IDF och bosättare. Foto: ISM Palestine
► FN kräver att Israel upphör med bosättningar på ockuperad mark
► Benjamin Netanyahu stormar över USA:s ”svek” och FN:s ”komplott”
Dagen före julafton kom nyheten att FN:s säkerhetsråd antagit en resolution om konflikten mellan Israel och Palestina för första gången på åtta år. Detta trots att den tillträdande amerikanske presidenten, Donald Trump, gjort sitt bästa för att stoppa den genom att få Egypten att hoppa av resolutionsförslaget.
USA lade ned sin röst och avstod från att använda sitt veto när 14 av de 15 medlemsländerna röstade ja till ett beslut som innebär att FN kräver att Israel omedelbart upphör med byggandet av bosättningar på ockuperat palestinskt territorium. USA:s FN-ambassadör, Samantha Power, meddelade att landet vill ”se två stater som lever sida vid sida i fred” och att man därför valde att inte stoppa resolutionen: ”Man kan inte både vara för en tvåstatslösning samtidigt som man är för bosättningar.” Idag uppskattas 630 000 israeliska bosättare leva på ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem.
Israels premiärminister, Benjamin Netanyahu, var inte sen att fördöma resolutionen. Han kallade den skamlig och Israelfientlig och meddelade att landet inte kommer att följa den. Enligt honom har Obamas USA övergivit Israel. Däremot tänker han samarbeta med Donald Trump för att krossa resolutionen. Han har även gett utrikesdepartementet i uppgift att ompröva alla kontakter med FN inom en månad.
Det smått bisarra är att resolutionen egentligen inte förändrar särskilt mycket i praktiken eftersom det är fritt fram för Israel att ignorera den. Visserligen kan den diplomatiskt sett sprida ringar på vattnet. Den kan också påverka juridiska processer i Internationella brottsmålsdomstolen, ICC, och få fler länder att överväga bojkott av produkter från de ockuperade områdena. Men det är snarare Donald Trumps presidentskap som kommer att förändra läget. Han har utsett en advokat med kopplingar till den israeliska extremhögern som ny ambassadör i Israel. Dessutom har han lovat att inte lägga hinder i vägen för ytterligare bosättningar och eventuella annekteringar.
Att Barack Obama har fått så mycket beröm för att USA valde att inte stoppa resolutionen tycker den amerikanske journalisten Zaid Jilani är lite överdrivet. Han påpekar att Ronald Reagan ställde högre krav på Israel än Obama. Den 30 december skrev han i The Intercept att det är ironiskt att den israeliske premiärministern varit så arg på Obama när denne haft en betydligt mindre hård linje mot Israel än flera av de senaste republikanska presidenterna. George W. Bush lät sex liknande resolutioner gå igenom. En av dessa, från 2004, krävde att Israel skulle sluta förstöra civila palestinska hem. Just den sortens förtryck har ökat de senaste åren, men det har inte lett till någon nämnvärd kritik från vare sig Obama eller FN:s säkerhetsråd.
Jilani menar att resolutionen egentligen bara understryker vad den internationella rätten redan fastslår och alls inte är särskilt kontroversiell. Att påstå att det skulle handla om ett definitivt slut på årtionden av amerikansk uppbackning av Israel i FN tycker han är befängt.
Barack Obama har alltså inte varit särskilt hård mot Israel. Istället har det ekonomiska och militära stödet bara ökat under Obamaadministrationen och i dagsläget går mer än hälften av USA:s globala bilaterala militära stöd till Israel. Dessutom undertecknade de båda länderna ett avtal i september. En försvarspakt som innebär att USA har lovat att ge Israel militär hjälp och ett ekonomiskt stöd motsvarande 324 miljarder kronor under en tioårsperiod. Det är betydligt mer än vad USA någonsin har gett till något annat land. Pengarna ska bland annat gå till ett extremt högteknologiskt missilförsvar. Därför, menar Zaid Jilani, är det lite drastiskt av Benjamin Netanyahu att anklaga USA för att ha svikit Israel. Det är också att ta i att kalla USA:s veto för banbrytande.
Något som däremot är värt att notera är att den amerikanske utrikesministern, John Kerry, i ett uttalande strax efter beslutet konstaterade att om den israeliska regimen satsar på en enstatslösning så kommer den att tvingas välja mellan att vara antingen en judisk stat eller en demokratisk.
Emma Lundström
