Friedrich Engels
Den 28 november 1820 vid niotiden på tisdagskvällen var det dags. Elise Engels födde en präktig gosse som skulle döpas efter sin far Friedrich och växa upp i en välbärgad släkt av textilfabrikörer och köpmän i Barmen, Tysklands Manchester.
Att Friedrich junior, marinerad i kalvinistiskt borgerskap, germansk ungdomsromantik och faderns entreprenörsprojekt skulle bli en av den revolutionära kommunismens pionjärer, den ”vetenskapliga socialismens” uttolkare och finansiär av Karl Marx’ livsverk var milt sagt en högoddsare. Men med barndomens textilproletariat runt knuten, familjens bomullsindustri i just engelska Manchester, mötet med armod och råkapitalism och den tidiga socialismen – för att inte tala om med Marx – lades växeln om. Friedrich Engels blev bomullsfabrikören som skildrade ”den arbetande klassens läge i England”, författade ”kommunistisk katekes” och därpå kommunistiska manifestet (med Marx alltså), kastade sig in ”Folkens vår” 1848 och ett antal andra uppror, kalasade på mat och dryck, kvinnor och filosofi, ägnade fyrtio år av sitt liv åt att hålla Marx med familj under armarna, bakade ihop sin döde kamrats skrifter till ”marxismen” och hann uppleva 1880-talets europeiska massarbetarrörelsers framväxt.
När ”Generalen” gick ur tiden efter ett sjuttiofemårigt liv hade han dessutom producerat ett veritabelt socialistiskt bibliotek om familjen, privategendomen och statens uppkomst, den klassiska tyska filosofins slut, socialismen som sociologi, dialektik och vetenskap och alla förord till Marx’ skrifter.
Bra gjort! Och kanske hans ord redan från 1845 till de engelska arbetarna kan utgöra en påminnelse om att alternativet till dagens Trumpism inte kommer att vara liberal Bidenism i repris:
”Då jag haft rikliga möjligheter att ge akt på medelklassen, er motståndare, kom jag snart till den slutsatsen, att ni har rätt, fullständigt rätt, i att inte vänta er något som helst stöd från den. Dess intressen är diametralt motsatta era, fastän den alltid söker hävda motsatsen och få er att tro på dess uppriktigaste sympati för ert öde. Dess handlingar vederlägger dess lögner. Jag hoppas att jag har samlat mer än tillräckligt med bevis för att medelklassen – den må säga vad den vill – i verkligheten inte har någon annan avsikt än att berika sig på ert arbete så länge som den kan sälja dess produkter, och att lämna er åt svälten så snart den inte kan göra sig någon profit på denna indirekta handel med kött och blod.”
Grattis på födelsedagen, Friedrich Engels!
Håkan Blomqvist