
Olof palme foto: Martin Sjöberg
► 30 år har gått men Palmemordet är ännu inte uppklarat
► Experten Gunnar Wall tror att svaret finns där ute
► ”Jag tycker att man borde utreda Stay Behind ordentligt”
Det har nu gått 30 år sedan Olof Palme sköts ihjäl på Sveavägen i Stockholm den 28 februari 1986, och fortfarande är mordet inte löst. Men journalisten Gunnar Wall, aktuell med boken Konspiration Olof Palme, hoppas att en ny generation utredare till sist ska kunna få fram sanningen.
– Eftersom mord i Sverige nästan alltid brukar klaras upp finns det skäl att misstänka att utredningen sköttes anmärkningsvärt illa från början. Man bortsåg nästan direkt från de hotbilder och olika politiska motiv som kunde ha funnits mot Palme på grund av hans roll som kontroversiell politiker, säger Gunnar Wall.
Mordutredarna ville inte ta tag i känsliga frågor som huruvida utländska stater eller svenska militärer och poliser kunde ha varit inblandade i mordet, menar Gunnar Wall.
– Om man började utreda sådana känsliga spår skulle det ha blivit stora skandaler, säger han.
Istället koncentrerade utredarna under ledning av Hans Holmér till en början all kraft på det så kallade PKK-spåret. Men att den kurdiska terrorstämplade organisationen PKK skulle ha legat bakom mordet fanns det inga bevis för, och även misstankarna saknade grund.
– Palme hade ju ofta tagit ställning för förtryckta folks rättigheter, inklusive kurdernas. Dessutom brukar terroristgrupper vilja ta på sig ”äran” när man utför sina dåd, vilket PKK alltså inte gjorde efter Palmemordet. Men Holmér byggde upp ett luftslott av denna teori, som sedan helt föll ihop efter ett års utredning utan resultat. Det blev uppenbart att kejsaren var naken, och Holmér tvingades avgå, säger Gunnar Wall som också tror att Holmér hade haft som baktanke med kurdspåret att även om själva mördaren inte gick att hitta, så skulle han kunna ge PKK skulden och därmed få fallet ”löst”.
De nya utredarna började istället spana på svartklubben Oxen i närheten av mordplatsen, och fastnade för en person som hette Christer Pettersson, som brukade hänga där. Han var en småkriminell alkoholist, tidigare dömd för dråp och hade vissa likheter med fantombilden av mördaren.
– Visst fanns det skäl att utreda Pettersson, men det saknades substans och bland alla andra mer konkreta tips som behandlades styvmoderligt av polisen, var det konstigt att man lade så mycket energi på honom. Men till sist tog man i alla fall in honom och lät Lisbet Palme titta på en fílm från den konfrontationsuppställning där han deltagit. Och i samband med det begick en av åklagarna det stora felsteget att ge Lisbet förhandsinformation om att den misstänkte var missbrukare. Det första hon sa vid konfrontation var: ”det ser man ju vem som är alkoholist”. Det gjorde konfrontationen närmast värdelös och det är en av flera omständigheter som gör att hennes utpekande framstår som mycket svagt, säger Gunnar Wall.
Pettersson dömdes först av en oenig tingsrätt 1989, men friades helt i en enig hovrätt.
– Liksom PKK-spåret byggdes åtalet mot Pettersson upp utan presentation av övertygande motivbild eller seriös bevisning. Det fanns starka politiska önskningar om att få någon fälld och därmed mordet ”löst” så att man kunde lämna det bakom sig, säger Gunnar Wall.
Sedan dess har inte mycket hänt i mordutredningen. Nu har riksåklagaren Kerstin Skarp, som har lett Palmeutredningen sedan 1997, meddelat att hon funderar på att avgå. Gunnar Wall hoppas att det kan ge nytt liv i utredningen.
– En ny generation utredare, som inte var med 1986 och inte har någon koppling till den tidens makthavare, skulle kunna ta nya tag med materialet och förhoppningsvis inte blunda för det som är obekvämt, säger Gunnar Wall som hoppas att mordet trots allt kan bli löst en dag.
– Det handlar också om huruvida det finns ett tryck från allmänheten och media.
I kvällstidningarna dyker det då och då upp nya så väl som nygamla teorier om mordet, speciellt i samband med årsdagen. Denna vecka har två olika spår fått uppmärksamhet i media. Det ena pekar på Sydafrika, och det andra handlar om en hemligstämplad inspelning av SÄPO där en sovjetisk diplomat sägs prata om Palmemordet, redan innan det skedde.
– Sydafrikaspåret är alltid intressant då Palme var en skarp kritiker av apartheid, och det utesluter inte att det även kan ha funnits inhemska kopplingar till mordet, säger Gunnar Wall.
– Vad gäller det hemligstämplade materialet om den avlyssnade sovjetiske diplomaten så borde det självklart också utredas. Även om jag har svårt att tro att Sovjetunionen skulle ha legat bakom mordet, så kunde ryssarna kanske via sina egna agenter ha fått information om att något var på gång.
Har du själv någon teori?
– Jag har varit försiktig med egna teorier, men jag tycker att man borde utreda Stay Behind ordentligt. De hade tillgång till lokaler i närhet av mordplatsen, och de walkie-talkie-män som syntes på stan den kvällen tycks ha varit Stay Behind-agenter. När uppgifter som pekar på deras närvaro nu kommit fram har det lanserats en oförarglig förklaring, att de övade narkotikaspaning, säger Gunnar Wall, som tycker att den förklaringen kommer för sent för att den ska kunna godtas utan vidare.
Stay Behind var en hemlig paramilitär struktur som var knuten till NATO och som fanns i en rad länder i Västeuropa, även det formellt neutrala Sverige. Den hade förbindelser med höga politiker och militärer men existerade inte officiellt. I dess led samlades högerextrema poliser och militärer som inte tvekade att bryta mot lagar för att främja vad de ansåg vara en rättfärdig antikommunistisk politik. Det ursprungliga syftet hade definierats som att bilda en motståndsrörelse efter en sovjetisk ockupation, men i land efter land kom Stay Behind att sätta upp politiska dagordningar för helt andra situationer. Om Palme föll offer för konservativa krafter som ville göra sig av med en vänsterpolitiker som drev krav på nedrustning var kretsarna inom Stay Behind naturliga tänkbara verktyg för en sådan operation.
– Det här skulle kunna vara historia, eftersom Sovjetunionen är borta och kalla kriget sedan länge är över. Men Stay Behind och dess verksamhet är fortfarande ett politiskt känsligt ämne. Inte minst med tanke på dagens kraftfulla opinion från vissa håll för att Sverige ska gå med i Nato. Då skulle det inte vara bra om det kom fram seriösa tecken på att den västliga militäralliansen kan ha haft förbindelser med Palmemordet, säger Gunnar Wall.
Det har som sagt funnits många sidospår i Palmeutredningen, och ett av de mest absurda var kanske misstankarna om att den folkkära sångaren Ted Gärdestad ska ha varit mördaren. Något som polisen också började utreda efter vittnesmål, men snart släppte.
Du tror inte att det var Ted Gärdestad?
– Nej, skrattar Gunnar Wall, varpå han tillägger:
– Men om man ska se lite allvarligare på det, så kan man konstatera att många oskyldiga människor har drabbats svårt och fått sina liv förstörda av den här utredningen.
Per Leander