► Handeln med länderna i Syd kan drabbas i spåren av TTIP
► Miljölagar och fackliga rättigheter i Syd kan vara i skottgluggen
► FIAN : Avtalet riskerar att sätta standarden för framtida avtal
Debatten om handelsavtalet TTIP mellan EU och USA har kretsat kring vilka effekter det kommer att ha på handel, miljöskydd och fackliga rättigheter på båda sidor av Atlanten. Men avtalet har även stor påverkan för länderna i det globala Syd. Kritiker av TTIP pekar på att den ökande handeln mellan EU och USA samtidigt kommer minska handeln med Syd medan avtalets tillskyndare hoppas på att den ökade tillväxten ska sippra ner även till länder utanför avtalet. Människorättsorganisationen FIAN, som arbetar riktat mot utvecklingsländerna, är kritiska:
– Det finns inte den här typen av trickle down-effekt som man gärna vill göra gällande, säger Maja Magnusson, projektsamordnare på FIAN, till Internationalen. De sätter likhetstecken mellan fri marknad, fler jobb, mer pengar för alla. Men det bygger ju på att det finns en fördelningspolitik, men precis den typen av fördelningspolitik som till exempel höjda minimilöner riskerar att klassas som ett handelshinder.
Förhandlingarna om TTIP handlar om att riva det som ses som hinder för en fri handel över Atlanten. Det handlar inte bara om tullar och avgifter utan om att jämna ut skillnader i lagar och regler mellan USA och EU-länderna. Miljö- och rättviserörelser är därför oroliga att mer ambitiösa europeiska miljölagar, konsumentskydd och fackliga rättigheter ska justeras neråt för att möta den lägre USA-standarden. Förra veckans TTIP-läcka som avslöjade industrins inflytande och USA:s hårdnackade förhandlingsposition har gett dem vatten på sin kvarn. TTIP kan också komma att ha liknande genomslag på global skala.
– Eftersom avtalet skulle omfatta en betydande del av världens BNP så skulle det riskera att sätta en global standard för framtida avtal, för hur handel bedrivs och där skulle investerare ges mer makt i sann nyliberal anda, menar Maja Magnusson på FIAN. Många av världens länder skulle behöva anpassa sig för att kunna behålla marknadsandelar, konkurrera med priserna och behålla tillgång till marknader. Det skulle få konsekvenser för människorna i de länderna.
TTIP kommer tillsammans med avtalet TPP, som USA redan har med bland andra Australien, Mexiko och Japan, att täcka en stor del av världshandeln. Det kommer göra framväxande ekonomier som till exempel Brasilien, Kina och de andra tre staterna i de så kallade Brics-länderna mer ekonomiskt och politiskt isolerade.
– Man exkluderar ju Brics-länderna, det är klart att det finns politik bakom det, menar Maja Magnusson. Det är de som är de framväxande ekonomierna i världen och väst känner sig ekonomiskt och politiskt hotade av att det är på väg att bli ett skifte. TTIP innebär också politisk exkludering. De här avtalen handlar inte bara om handel utan mycket mer om maktförskjutningar.
En maktförskjutning är den mellan medborgare och storföretag som i och med TTIP får rätten att förhandsgranska och påverka lagförslag. Om ett företag anser att en genomförd lagändring hotar dess investeringar och framtida avkastning kan den stämma landet. Dessa så kallade ISDS-mekanismer finns i många avtal redan idag och har lett till uppmärksammade miljardstämningar mot länder i det globala Syd. Maja Magnusson på FIAN nämner till exempel franska Veolia, för svenska kollektivtrafikresenärer numera känt som Transdev, som nyligen stämde den egyptiska staten för att landet höjt minimilönerna. I och med TTIP blir detta ännu klarare som standarden för att attrahera utländska investerare.
Arash Gelichkan
