• Skattesänkningar • Sämre anställningsskydd • Gamla högern känns igen
I valrörelsen 2006 lanserade Alliansen begreppet utanförskapet, vilket sades inkludera alla som stod utanför arbetsmarknaden och var beroende av olika ersättningssystem. Det var i polemik mot dåvarande statsministern Göran Persson och de styrande socialdemokraterna, som man ansåg friserade arbetslöshetsstatistiken genom lättvindiga sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Visst var kanske arbetslösheten – runt sex procent och under 300 000 människor – med EU-mått mätt ganska så låg, men Alliansen ville mena att den verkliga siffran på människor som mer eller mindre stod utanför arbetsmarknaden var långt över en miljon. Detta retoriska grepp var framgångsrikt och var en bidragande orsak till att socialdemokraterna förlorade regeringsmakten. Väl vid makten var dock inte Alliansen lika pigg på att använda sig av begreppet.
I sitt Almedalstal i somras kom emellertid Anna Kinberg-Batra att damma av begreppet, men nu i namn av det nya utanförskapet, vilket sades innefatta utrikes födda och unga med otillräcklig utbildning. I en artikel på DN-debatt (13/8) har hon så nu – tillsammans med sin partisekreterare Tomas Tobé – konkretiserat vad moderaterna vill vidta för åtgärder mot det nya utanförskapet. Det handlar främst om två saker: dels ett så kallat förstajobbet-avdrag, vilket skulle innebära att man fick en skattesänkning i form av ett extra jobbskatteavdrag vid den första anställningen. Och dels förordar artikelskribenterna att det införs en så kallad förstajobbet-anställning. Det handlar om en tillfällig tidsbegränsad anställning upp till 18 månader (den gängse provanställningstiden är annars sex månader) där Arbetsförmedlingen och Vuxenutbildningen involveras med vissa utbildningsinslag. Det betonas också att anställningen ska vara öppen för hela arbetsmarknaden, oavsett om arbetsgivaren har kollektivavtal eller ej. Dessutom vill skribenterna införa utbildningsplikt för nytillkomna invandrare med ofullgången grundskola, mer resurser till vuxenutbildningen och att en större del av försörjningsstödet ska kunna behållas när man får inkomst från arbete. Totalt sägs kalaset kosta 10 miljarder och skribenterna kalkylerar med 10 000 nya jobb.
Som väntat har förslaget fallit i god jord på borgerliga ledarsidor där Svenska Dagbladet skriver att ”Anna Kinberg-Batra har lanserat fundamenten till en borgerlig berättelse” Ledarsidan uttrycker också gillande att ”hon dammar av de gamla konfliktytorna mot fackföreningsrörelsen och socialdemokratin”. Såväl Expressen som Dagens Nyheter klagar dock på att Kinberg-Batra inte yttrar sig om, som de ser det, problemet med de höga ingångslönerna.
På den motsatta politiska sidan är det dock av naturliga skäl annat ljud i skällan. Allra fränast är Mikael Färnbo på Dagens Arena som under rubriken ”Nu ska moderaterna krossa facket och göra de unga rättslösa” levererar följande bredsida om den nya anställningsformen: ”Hur lätt blir det då att värna sina rättigheter? Rätt till lunchrast? Rätt att inte stressa ihjäl sig? Rätt att inte jobba över obetalt? Rätt att slippa förnedrande arbetsuppgifter?”…”De nyanställda kommer att forma ett B-lag. Tvingas att utföra skitgörat utan möjligheten att protestera”.
Vad har då Anna Kinberg-Batra i kikaren med sitt utspel? Ja, det bör nog ses mot bakgrund av moderaternas svidande nederlag vid förra höstens val. Partiet befinner sig därför – fram till sin stämma 15-18 oktober – i en om- och nyorienteringsfas. I det sammanhanget är förslaget om ytterligare skattesänkningar och uppluckrad arbetsrätt en testballong, liksom hon tidigare även levererat förslag om svenskt Nato-medlemskap, strängare straff och en mer restriktiv invandrings- och flyktingpolitik. Utifrån dessa testballonger verkar det som att Kinberg-Batras intentioner, efter Reinfeldts år av fasadputs, är att måla hela manegen blå – och visst känns den gamla högern igen!
Anders Karlsson