Dystopisk deckare om ett framtida Sverige i värsta fall
Deckarförfattaren Jens Lapidus nya bok Paradis City är en dystopisk framtidsvision av Sverige som lånat inspiration från den amerikanska kultfilmen Flykten från New York genom…
Deckarförfattaren Jens Lapidus nya bok Paradis City är en dystopisk framtidsvision av Sverige som lånat inspiration från den amerikanska kultfilmen Flykten från New York genom…
Synen på USA:s historia har ibland grumlats inom vänstern på grund av väl kantiga förment historiematerialistiska scheman där Lincolns seger över de konfedererade förenklat setts som industrikapitalismens seger över slavekonomin. Peter Widén gör i Svart historia – Slaveri – rekonstruktion – återförslavning upp med den synen i grunden och argumenterar för att när den initiala fasen efter kriget var över så infördes olika former av de facto-slaveri i USA:s sydstater. Nathan Hamelberg har läst boken och finner den otroligt intressant – utan att vara det minsta förenklande.
Celina Escher är aktuell med filmen Fly so far som har svensk premiär på Tempo dokumentärfestival. Ninel Barrios Pizarro ringde upp henne och det blev ett långt samtal om film, systerskap och ett rättssystem som är allt annat än rättvist.
Shakespeares pjäser tycks för oss idag som själva sinnebilden av litteraturklassiker. Men faktum är att Shakespeares storhet är en 1800-talets skapelse. Innan dess sågs han…
Marcus Priftis är kemist och före detta statlig miljöhandläggare. Tidigare är han bland annat pappa till texter om manlighet och rasism. Brytningstid – Hur gruvan…
Felicia Stenroth, född 1990, är en av de mer tongivande i det yngre gardet av svenska arbetarförfattare. Hon har tidigare givit ut romanerna Bilder som…
Olga Lavrentievas seriebok Survilo, med undertiteln Mormors berättelse om livet i Leningrad, är en gripande berättelse om hur livet kunde gestalta sig i Stalins Sovjetunionen….
Statsvetaren och frilansskribenten Ekim Çağlar har tidigare utkommit med boken Propagandafotboll (2017). I den nyutkomna boken Fotboll i krig och fred – Hundra år av…
Bevakningen av Maradonas bortgång i progressiva tidningar riktade utöver hans idrottstalanger in sig på hans vänsterpolitik. I imperialistiska medieföretag, från New York Times till Reuters, var kommentarerna om Maradona saltade med hans drogproblem och fullpepprade med målet ”med Guds hand” 1986. Men hur reagerade Maradonas landsmän? Hur ser de på att han görs till en brottsling i skildringarna i väst? För att få svar på det pratade Farooq Sulehria med den argentinska sportjournalisten Melisa Trad Malmod.
Med frenesi läste jag som tonåring i slutet av sextiotalet om marsianernas brutala attack på jorden. Drastiska klimatförändringar drev utomjordingarna till att kolonisera sin grannplanet. Ingen hänsyn togs till oss människor, tvärtom, vi kunde sugas ut på vårt hemoglobinfyllda blod för att utrotas som en lägre stående art.