Under tisdagen bröt protester ut på flera håll i Egypten. Störst var de i hamnstaden Alexandria där gatorna fylldes av demonstranter som ropade ”Vi behöver äta! Vi vill ha bröd!”. Vissa vägar blockerades i timmar och sammandrabbningar skedde mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor. Protesterna kallas för brödupproret, eller ”Intifada of Supplies”, ungefär ”försörjningsintifadan”.
Protesterna är en reaktion mot att livsmedelsdepartementet beslutat att minska brödsubventionerna och begränsa brödleveranserna mitt under en brinnande ekonomisk kris. I måndags meddelade livsmedelsministern, Ali Moselhi, att han planerar att sätta en gräns på tre limpor per dag och person, samtidigt som subventionerna minskas eller tas bort. Tidigare hade varje bageri haft rätt till livsmedel som skulle räcka till 3000 limpor, efter beslutet räcker kvoten bara till 500 limpor per dag, vilket betyder att många människor inte kommer att kunna få sitt dagliga brödbehov tillgodosett. Bagerierna har vägrat att ta emot den sorts subventioneringskort som många fattiga egyptier måste ha för att få sin brödranson.
Det är också den fattiga befolkningen som drabbas hårdast av beslutet. För människor som redan är pressade av den ekonomiska krisens följdverkningar och tidigare beslut om livsmedelsransonering av bland annat socker och andra basvaror, blev beskedet om de statliga nedskärningarna i brödsubventionerna en sten för mycket på den redan tunga åtstramningsbördan.
Tidningen Middle East Eye rapporterar att liknande protester också skett i fattiga områden i bland annat Giza, Minya, Desouk och Kairoförorten Imbaba. Demonstranter ska ha blockerat järnvägsstationen i Desouk, åtta mil öster om Alexandria, liksom stoppat tågtrafiken mellan Kairo and Minya i landets södra del.
I Imbaba drabbade demonstranter samman med polis när de blockerade huvudgatan. Hemmafrun Somaya, en av de som protesterade i Imbaba, berättade för tidningen att alla de 500 subventionerade brödlimporna hade tagit slut redan klockan tio på morgonen. För henne betydde det att hon inte kunde få ut familjens dagliga brödranson på tjugo limpor: ”Regeringen försöker begränsa utgifterna, så de utövar påtryckningar på de fattiga. Jag får 20 limpor per dag för en familj på fem personer.”
Somaya deltog i protesterna för att uttrycka sin frustration över makthavarna.
Ett problem för de fattiga är att deras ransoneringskort av papper har upphört att gälla på många platser och att de inte kan få tillgång till de nyare elektroniska korten. Montaser Awad, som protesterade i Giza i tisdags, säger till Middle East Eye att de flesta familjerna i de fattiga områdena har papperskort: ”Vi har försökt få det elektroniska kortet i åratal, men du måste muta anställda för att få det.”
De fattigas ransoneringskort kallas ironiskt nog för “guldkort” och den egyptiska regeringen säger sig ha upptäckt att innehavarna av dessa kort har konsumerat alldeles för mycket bröd. Verkligheten är snarare att landet står inför en valutakris och skenande inflation och att de drar åt svångremmen där det är lättast att göra det, bland dem som redan har väldigt lite och därför också har väldigt liten makt i samhället.
I måndags var den egyptiska utrikesministern, Sameh Shoukry, i Bryssel för att diskutera den sociala och politiska situationen i landet tillsammans med EU-medlemsstaternas utrikesministrar. Shoukry sade att han hoppas att EU förstår den reformprocess som landet genomgår och de politiska och säkerhetsmässiga utmaningar som processen innebär.
I Egypten är ordet för ”bröd” samma som ordet för ”liv” eftersom de fattiga är beroende av det för att överleva. När den dagliga brödransonen är hotad blir det revolt. Precis som för hundra år sedan. Då var det ryska kvinnor som gick ut och krävde bröd. Nu är det egyptiska.
De senaste dagarna har hashtaggen #brödupproret varit den mest använda i sociala medier i Egypten, landet som för sex år sedan just hade påbörjat en revolution. Frågan är om medelklassen ställer sig bakom det här upproret.
Emma Lundström
Fakta:
Omfattande arbetarstrejker och protester mot låga löner och höga matpriser föregick den egyptiska revolutionen 2011. Revolutionen började med ett folkligt uppror den 25 januari, som kom att kallas Vredens dag, och pågick fram till den 30 juni året därpå då den demokratiskt valde Muhammad Mursi installerades som ny president. Revolutionsmånaderna omfattade de största demonstrationerna i Egypten sedan brödupproren 1977. För första gången gick egyptier från olika socioekonomiska bakgrunder och religioner samman i gemensamma protester mot regimen.
Tidigare i Internationalen:
Om Egypten, brännmärken, sju brutna revben och ett avhugget öra
Fem år senare: Egypten behöver revolutionen mer än någonsin
Demokratiska röster förbjuds i Egypten
En massaker utfärdad av det egyptiska rättsväsendet
Egypten: “Revolutionens motståndare har makten”
Och i Egypten grips revolutionärerna
Och i Egypten är kulturdepartementet ockuperat
Egypten: Salafister hetsar mot strejkande arbetare
Protester! Protester! Protester!
“Revolutionen är ett pågående tillstånd”
Kreativ hjärna i revolutionens tjänst
Tills drömmen går i uppfyllelse
Egyptisk revolutionär får pris
Premiärvisning av Zero Silence
”Regimen existerar fortfarande, den har fortfarande makten”
“Många har försökt stjäla vår revolution”
Nawal El Saadawi på besök i Sverige: ”Priset för en revolution är väldigt högt”
Lagförslag om förbud mot strejker och demonstrationer
“Vi vill ha en ledning som vi litar på”
WELCOME TO EGYPT! Welcome to our revolution!
