Demonstration mot TTIP i Hanover 23 april. Foto: Jakob Huber/Campact cc-by-nc
► Frankrike och Tyskland höjer tonen mot USA i TTIP-frågan
► Svenska regeringen försvarar TTIP-linjen, tonar ned oron för global utveckling
► FIAN kritiska mot regeringen
Kritiken växer mot handelsavtalet TTIP efter den senaste Greenpeace-läckan. Europeiska regeringar hårt ansatta av den inhemska opinionen börjar allt mer öppet kritisera USA:s position i förhandlingarna. Både från Frankrikes president Francois Hollande och den tyska regeringen har det hörts sådana tongångar. ”Vi kommer inte offra vår höga matsäkerhetsstandard”, varnade den tyska jordbruksministern Christian Schmidt i tisdags.
Men den svenska regeringen förhåller sig ännu positivt. Närings- och innovationsministern Mikael Damberg (S), som 6 maj deltog på EU:s handelsministermöte, har visserligen sagt att utformningen av tvistelösningsmekanismen ISDS är föråldrad, men i ett mail till Internationalen avfärdar han oron för miljöskydd och hur avtalet kan komma att påverka länderna i Syd.
– En fri handel ska aldrig vara ett nollsummespel där länder konkurrerar med allt lägre löner och
Närings- och innovationsminister Mikael Damberg Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
sämre miljö- och hälsoskydd. Bägge parter har varit mycket tydliga om att TTIP inte ska resultera i sänkta skyddsnivåer vad gäller hälsa, miljö och säkerhet. Detta framgår även tydligt i medlemsländernas offentliggjorda förhandlingsmandat till EU-kommissionen, skriver Damberg (S) i mailet.
Näringsministern försäkrar att regeringen arbetar för ett avtal som garanterar bland annat miljöskydd.
–Regeringen vill se ett så ambitiöst förhandlingsresultat som möjligt för att stödja tillväxt och sysselsättning, samtidigt som möjligheterna att upprätthålla och förstärka skyddet för bl.a. miljön, människors och djurs hälsa samt arbetstagare bibehålls, fortsätter han i mailet.
Alternativet till en avreglerad handel över Atlanten menar Damberg (S) skulle missgynna utvecklingsländerna.
– Protektionism drabbar de minst utvecklade länderna, som är beroende av export för sin tillväxt, särskilt hårt. Studier har visat att utvecklingsländers export skulle kunna varit 30 procent större utan den ökade användningen av protektionistiska åtgärder av G20-länderna under finanskrisen”, fortsätter han.
Regeringens stöd för handelsavtalet TTIP får kritik av organisationen FIAN som arbetar med global rättvisa och matsuveränitet.
– Det är under all kritik, den svenska regeringen har ju tagit på sig att att skydda och värna om mänskliga rättigheter, miljö och verka för en hållbar värld, säger Maja Magnusson, projektsamordnare på FIAN, på telefon till Internationalen. Om man med ena handen åtar sig det här och med andra skriver under den här typen av avtal då sätter man krokben för sig själv. Då kommer man inte kunna göra lagstiftning som garanterar rättigheter för människor och miljö, eftersom det kan ses som handelshinder som en investerare kan stämma oss för. Det är ett otroligt hot mot demokratin, att man centraliserar makten på det sättet.
Mikael Damberg (S) undviker att svara direkt på frågan om stödet för TTIP går ihop med regeringens löften på miljö- och hållbarhetsområdet. Han pekar istället på att det inom kort publiceras en konsekvensanalys av avtalets effekter på hållbar utveckling och menar att tidigare studier inte visar på större negativa konsekvenser för utvecklingsländerna.
– Studier på det nyligen färdigförhandlade frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, CETA, visar att miljöpåverkan där förväntas bli begränsat eller ha positiva konsekvenser då handelslättnaderna på vissa områden kan medföra att resurser allokeras mer effektivt och mot mer hållbara sektorer. Det har också genomförts flera studier på TTIPs potentiella effekter på utvecklingsländer och många visar på begränsade negativa eller försiktigt positiva effekter för utvecklingsländer, avslutar näringsministern.
Arash Gelichkan