln är tidigare publicerad på
www.uitpers.be.
