Kommunaliseringsfiasko och friskolekatastrof. Segregation, nedskärningar och höga vinster i privata fickor. Om den svenska skolan har överlevt de senaste trettio årens skolpolitiska haveri, så är det med en hårsmån. Nu växer motståndet mot marknadsskolan underifrån. Än en gång har sociala medier blivit en samlande kraft. Skoltwitter vill driva ut månglarna ur skolan.
KOMMENTAR
Under trettio års tid har den svenska skolan befunnit sig i en nedåtgående spiral. Kommunaliseringen minskade likvärdigheten och öppnade dörren för den borgerliga regeringens friskolereform som blev förödande för jämlikheten.
Samtidigt har svenska elevers kunskaper försämrats i jämförelser med elever i andra länder. Även insynen i skolornas verksamhet har minskat i och med att offentlighetsprincipen inte gäller i privata företag. Det enda som har ökat är segregationen, betygsinflationen och vinsterna för alla de privata företag som har sett skolmarknaden som en idealisk plats att generera stora vinster.
Trots denna utveckling har det inte funnits någon politisk vilja i riksdagen att bryta utvecklingen. Vänsterpartiet har i det närmaste varit som en ropande röst i öknen när det gäller kritiken av marknadsskolan och vinster i välfärden. Men sedan något år tillbaka har det börjat hända något. Ett motstånd mot marknadsskolan har vuxit fram och det har kommit underifrån.
Från dem som har skolan som arbetsplats.
I en tid då olika negativa konsekvenser av sociala medier lyfts fram, är skoldebatten ett exempel på hur de ändå kan ge en möjlighet för människor att diskutera viktiga samhällsfrågor och organisera sig.
På Twitter har det uppstått ett nätverk av lärare och skolledare, Skoltwitter. Där diskuteras och kritiseras marknadsskolans konsekvenser, nedskärningar och skolpersonalens situation. En av de personer som har varit framträdande i forumet är Linnea Lindquist som nyligen kom ut med boken En tickande bomb: en bok om skolsegregation. Hon gör också Välfärdspodden, tillsammans med läraren Alexander Skytte, samt har bloggen rektorlinnea.com.
På bloggen skriver Linnea Lindquist bland annat om hur koncerndrivna friskolor väljer bort elever som riskerar att minska företagets vinst och hur friskolor ägnar sig åt missvisande marknadsföring.
Det finns personer från Skoltwitter som har fått ännu större genomslag i den offentliga debatten. Marcus Larsson och Åsa Plesner är kanske det tydligaste exemplet. 2017 skapade de Tankesmedjan Balans. Syftet var att skapa opinion för balans mellan krav och resurser inom offentlig sektor. Utgångspunkten för deras arbete är att neddragningar i vård, skola och omsorg leder till att många offentliganställda går sönder av stress.
Balans har publicerat rapporter om hur kommuner sparar på välfärden i smyg, hur Internationella Engelska Skolan fått en gräddfil för nyetablering i alliansstyrda kommuner och hur systemet med skolpeng gynnar friskolor och missgynnar kommunala skolor. Tankesmedjan har också gett ut ett flertal böcker. Den senaste, De lönsamma, handlar om hur den svenska skolmarknaden bland annat skapar betygsinflation, segregation, varumärkesarbete och tystnadskultur.
Allt detta finansierar Larsson och Plesner med intäkter från bokförsäljningen och smådonationer. I Arbetet beskriver Johannes Klenell Tankesmedjan Balans som att den på många vis är ”en gräsrotsrörelse i dess sannaste bemärkelse”.
Den senaste veckan har marknadsskolans inbyggda problem hamnat ännu mer i fokus. Detta genom ett öppet brev till Sveriges riksdagspolitiker som publicerades på Expressen Kultur 17 november. Under rubriken Svensk skola är en skam – ni politiker har svikit, kritiserar gymnasieläraren Filippa Mannerheim – även hon en del av Skoltwitter – det världsunika experiment som den avreglerade svenska skolmarknaden utgör. Hon pekar i brevet på hur aktieägarna blir rika medan skolan blöder och kräver att riksdagspolitikerna går samman för att stoppa aktiebolagens expansion.
Ett flertal av de lärare som är en del av Skoltwitter har nu gått samman i en namninsamling som skapats av Göteborgsläraren Hai Phuong Tran. Den går under namnet ”Vi anklagar! Stoppa marknadsskolan och aktiebolagens vinstuttag – Nu!” och är skapad på skrivunder.com. Kravet i uppropet är just att politiker ska gå samman över partigränserna för att stärka lärarrollen och reglera marknadsskolan.
Plötsligt har skolfrågan alltså fått en helt ny aktualitet. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson skrev en artikel på AB Kultur i söndags under rubriken Ordet ni söker är korruption. Glappet mellan väljare och politiker i skolfrågan är enormt. I måndags var DN Kultur på bollen men Leonidas Aretakis artikel Skolan har blivit en motor för segregation och ojämlikhet.
Det är utan tvekan så att lärarnas gräsrotsarbete till slut har fått det genomslag i den offentliga debatten som det förtjänat. Karin Pettersons text lyfte explicit fram betydelsen av Filippa Mannerheim och Tankesmedjan Balans.
Krönikören och författaren Jenny Maria Nilsson konstaterade i anslutningen till detta att det kanske är just nu som det hon själv förutspått i en tweet skulle hända, verkligen händer: ”Till sist kommer lärarna att driva ut bolagen ur skolan med högafflar.”
Text och bild: Emma Lundström