Kvarteret Kvicksilvret i Grimsta är en av allmännyttiga Svenska Bostäders fastigheter som riskerar att ombildas. foto: Arild Vågen/wikimedia cc-by-sa
▶ 2 av 8 föreningar i Hässelby/Grimsta underkändes
▶ En viktig delseger för kampen mot ombildningarna
▶ ”Får vi med oss tillräckligt många kan vi stoppa det”
INTERVJU
Vid årsskiftet gick tidsfristen ut för dem som ville ansöka om att ombilda sina hyresrätter till bostadsrätter i Stockholms ytterområden. I vissa områden var
Rasmus Klockljung. Foto: Siri Bergqvist
intresset obefintligt eller ringa, men i Västerort med stadsdelarna Grimsta och Hässelby var intresset relativt stort och 8 bostadsrättsföreningar har ansökt om att få ombilda cirka 1500 lägenheter. Två av dem, de med flest boende, har dock redan fått avslag, då det visade sig att flera av underskrifterna blev underkända. Internationalen har talat med Rasmus Klockljung från nätverket Hässelby/Grimsta mot ombildningar. Han är glad över de två fastigheter som räddades och menar att kampen fortsätter för att rädda de övriga hyresrätterna också.
– Jag tycker att det är en stor seger att vi har räddat två fastigheter som totalt har ungefär 800 hyresrätter. Vi har räddat majoriteten av hyresrätterna i Grimsta, säger han och förklarar vad som kan ha hänt:
– Antingen hade de inte tillräckligt många underskrifter, de behöver ju ha 50 procent av de boende, eller så hade de underskrifter från folk som inte är behöriga. För det är bara de som har förstahandskontrakt och som är skrivna på adressen som är behöriga att skriva under, och det är många som bor i andra hand här, så det är sannolikt därför.
Samtidigt fortsätter nu processen med ombildningen av de sex bostadsrättsföreningar som blev godkända. Men det är flera steg som återstår innan allt är klart, och i slutändan måste de som vill köpa också få lån från banken, så Rasmus Klockljung hoppas att det ännu inte är kört för de som vill rädda hyresrätterna.
– Vi kommer självklart fortsätta att kämpa. Vi vet inte exakt hur många underskrifter de fick ihop, men det kommer troligen behövas många underskrifter till för att det ska gå igenom. Sannolikt var det strax över 50, som var gränsen, men nu måste de komma upp i 67 procent. Så där kan vi ju göra en insats för att övertala folk att det inte är klokt att gå med på ombildningar, genom att knacka dörr och dela ut flygblad och informera. Jag tror att det är många som fortfarande inte riktigt vet vad det handlar om. Får vi med oss tillräckligt många där, så kan vi sätta stopp för det.
Rasmus Klockljung berättar att han märker att det är många hyresgäster som ångrar sig efter att han talat med dem.
– Vi har delat ut blanketter där folk kan skriva att de drar tillbaka sina underskrifter, om de har skrivit på en intresseanmälan men ångrar sig. Och vi har fått in en hel del såna, så det finns klart personer som ångrar sig, säger han.
– Jag har också sett att det har delats ut en hel del felaktiga påståenden från konsultbolagen och bostadsrättsföreningarna både vad gäller ekonomi och en hel del annat. De har bland annat hävdat att man ska skriva på bara för att få veta vad lägenheten är värd. Och det har många gjort utan att tänka ett steg till, för de underskrifterna har sen använts till att skicka in en intresseanmälan. Så jag tror att det är många av dem som har skrivit under som känner, eller kommer att känna, att de har blivit lurade.
Vilka är det som vill ombilda?
– Det är ett antal personer skulle jag säga som har varit väldigt drivande och startat de här bostadsrättsföreningarna. Sen har vi också märkt att en hel del av de personer som försöker driva igenom en ombildning gör det för att de vill försöka tjäna pengar genom att sälja sina lägenheter och flytta härifrån. Men den här processen kan ta flera år så jag förstår inte varför de inte flyttar direkt istället, bostadsrätter finns det ju gott om att köpa överallt om det nu är det man vill göra, säger han.
Har ni fått det stöd ni behöver från Hyresgästföreningen?
– Vi har några personer på regionkontoret som jobbar just med ombildningar, så de har varit ute och hållit informationsmöten och gett oss en massa material som vi har kunnat dela ut. Men det hade väl alltid varit skönt att kunna få ännu mera stöd så klart, eftersom de flesta av oss som bor här i Grimsta inte har varit med om denna typ av aktivism tidigare. Några av oss har dragit väldigt tunga lass, så det är klart att det hade varit jättebra att få ännu mer stöd från hyresgästföreningen. Men de har ju behövt täcka in de andra stadsdelarna också, och gjort vad de har kunnat, säger Rasmus Klockljung.
– Det behövs alltid mer folk, för det här kommer att fortsätta.
Per Leander
