• Ny rapport ger svidande kritik mot New Public Management • Systemet leder till mer byråkrati och ineffektivitet • S-regeringen vill se över alternativ
Gunilla Ryd. foto: Olof Holmgren
Nu presenterar Nätverket för Gemensam Välfärd-rapporten Vi räknar minuter, vi räknar pinnar… som är en studie av konsekvenserna av New Public Management, det vill säga marknadsanpassning, inom vård och omsorg. Internationalen har talat med en av rapportens författare Gunilla Ryd.
– Vi har velat belysa de problem som uppstår för både personal och patienter när ekonomin ska gå före allt annat i verksamheten, säger hon.
Idén om New Public Management slog igenom bland politiker i Sverige i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet och har därefter gradvis införts tills konceptet helt har tagit över. Inspiration kom från Ronald Reagans USA och Margaret Thatchers Storbritannien. Tanken var att den offentliga sektorn, som vård och omsorg, hade blivit för stor och byråkratisk och därmed dyr och ineffektiv. Verksamheten skulle bli effektivare om den marknadsanpassades genom att gå från regelstyrning till budgetmål, menade man. Det handlade inte om att privatisera, men att låta offentlig verksamhet styras av samma principer som privata företag.
– Det fanns inga vetenskapliga belägg för att det skulle bli bättre. Det handlade snarare om en nästan religiös tro på marknaden, säger Gunilla Ryd.
Gemensam Välfärd har i sin rapport kommit fram till att resultatet snarare har blivit motsatsen till den ursprungliga tanken om att minska byråkratin.
– Istället för vårdpersonalen har byråkrater tagit makten över verksamheten. Det har blivit ett riktigt tjänstemannavälde. Istället för att se till patienternas bästa måste personalen hela tiden tänka på ekonomiska mål. Systemet går ut på att budgeten måste hållas, vilket leder till att man hela tiden skär ner och besparar. Inte ens överläkare har mycket att säga till om längre, säger Gunilla Ryd.
– Dessutom läggs allt mer byråkratiskt arbete på personalen, så att de får mindre tid för sina patienter. Kärnverksamheten blir drabbad. Personalen stressar på och mår allt sämre. Den psykiska ohälsan ökar bland läkare och sjuksköterskor, säger hon.
– Inte minst inom hemtjänsten har det här blivit ett enormt problem, där personalen inte hinner med allt de ska göra på grund av tidspressen.
Det har inte heller blivit billigare med New Public Management menar Gunilla Ryd. Hon pekar på att det också har tillkommit helt nya kostnader, som inhyrning av konsulter.
– Aldrig förut har det ägnats så mycket tid och pengar åt ”teambuilding” på arbetsplatserna. Det i sin tur är resultatet av att stämningen har blivit sämre mellan kollegor, dels på grund av all stress, och dels på grund av individuell lönesättning som gör att personalen måste tävla med varandra istället för att samarbeta. Dessutom är det individerna som skuldbeläggs när något går fel, säger Gunilla Ryd.
– Samma sak gäller då olika offentliga verksamheter tvingas konkurrera med varandra istället för att samarbeta. En verksamhet ska hyra utrustning eller lokal av en annan verksamhet, som i sin tur tar ut så hög hyra som möjligt, vilket är slöseri med skattemedel.
Vilka är det som försvarar systemet?
– Jag tror det är kopplat till tjänstemannaväldet. När man väl har fått makten släpper man inte taget. Sen finns det också en ideologisk uppfattning att även det som är kvar i offentligheten ska styras som om det vore privat. Men forskningen har gjort upp med New Public Management för länge sen och visat att det inte är ett bra system. Medborgarnas behov ska styra vårdens utformning, inte ekonomin, säger Gunilla Ryd.
Samtidigt har den nya socialdemokratiskt ledda regeringen sagt att man vill se över vårdens utformning och tillsatt en utredning om New Public Management.
Finns det en politisk vilja att ändra det här?
– Det återstår att se. Vänsterpartiet är helt inne på den linjen. Socialdemokraterna har också sagt att man till exempel är emot vinster i välfärden. Men politikerna måste känna tryck underifrån, från allmänheten och de som jobbar inom vård och omsorg, och inte minst från fackföreningarna. Därför måste det bli mer debatt. Det är en av anledningarna till att vi sammanställde den här rapporten.
Per Leander
Rapporten kan läsas på: www.gemensamvalfard.se.
