Sergels Torg i Stockholm den 4 juni 2021, en av de många manifestationerna mot marknadshyra runt om i Sverige.
▶ Nationell protestvecka i september
▶ 100 meter lång banderoll ska målas
▶ Stormöte antog en ny kampanjplattform
Efter de massiva landsomfattande protesterna under våren och en rörelse som växte till att lägga grunden för regeringens fall skulle man kunna tro att kampanjen Nej till marknadshyra uppnått sitt mål. Utredningen om fri hyressättning i nyproduktion som den protesterade mot drogs ju tillbaka under sommaren när januariavtalets skrotades, men kampanjen fortsätter.
– Vi är inte nöjda, utan tar tillfället att smida medan järnet är varmt. Vi har fått bekräftat att det går att vinna delsegrar, och det finns många fler problem att ta itu med. Men det är extremt viktigt att komma ihåg att det var genom våra 200 protester som vi vann den delsegern.
Det sade Elin Gauffin, en av kampanjens samordnare, på höstens första stormöte på måndagen.
I Januariavtalets punkt 44 ingick förutom den nämnda utredningen också en annan, om lägesfaktorns betydelse vid hyressättningen. Den presenterades senare under sommaren, och enligt Gauffin har Justitiedepartementet ännu inte gett besked om huruvida även den utredningen är tillbakadragen eller om man kommer gå vidare med den.
Utredningen om lägesfaktorn bedöms av flera aktiva i kampanjen vara ännu värre än den om fri hyressättning i nyproduktion eftersom samtliga hyresbostäder omfattas, och under stormötet handlade Mahasti Hashemiehs presentation om just detta. Med en mängd citat och siffror ur utredningen visade hon hur den skulle drabba hyresgäster, bland annat genom att de skulle få hyreshöjningar på grund av att lägenhetens värde anses höjas av närhet till exempelvis skolor och kollektivtrafik, verksamheter som hyresgästerna redan betalar för genom skatten.
En av de dragningar som väckte flest reaktioner var Eva Fees granskning av Moderaternas, Centerpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas bostadspolitiska program och deras riksdagsmotioner på området.
– Om de här partierna får regera efter nästa val kan vi förvänta oss en attack på allt som utgör en social bostadspolitik. Vi måste göra klart för folk vad den borgerliga bostadspolitiken står för, sade Fee och räknade upp att de bland annat vill fortsätta genomföra ombildningar av hyresrätter, dra ner på subventioner till bostadsbyggande och inte minst införa marknadshyra i hela hyresbeståndet på sikt.
Stormötet antog en plattform för det fortsatta arbetet, vilken finns att läsa på kampanjens webbsida. Där slås det bland annat fast att ”Sverige behöver en helt ny och social bostadspolitik som utgår från att bostaden faktiskt är en grundlagsskyddad mänsklig rättighet och inte en handelsvara.
Vi behöver omedelbart en Lex Hembla som sätter sätta stopp för den bostadsspekulation med privatiserad allmännytta som drivs av uselt underhåll och skyhöga renoveringshyror utan något som helst inflytande för hyresgästerna. En lag som i stället kan bana väg för en återkommunalisering. För att hyresrätten åter ska bli en trygg bostad krävs att en allmännyttig och hyresnormerande allmännytta återupprättas, som också måste bygga på ett verkligt inflytande för hyresgästerna.”
Det stora fokuset den närmaste tiden är en riksomfattande kampanjvecka den 11-17 september, samma vecka som riksdagen öppnar. Då kommer det hållas en mängd lokala demonstrationer och aktioner av olika slag, och det hela kulminerar i en stor demonstration i Stockholm lördagen den 18 september. Planen är att tåga från Sergels torg till Medborgarplatsen, med tal och andra framträdanden på båda platserna.
En av de nära 90 organisationer som stödjer kampanjen är Skiftet, som kommer ha en banderollverkstad på Cyklopen i Högdalen i Stockholm den 11 och 12 september. Där ska man måla en 100 meter lång banderoll som ska användas i den stora demonstrationen. Skiftet har tidigare i år samlat in mer än 7 000 underskrifter i en Folkets remiss i protest mot den nu tillbakadragna utredningen om fri hyressättning, och dessa kommer skickas in till Justitiedepartementet.
Elin Gauffin betonade att hela kampanjen bygger på att deltagarna pratar med folk de känner – grannar, vänner, skolkamrater och kollegor – och förklarar vilka hot som föreligger och varför det är så viktigt att protestera.
– Vi har i stort sett inga pengar utan allt bygger på vårt ideella arbete. Vi har märkt efter delsegern att folk är otroligt taggade, och vi kan nå nya delsegrar. Vi har redan skapat historia, nu går vi vidare. Det här är verkligen möjligt!
Rasmus Klockljung