Libyen. Illustration freestock.ca cc-by 3.0
► IS har under senaste året lidit svåra nederlag
► I Libyen har dock organisationen vunnit terräng
► Amerikanska bombningar riskerar att förvärra krigsbranden
Fredagen 19 februari attackerade USA för första gången mål i Libyen i sin kamp mot IS. Amerikanska stridsflygplan fällde bomber över ett IS-läger nära staden Sabratha, väster om huvudstaden Tripoli och enligt vad en talesman för Pentagon uppgivit till nyhetsbyrån Reuter var målet för attacken den högt uppsatte ledaren Noureddine Chauchone. Chauchone betraktas av USA som hjärnan bakom IS två stora terrordåd i Tunisien förra året, och ”ett läger för upp till 60 jihadister”. Enligt USA dödades ”troligen” Chauchone och uppgifter gör gällande att totalt 49 människor miste livet i attacken. Försvarsanalytiker har länge resonerat kring att Libyen kommer att bli nästa arena i USA och dess allierades krig mot IS, så de amerikanska bombningarna kom inte som någon blixt från klar himmel.
2015 var ett år av bakslag för IS i dess självutropade kalifat i Irak-Syrien. Intensifierade bombningar från såväl USA som Frankrike och Ryssland – i kombination med framgångsrika markattacker under ledning av kurdiska styrkor – gick hårt åt organisationen. Pentagon beräknar att IS förlorade 40 procent av sitt territorium i Irak och 20 procent i Syrien. Attacker mot oljekällor och tankbilar reducerade också dess huvudsakliga intäkt. IS ekonomi har hamnat i gungning och organisationen har genomfört stora nedskärningar i sin administration. Innevarande år har börjat lika illa för IS, som i strider mot den kurdisk-syriska YPG-milisen förlorat kontrollen över flera städer på gränsen mot Turkiet. Många väntar nu på att den irakiska armén ska göra ett allvarligt försök att återta oljemetropolen Mosul.
I takt med IS försvagning i Irak-Syrien har blickarna alltmer riktats mot Libyen. I Libyen fick IS fäste först 2014. Idag kontrollerar man ett område längs med landets Medelhavskust, som såväl inbegriper Gaddaffis hemort Deraa som den strategiska hamnstaden Sirte. Dessutom kontrollerar IS vissa kvarter i Tripoli och har brohuvuden i södra Libyen längs med gränsen mot Niger och Tchad. Antalet rekryter har vuxit, men den faktiska siffran är svår att uppskatta och kalkylerna spänner idag mellan 3 000 och 6 500.
Libyen, med sin svaga centralmakt och starka islamistiska stämningar, är ett land som passar som hand i handske för ett uppbygge av IS natur. Efter att Gaddafiregimen störtades i oktober 2011 och parlamentsvalet i juli 2012 har landet på ett alltmer graverande sätt spruckit upp längs etniska, religiösa och klanmässiga linjer – med ett virrvarr av väpnade miliser, ett parlament delat mellan muslimska och icke-muslimska fraktioner och en praktiskt taget maktlös regering. I januari 2015 fastslog Amnesty i en rapport att ”nästan fyra år efter att folket gjorde uppror mot Muhammar Gaddafis styre har hoppet om en säker framtid krossats”. Därtill har oljeintäkterna sjunkit från 1,6 miljoner fat om dagen under Gaddafis styre till dagens notering på endast 350 000 fat, vilket i sin tur är en huvudorsak till att ekonomin befinner sig i fritt fall.
En liten ljusglimt var när de två rivaliserande regeringarna – under FN:s försorg – i januari i år undertecknade ett avtal om en nationell enhetsregering. Processen har dock stoppats upp av att regeringen inte erkänts av något av landets två rivaliserande parlament. Mikael Eriksson, forskningsledare vid Försvarets Forskningsinstitut (FOI), uppfattar också fredsutsikterna som små:
– De hundratals miliserna står i beroendeförhållande till de två respektive blocken, men opererar på egna villkor i landet. Sedan finns det parter som inte är inblandade i den politiska processen som har helt egna agendor, som brottssyndikat och aktörer som Aqim [al-Qaida i islamiska Maghreb reds anm.] och IS (SVT Nyheter 19/1).
Frågan är nu om USA kommer att fortsätta sina bombningar mot IS i landet och vilka konsekvenser det i så fall kommer att få? Här bör vi ha i minnet att USA med hjälp av drönare har bombat radikala islamistiska mål i Jemen, Pakistan och Somalia och att dessa aktioner snarare stärkt än försvagat dessa krafter. Bombningarna har också i hårda ordalag fördömts av Libyens nya enhetsregering som ”ett flagrant brott mot den libyska statens suveränitet”. Därtill har även FN:s sändebud i Libyen, tysken Martin Kobler, uttalat sig i negativa ordalag:
– Vi har under ett år sett hur Islamiska Staten (IS) expanderat österut, västerut och åt syd. IS måste stoppas och det kan bara göras av libyerna själva. (Göteborgs-Posten 21/2).
Anders Karlsson
■ Vid den amerikanska bombningen mot IS-målen i Libyen dödades även två serbiska diplomater som hade tagits som gisslan av IS. Detta har lett till en diplomatisk kris mellan USA och Serbien. Den serbiske premiärminister Aleksandar Vucic säger att diplomaterna var på väg att bli frisläppta när de dödades.
■ Serbien har till skillnad från många andra länder kvar sin ambassad i Tripoli, och en stor del serbiska arbetare bor fortfarande i Libyen, något som går tillbaka till Gaddafis tid då relationerna mellan länderna var goda.
