►Regeringen driver på för TTIP-avtalet
► Avtalet ger storföretag möjlighet att påverka lagar om bland annat miljö och klimat
► Jordens vänner: ”Klimatarbetet skulle bromsas”
Förra veckan rapporterade Internationalen om försäljningen av Vattenfalls brunkol i Tyskland. Den här veckan hamnade en annan tickande klimatutmaning återigen i blickfånget: förhandlingarna om handelsavtalet TTIP, där den svenska regeringen hör till de pådrivande länderna. I samband med Obamas statsbesök i Tyskland protesterade tusentals mot avtalet som de menar stärker storföretagen på bekostnad av demokratin och miljön.
Avtalet ger bland annat multinationella företag omfattande möjligheter att stämma länder som driver igenom ambitiösa miljö- och klimatlagar. Miljöförbundet Jordens vänner ingår i nätverket Stoppa TTIP och ser stora risker med avtalet.
– Oftast när det gäller sådana här handelsavtal ses miljö- och konsumentlagar som handelshinder istället för att ses som lagar som ska skydda oss och miljön, berättar Ellie Cijvat, ordförande i Jordens vänner. Det man ser inom TTIP är att man går ett eller flera steg längre än tidigare avtal. Man ger mycket mer makt till storföretag och ger dem möjlighet att stämma regeringar och också ger dem första tjing på föreslagen lagstiftning vilket stärker obalansen i maktförhållandena. Storföretagen får mycket mer makt och demokratin, vanliga människor får mindre att säga till om.
Erfarenheter från liknande avtal, till exempel NAFTA mellan bland andra USA och Kanada, visar hur företag bland annat har försökt förhindra miljölagstiftning och klimatåtgärder. Just nu stämmer det amerikanska energibolaget Lone Pine delstaten Quebec i Kanada på cirka 2 miljarder kronor för att de stoppat gasutvinning genom frackning under St. Lawrence-floden. Jordens vänner befarar därför att TTIP ska försvåra klimat- och miljöarbetet.
– För det första utgår TTIP från att öka handeln och därmed öka transporten av varor mellan EU och USA vilket för med sig ökade utsläpp, konstaterar Ellie Cijvat. Det andra och ännu viktigare är att klimatpolitiken och all progressiv lagstiftning skulle bromsas för att de ses ofta som handelshinder. Det betyder att kommuner och regioner kommer ha jättesvårt att gå före i klimatarbetet och det är ofta där det händer saker. Det skulle vara ett enormt bakslag för klimatarbetet.
För att mildra kritiken mot avtalet har EU genomfört vissa förändringar i tvistelösningen mellan företag och stater som nu istället går under förkortningen ICS. Men förändringarna är inte tillräckliga menar Jordens vänner.
– I grunden så kan ju företag fortfarande få rätten att stämma regeringar för uteblivna vinster, säger Ellie Cijvat. Det är ingen förändring i grunden utan det är mer ändringar i små detaljer, som att de säkerställer möjligheten att överklaga och minskar hemlighetsmakeriet lite grann.
TTIP ger också möjlighet för företag att förhandsgranska och påverka lagar och regler som de ser som ”handelshinder”. Europeiska lagförslag kommer också att förhandsgranskas för att se till att de, som det heter, ”harmonierar” med motsvarande lagar och regler i USA.
Riksdagsledamoten Jens Holm (V) är kritisk till att företag ges ökade möjligheter att påverka lagar.
– Det lagmässiga samarbetet kommer in innan och kan påverka och försämra lagar innan de har lagts fram, säger Jens Holm (V). Det är ett väldigt stort problem.
Vänsterpartiet har tillsammans med Fi och MP i EU-parlamentet röstat nej till TTIP. V anser inte att det behövs ett omfattande handelsavtal med USA och att TTIP därför bör stoppas.
– Sverige borde driva att man alltid ska kunna gå före på miljöområdet, anser Jens Holm (V). Miljön måste vara överordnad den fria marknaden. Vi vill inte ha TTIP-avtalet, vi tycker att EU och USA redan idag kan handla otroligt förmånligt. De problem som eventuellt finns, kan man lösa. Man behöver inget långtgående handels- och investeringsavtal för det.
Ellie Cijvat på Jordens vänner tror att motståndet från vanligt folk kan lyckas stoppa TTIP och drar paralleller till när det omstridda ACTA-avtalet fälldes 2012.
– Om man tänker på till exempel ACTA-avtalet som var helt okänt fram till de sista månaderna när det skulle beslutas i EU-parlamentet och då ordnades en väldans massa demonstrationer och då föll avtalet. Det är inte alls omöjligt att det blir samma sak med TTIP-avtalet, nu finns avtalet och nu ser man vad som verkligen händer
Vi har sökt näringsminister Mikael Damberg (S) och näringsdepartementet för en kommentar men de har inte varit tillgängliga under veckan. I en debattartikel i amerikanska Huffington Post skriver näringsministern att regeringen ”arbetar för att avveckla handelshinder” men att den gör det ”på ett sätt som säkerställer skyddet av miljön, fackliga rättigheter och hälsa”.
Arash Gelichkan