Hela byar har raserats och civila tvångsförflyttats av kurdiska YPG-styrkor i de tre kantonerna som utgör Rojava, enligt en färsk Amnesty-rapport.
Amnesty har under sommaren pratat med människor som tvångsförflyttats från tio städer och byar under PYD:s kontroll. I Asaylem och Husseiniya har människor även fått sina hem demolerade.
YPG (Folkets försvarsenheter) är den väpnade grenen av PYD (Demokratiska unionspartiet) i Rojava. PYD grundades ursprungligen 2003 av kurdiska aktivister i norra Syrien som en avknoppning från PKK. Sedan 2013 är PYD en av de huvudsakliga aktörerna i Rojava.
Av 90 hus i Husseiniya ska endast ett hem ha skonats från bulldozrar flaggade med YPG:s symboler.
Majoriteten av de drabbade är araber och turkmener även om kurdiska invånare också förhindrats att återvända till sina hem, enligt Amnesty.
Ingen av de drabbade Amnesty pratat med säger att de erbjudits hjälp att söka skydd eller kompenserats för förlusten av sina hem. Många vittnar istället om hur YPG-milisen hotat att skjuta dem eller dirigera amerikanska flygbombningar mot invånarna om de inte lämnade sina hem. De ska också uppträtt aggressivt, skjutit i luften och mot boskap för att tvinga iväg civila invånare.
Händelserna ska ha inträffat när YPG-milisen återtagit städer och byar som tidigare intagits av IS. De drabbade menar att de blivit utsatta för kollektiv bestraffning för att enstaka IS-sympatisörer eller medlemmar funnits i byn.
– De sa till oss att vi måste försvinna och att de annars skulle säga till USA-koalitionen att vi är terrorister och att deras plan skulle träffa oss och våra familjer, berättar Safwan för Amnestys rapportörer. Vi lämnade för att vara säkra från deras krypskyttar och flygplanen. I Raneen var vissa personer med IS, det fanns mycket problem, men vi hade ingenting att göra med det.
En del ska ha tvångsförflyttats för att ha vägrat strida för YPG-milisen. Elektrikern Sultan berättar för Amnestys undersökningsteam vad som hände när YPG intog byn Tel Fweida med runt 100 hus i januari 2015.
– När YPG gick in i byn på natten radade de upp 63 personer längs med väggen, inklusive mig och min bror, berättar han. De sa till oss att ”Antingen går ni med oss eller så lämnar ni Kurdistan”. De gick och sa att de kommer tillbaka nästa dag. Vi beslöt att lämna byn tidigt nästa morgon. Vi kunde inte ta med oss alla våra tillhörigheter.
Amnesty har intervjuat företrädare för PYD:s säkerhetstjänst Asayish och den väpnade YPG-milisen. De säger att händelserna är ”isolerade” och att det endast skett där ”terroristhotet” har krävt det. Men de vittnen Amnesty pratat med säger att det varken fanns vägbomber, sammanstötningar eller andra säkerhetshot i deras byar när de tvingades bort.
Amnesty konstaterar att den omotiverade förstörelsen av hus som led i en kollektiv bestraffning utgör ett krigsbrott.
– Genom att avsiktligt förstöra civila hem och i vissa fall rasera och bränna hela byar och därmed tvångsförflytta invånarna utan berättigade militära orsaker, missbrukar den Autonoma administrationen sin auktoritet och kringgår fräckt internationell humanitär rätt under attacker som uppgår till krigsbrott, säger Lama Fakih, krisrådgivare vid Amnesty International.
Amnesty uppmanar alla stater som stödjer eller koordinerar med de autonoma kantonerna under PYD:s kontroll att offentligt fördöma olagliga demoleringar och tvångsförflyttningar samt säkerställa att det militära stödet inte missbrukas för att bryta mot internationell lag.
Arash Gelichkan