Lenin Moreno
► Vänstern kvar vid makten men står inför stora utmaningar
De senaste åren har lite av en högervind svept in över Latinamerika. De tydligaste tecknen på det är att den nyliberale Manuel Macri vann presidentvalet i Argentina i november 2015, att Socialistpartiet (PSUV) i Venezuela i december 2015 för första gången på 17 år förlorade valet till nationalförsamlingen, och att den borgerliga oppositionen i Brasilien i augusti 2016 lyckades att avsätta PT:s president Dilma Rousseff. Så när Ecuador 2 april genomförde presidentvalets andra omgång var frågan om denna trend skulle fortsätta? Från första omgången,19 februari, hade vänsterns kandidat, Lenin Moreno, med 39.4 procent av rösterna och högerns, Guillermo Lasso, med 28,2 procent gått vidare. Dessutom fick en annan högerkandidat, Cynthia Vitori, hela 16 procent så alla såg fram mot en jämn och spännande kamp mellan Moreno och Lasso. Vad var det då för budskap som de två kandidaterna gick till val på?
Lenin Moreno representerar samma vänsterallians, PAIS, som den nu avgående presidenten Rafael Correa och var från 2013 dennes vicepresident. Han sade sig vilja fortsätta Correas politik med sociala reformer och fattigdomsbekämpning som huvudsakliga ingredienser. Efter att Correa vann presidentvalet 2006 genomförde han stora satsningar på utbildning och hälsovård samt förbättrade pensionerna. Han myntade uttrycket ”medborgarrevolution” som benämning på sin politik, med vilken han dock inte utmanade kapitalets ekonomiska makt.Utrikespolitiskt knöt han nära band till vänsterregeringarna i Bolivia och Venezuela och anslöt Ecuador till det ekonomiska samarbetsorganet ALBA. Samtidigt blev relationen till USA alltmer frostig. År 2009 stängde Correa USA:s flygbas i staden La Manta, dokument från Wikileaks har visat att USA var inblandat i ett kuppförsök mot Correa 2010, 2011 utvisades USA:s ambassadör och 2014 tvingades dessutom det amerikanska biståndsorganet USAID att lämna Ecuador.
Under flera år kunde Correas regering surfa på ett högt oljepris, bruttonationalprodukten fördubblades och det sociala reformutrymmet var ansenligt. De senaste årens kraftiga oljeprisfall har dock placerat regeringen i en besvärlig sits och 2016 backade till och med ekonomin med 1,6 procentenheter. Samtidigt hamnade Correa i motsatsställning till landets miljöorganisationer och ursprungsbefolkningar när han satte igång att exploatera naturresurser i känsliga regnskogsområden i Amazonas. Det tydligaste exemplet är här regionen Morosa-Santiago där ett kinesiskt bolag börjat att utvinna en kopparfyndighet som uppskattas att bli världens näst största, samtidigt som shuarfolket vräkts från sina marker och undantagstillstånd råder.
Morenos motståndare, finansmannen Guillermo Lasso som leder högerpartiet Creo, gick i sin tur till val på ett traditionellt nyliberalt program där han lovade att skattesänkningar skulle locka till sig utländska investeringar och skapa en miljon nya arbetstillfällen, en modell som liknar den som president Manuel Macri försöker införa i Argentina. Lasso har också ett förflutet som ekonomiminister i en tidigare högerregering.
Lenin Moreno vann valet knappt med 51,15 procent mot 48,85 procent för Guillermo Lasso. Statlig media har utropat Moreno som segrare och det nationella elektorsrådet säger att Morenos ledning är ointaglig. Lasso bestrider dock valresultatet, hävdar att oegentligheter förekommit och säger att hans stab kommer att begära en omräkning av rösterna.
Till Ecuadors presidentval bör även tilläggas att vänsteralliansen PAIS och andra progressiva krafter vid det parlamentsval som ägde rum 19 februari försvarade sin majoritet med 74 av totalt 137 ledamöter i kammaren. Ecuador blir kvar på kontinentens vänsterflank, men frågan är hur landet ska kunna bemästra den rådande utvecklingen med ett lågt oljepris och överhuvudtaget låga världsmarknadspriser på råvaror?
Anders Karlsson