Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Centerpartiets Annie Lööf tycker olika om nästan allt. Men två saker är de överens om: partiledarna borde debattera ute bland folket och politiken måste bli mindre Stockholmscentrerad. I fredags drog de mer än fullt hus när de besökte Umeå universitet.
Hörsalen blir snabbt överfull. Två till öppnas upp så att debatten kan livesändas. De fylls också. En partiledardebatt till lunch går uppenbarligen hem och det är lätt att förstå varför Jonas Sjöstedt och Annie Lööf trivs med formatet. I våras var de i Östersund och Malmö. Efter Umeå blir det Jönköping. Jonas Sjöstedt tycker att det är roligare att debattera ute bland folk, framförallt för att det ger möjlighet till publikfrågor. Han anser att tonläget i partiledardebatterna i både tv och riksdag har blivit så aggressivt.
– Det blir ingen bra debatt när den som skriker högst och avbryter mest får mest sagt. Det här är mycket bättre och det är delvis därför vi har valt att göra det här, trots att vi tycker helt olika om nästan allt, säger han och Annie Lööf håller med:
– Vi kommer att fortsätta i vår eftersom vi vill att partiledarna ska finnas ute i landet för att höja den ideologiska temperaturen. Det är för andefattigt i svensk politik och vi står för stora kontraster. Då blir det kul.
Ganska omedelbart dras de politiska skiljelinjerna. Det gäller budgeten. Vänsterpartiet har fått in möjligheten att ta körkort med hjälp av CSN. Annie Lööf tycker inte att Jonas Sjöstedt är realistisk. Hon påpekar att finansierade körkort i sig är lovvärt men att det måste finnas någon som vill anställa den som tagit det. Innan debatten har hon träffat ett åkeriföretag som menade att den kilometerskatt som Vänsterpartiet vill införa skulle innebära färre jobb i Västerbotten. Jonas Sjöstedt påminner om att väldigt många av de chaufförer som kör på svenska vägar idag kommer från länder som Litauen, Bulgarien och Makedonien. De kör alldeles för länge, sover i lastbilshytten och är borta från sina familjer i månader i streck:
– Så fungerar marknaden. Billigast pris vinner och människor utnyttjas hänsynslöst för att vi ska få lite billigare varor när vi går och handlar. Jag tycker inte att Sverige ska vara ett sådant land. Sverige ska vara ett land där alla som arbetar har kollektivavtal och schyssta villkor. Välskötta svenska åkerier som har riktiga löner och betalar skatt slås ut idag därför att det är fritt fram att utnyttja människor med sämre villkor med det system som skapades under er tid. De som gör jobbet ska behandlas väl. Nu har vi taxichaufförer som sitter och kör elva till tretton timmar per dag och ändå inte kan försörja sig. Vi har skumraskföretag som låter folk städa för 30 kronor i timman och stoppar pengarna i egen ficka. Jag vill utbilda människor så att de kan få jobb. Ni vill sänka deras lön.
Enligt Annie Lööf vill Centerpartiet inte sänka en enda människas lön. Men hon är ”oerhört bekymrad” över att vi kan få ett samhälle där över en miljon människor riskerar att leva i utanförskap, på låga bidrag:
– Jag känner stort ansvar som politiker för att de ska kunna gå från låga bidrag till högre inkomst. Vi har föreslagit ”lära på jobbet-jobb”. Då får man betalt för den tiden man jobbar och utbildas resten. För mig är det självklart att vi måste sänka kostnaderna för att jobben ska kunna växa fram.
Men det är ju just den sortens arbetsmarknadspolitik som Sverige fått testa i åtta år, påpekar Jonas Sjöstedt:
– Man införde till exempel en lägre arbetsgivaravgift för alla unga. Det kostade 100 miljarder kronor. En otrolig summa. Det var pengar i sjön. Tänk om man hade satsat de 100 miljarderna på att bygga bort bostadsbrist, bygga ut järnvägstrafik, satsat på välfärd, utbildat människor. Istället gav man pengar till företag som redan gick med massa vinst, företag som Max och McDonalds som hade många ungdomar anställda. Nu investerar vi istället. Och faktum är att arbetslösheten sjunker.
Jonas Sjöstedt kommer in på snedfördelningen i samhället. Att en liten grupp superrika drar ifrån.
– De får alla skatteavdragen och har alla fördelarna, medan borgerligheten ska sänka lönerna för vanligt folk. Så många människor lever i otrygghet. De flesta ungdomar som har ett arbete, har ett otryggt arbete. Kan man bilda familj, ta ett lån på banken, få ett förstahandskontrakt? Jag tror på ett jämlikt samhälle som håller ihop, där skolorna är lika bra för alla, där det faktiskt är ett mål att utjämna stora inkomstklyftor och där man investerar gemensamt för att bygga ut utbildning, infrastruktur och annat, säger han och tillägger att det handlar om att han och Annie Lööf har helt olika samhällssyn.
Men centerledaren tycker att hon de senaste åren har pratat mycket om att ”tudelningen” ökar i samhället, mellan de om har jobb och inte, de som har utbildning och inte, mellan nyanlända och de som är födda i landet, mellan stad och landsbygd:
– Den här klyftan måste vi överbrygga. Det som verkligen grämer mig är alla de människor som lever i utanförskap och som kommer att öka med den invandring vi haft det senaste året. De med en etableringsersättning på mellan 6 000 och 8 000 måste få högre inkomst. Centerpartiets budgetförslag kommer att ge dem med låg inkomst mer pengar i plånboken.
Moderatorn inflikar att båda partierna vill se en relativt generös flyktingpolitik och undrar om de föreslår någon specifik åtgärd när det gäller flyktingmottagande, integration och utbildning. Jonas Sjöstedt anser i första hand att människor måste få leva med sina familjer:
– Det är en skam att Sverige är ett land som splittrar familjer idag. Att man kan fly från krigets Syrien, detta helvete på jorden, komma till Sverige och inte få återförenas med sin make eller sina barn. Hur kan man begära att en människa ska koncentrera sig på svenskastudierna, på att få ett arbete, på att komma in i det svenska samhället, när de går och oroar sig för sina närmaste varje dag. Jag tycker att det är omänskligt och fel och dessutom en väldigt dum integrationspolitik.
Annie Lööf håller med. Hon vill se att kommunerna runtom i landet får ekonomiska muskler att klara av mottagningen och påpekar att hennes budget stärker kommunsektorn med 12,5 miljard årligen.
– Samtidigt skär ni ju ner på hälsa och sjukvård, utbildning och bostäder, påpekar Jonas Sjöstedt och fortsätter:
– Många av dem som kommit nyligt till Sverige hamnar i trångbodda lägenheter i vissa områden. Vi lägger vårt krut på att bygga bort bostadsbristen med rimliga hyresrätter och att renovera miljonprogramsområdena. Ni vill lägga pengarna på rotavdrag istället. Men fler verandor av tryckimpregnerat trä löser inte bostadsbristen.
Annie Lööf kontrar med att hon tycker att det är otroligt provocerande att rotavdraget kapas:
– Istället lägger man sex miljarder i byggsubventioner till rika byggherrar i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är en ny vänsterpartistisk skatteväxling där man tar från barnfamiljer, snickare och målare i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Skåne och lägger på byggherrar som inte ens vill ha subventionerna. Istället behövs regelförenklingar och att kommunerna frigör mark.
– Men du älskar ju subventioner Annie Lööf. Du öser ut subventioner. Grejen är att de inte får gå till att bygga billiga hyreslägenheter utan till rotavdrag. 15 miljarder går till rotavdrag.
– 15 miljarder?
– Ja, ränteavdrag på tiotals miljarder varje år går till samhällets mer välbärgade. Åtta gånger så mycket som vi vill lägga på att bygga billiga hyresrätter. Effekten av det här är att bostadspriserna bara ökar och ökar och ökar. Jämför det med att ta lite av de där pengarna och säga till byggherrarna att om ni bygger hyreslägenheter som människor faktiskt har råd att bo i då hjälper vi er med en del av finansieringen. Det har vi gjort förut, då byggde vi absolut mest lägenheter i Sverige.
Nu pratar partiledarna om välfärden. Framförallt skolan. Annie Lööf tror att det har ställts alldeles för låga kvalitetskrav genom åren och varit för dålig tillsyn.
– Det finns både kommunala och privata verksamheter som levererar undermålig skola, vård och omsorg. Jag blir lika förbannad oavsett om det är ett kommunalt eller privat äldreboende som missköter sin uppgift, säger hon och tillägger att problemet med Jonas Sjöstedt är att han bara blir förbannad när det är privat äldreomsorg:
– Det är synd att hela välfärdsdebatten har kantrat och att man börjar i fel ände och pratar om vinst eller inte vinst. Vi måste se till att aktörer, oavsett huvudman, levererar till riktigt högt uppsatta kvalitetskrav och klarar av en skarp tillsyn. Sedan har jag inga problem med att det då finns möjligheter för människor att välja. Det som verkligen är unikt med Sverige, det är att städarens son och bankdirektörens son har samma valfrihet att välja sin skola. Jonas Sjöstedt är helt förblindad av vinstdiskussionen men har kapitulerat i kvalitetsfrågan.
Vänsterledaren skakar på huvudet och säger att valmöjlighet inte är att ha obegränsade möjligheter till vinstuttag:
– Jag lyssnade noga när du i Agenda sade att du tyckte att skolkoncernen John Bauers konkurs var bra därför att den visar att marknaden fungerar. Men skolbarn ska inte vara en marknad. Utbildning är en rättighet. Det är ingen slump att det var när den svenska skolan var som mest likvärdig som vi stod oss bäst i den internationella konkurrensen.
Men även de som vill ha bort vinster i välfärden vill ha kvar valfriheten menar Annie Lööf och påpekar att experten i Vänsterpartiets välfärdsutredning har sagt att förslaget kommer att innebära ett förstatligande av välfärdssektorn:
– Den skulle innebära en massnedläggning av alternativen. Jag kan inte gå med på det.
Jonas Sjöstedt har inga problem med att bli anklagad för att vilja ha en statlig skola:
– Jag tycker att skolan ska vara lika bra över hela landet, oavsett om det gäller en glesbygdskommun med dålig ekonomi eller en rik storstad. Kommunaliseringen av skolan var ett stort misstag. Man kan ha friskolor vid sidan av de statliga skolorna, jag har inget emot Waldorfskolor eller kooperativa byaskolor…
– Bara de inte går med överskott, avbryter Annie Lööf.
– Precis. Jag tycker att de ska återinvestera sina överskott därför att jag inte vill ha kortsiktiga vinstjägare i skolan. Den kooperativa byaskolan har man för barnen i byn, men man ska inte inbilla sig att AcadeMedia skapar skolor för att de har en pedagogisk idé. Det är för att snabbt dra ut mycket pengar ur välfärden. De privata skolorna har nu hamnat på börsen. Vad gör ett börsföretag som går dåligt? Man lägger ned några enheter, avskedar personal. Vill vi att våra skolor, förskolor och äldreboenden ska vara styrda av kortsiktig börsutveckling? Det är ingen slump att det bara är Sverige i hela världen som tillåter det eftersom det är ett dåligt och opålitligt system.
Att de kommunala skolorna har problem menar Jonas Sjöstedt i hög grad beror just på privatiseringen:
– Om privata skolor har som affärsidé att rekrytera de elever som har lättast för sig så tro sjutton att det är lätt att bedriva de skolorna och att gå med vinst. Vad händer med de andra skolorna? Jag tror på ett Sverige som är blandat. Där städarens dotter och ingenjörens son möter varandra i klassen. Jag är emot religiösa friskolor för att det är en dålig idé att pingstvänner går i en skola och shiamuslimer i en annan. Kolla på den hyllade finska skolan. Vinstintresse finns inte där.
– Men Jonas, utbrister Annie Lööf, har man högre kvalitetskrav på alla aktörer så kommer det inte bli så otroligt mycket överskott. Förutsättningen för att kvaliteten ska utvecklas är höga krav men också att den kommunala verksamheten får konkurrensutsättas.
Den avslutande frågestunden handlar främst om vinster i välfärden. Annie Lööf ”ser vad ord som kapitalism och marknadskrafter har gjort för att lyfta fattiga människor i utsatta delar av världen”. Moderatorn undrar om Jonas Sjöstedt kan ”erkänna att kapitalismen har haft stor betydelse för att öka det svenska välståndet?”
– Ja, kapitalismen är en progressiv kraft som Marx kallade den i sina skrifter, svarar vänsterledaren och fortsätter:
– Men det finns enorma orättvisor i hur välståndet fördelas. Det finns en rovdrift på människor och miljö. Jag tror att varje utvecklat samhälle behöver marknader av olika slag, men marknaden är en väldigt dålig herre och en bra tjänare. Det blir uppenbart när man ser på landsbygdspolitiken. Marknaden klarar inte av att bygga ut bredband i hela Sverige.
Han påpekar att det är intressant att Annie Lööf som marknadsliberal plötsligt vill ha en statlig politik när bredbandet eller mobiltäckningen inte fungerar:
– Då tycker du att vi måste ha ett gemensamt system. Men det gäller även sjukvård och bostäder. Marknaden bygger inte de här bostäderna, vi måste göra det gemensamt. Det är i de frågorna de stora skiljelinjerna går mellan oss.
Text och bild: Emma Lundström
