Presidenterna Islam Karimov och Vladimir Putin 2015. foto: Kreml
Först förnekades dödsryktena av regimen. Men nu har det bekräftats att Uzbekistans diktator Islam Karimov dog den 2 september, 78 år gammal, efter att ha styrt sitt land med järnhand i över 25 år. Med sin bakgrund i det uzbekiska kommunistpartiet som finansminister från 1983 och ledare för sovjetrepubliken från 1989, såg Islam Kamirov till att behålla den politiska kontrollen över landet efter självständigheten från Sovjet 1991.
Under den privatiseringsvåg som följde, när Uzbekistan gick från att vara en kommunistisk diktatur till att bli en kapitalistisk diktatur, fördelade Kamirov landets rikedomar och marknadsandelar till sina närmaste vänner och familjemedlemmar. För ett par år sedan uppmärksammades i Sverige att Telia Sonera försökte muta Kamirovs dotter Gulnara Karimova för att få komma in på den uzbekiska telecom-marknaden.
Det finns ingen tillåten opposition i Uzbekistan, och de partier som ställer upp i de så kallade valen är samtliga stödpartiet till det styrande Folkets demokratiska parti, det vill säga Karimovfamiljens parti. Idag finnas runt 10 000 politiska fångar i Uzbekistan, varav många har utsatts för tortyr. Avrättningar förekommer också, ibland med fruktansvärda metoder. Enligt den förre brittiske ambassadören i Uzbekistan, Craig Murray, avrättades två fångar 2002 genom att kokas levande. Men den brittiska regeringen uppskattade inte Murrays avslöjande, då Uzbekistan var en viktig allierad till USA och Storbritannien under invasionen av Afghanistan 2001.
På senare tid har Uzbekistan satsat mer på att utveckla sina kontakter med Ryssland, vilket till viss del har upprört USA och EU. Ryssland och Uzbekistan har numera goda handelsförbindelser med varandra och ryska företag utvinner olja i landet. Det finns också planer på en oljeledning från Uzbekistan till Kina.
Samtidigt som Karimovfamiljen har berikat sig efter Sovjetunionens fall, lever en stor del av befolkningen i växande fattigdom. Enligt statistik från Världsbanken 2010 är hälften av Uzbekistans vuxna befolkning arbetslösa. Uzbekerna är ett muslimskt folk även om religiositeten traditionellt inte är speciellt stark. Men i brist på andra politiska alternativ söker sig många av desperation till islamistiska grupper, vilket på senare tid har blivit ett växande hot mot regimen.
Det är oklart vilka krafter som kommer att ta makten när Karimov nu är död. I väntan på det presidentval som ska hållas om tre månader har premiärminister Sjavkat Mirzijajev tagit över presidentposten, men det finns olika grupperingar i statsapparaten med olika intressen som nu kan leda till att en öppen konflikt blossar upp. För Ryssland, och även USA, som båda har skickat sina kondoleanser till Tasjkent, är det viktigaste att stabiliteten i Uzbekistan består, i alla fall tillsvidare.
Efter Karimovs död har det kommit fram att den ledande finske hjärnkirurgen Juha Hernesniemi flögs ner med privatplan till Uzbekistan för att försöka rädda den döende diktatorn.
– Det var ingen idé att operera, jag ansåg inte det vara förnuftigt. Patienten hade i praktiken dött, man talar om hjärndöd, säger Juha Hernesniemi i en kommentar till YLE.
Per Leander
