Foto: NEIL PALMER / CIAT cc-by-sa
► Befolkningar drabbas när matproduktion vinstmaximeras
► Mer än bara en fråga om solidaritet med fattiga bönder
► Även Sverige får problem med matförsörjning vid kris
Vad är matsuveränitet och varför är det en fråga som berör oss alla? Det är något som Jordens Vänner, tillsammans med bland andra Afrikagrupperna, Latinamerikagrupperna och FIAN vill sätta fokus på under Matsuveränitetsveckan i november med debatter och seminarier runt om i landet.
– Ofta diskuteras matsäkerhet. Det vill säga att alla ska ha rätt att äta sig mätta varje dag. Men med matsuveränitet vidgar vi begreppet till att innefatta att länders och folks rätt att själv få vara med och bestämma över hur maten produceras och välja vilken mat man äter, säger Viktoria Olausson från Jordens Vänner.
– Det handlar också om rätten att välja bort mat som är olämplig, till exempel överskottsvaror som dumpas på din lokala marknad och kanske ödelägger dina möjligheter till försörjning.
Suveränitet är viktigt, även för Sveriges försörjning menar Viktoria Olausson från Jordens Vänner.
Ett växande problem i bland annat Latinamerika är att matproduktion och jordbruksodling blir en del av de multinationella storföretagens jakt på vinster, och att man därmed inte tar hänsyn till folket som bor där och deras intressen och behov.
– Om mat framställs i första hand för export eller som ren investering kan ursprungsfolk och andra drivas bort och regnskog och urskog huggas ner för att bli nya odlingsmarker. Inte för försörjning utan för att någon investerat i framtida sojaskördar, säger Viktoria Olausson.
– Just nu förbereder den nya högerregeringen i Brasilien att kriminalisera bonderörelser som kämpar emot den här utvecklingen, säger hon och berättar hur situationen på kort tid har förvärrats.
Tidigare har landlösa bönder kunnat ockupera obrukad mark och ta över den, men nu riskerar den marken att gå förlorad. Många som kämpar mot orättvisorna har mördats.
Men frågan om matsuveränitet handlar inte bara om situationen i de fattigare världsdelarna, utan även om rika länder som Sverige.
– Det är mycket mer än en fråga om solidaritet med bonderörelser i Sydamerika och Afrika. Det är i själva verket en global fråga som rör oss alla, säger Viktoria Olausson.
– Jag har inget problem att äta mig mätt, men ett desto större problem att veta vilka konsekvenser mina matval innebär, både globalt och lokalt. Svenskt jordbruk är i kris, marker växer igen och vi har snart inga mjölkbönder kvar. Det beror inte på att jag som konsument medvetet valt att ha det så.
Att nästan all mat i Sverige är importerad idag och vi inte har några beredskapslager kan få förödande konsekvenser.
– Om det blir en kris är vi inte självförsörjande och maten på hyllorna i butiken skulle ta slut på en dag, säger Viktoria Olausson.
– Det är ett problem som skulle kunna gå att förebygga om vi satsade på en levande landsbygd med jordbruk och inhemsk produktion. Det vill säga en ökad matsuveränitet även i Sverige. Något som dessutom skulle vara bättre för miljön och klimatet, säger hon.
– Men som det ser ut nu är det i princip omöjligt att starta ett mindre jordbruk i Sverige.
Matsuveränitetsveckan hålls den 12-20 november på flera orter runt om i landet, med gäster från civila organisationer från Zambia, Guatemala, Indien, Holland, Kanada och Sverige. Inte minst kommer detta ge en möjlighet att jämföra med situationen i Sverige, något som kan ge en extra dimension till pågående debatter som sjunkande mjölkpriser och om varför allt fler svenska bönder tvingas lägga ner sin verksamhet.
Per Leander