Foto: francisco Avia
KOMMENTAR
I förra veckan kom Corporate Europe Observatory ut med en rapport som slår fast att privatiseringar inom vården runt om i Europa kraftigt har försämrat staternas möjligheter att möta pandemin. I rapporten sägs att ”Privatiseringar och outsourcing av offentliga tjänster är direkt relaterade till politiska beslut som uppmuntrats av EU-kommissionen” och att ”den privata hälsosektorn missbrukar pandemin för att tillskansa sig offentliga medel”.
Corporate Europe Observatory är en forskargrupp och tankesmedja som arbetar för att synliggöra och utmana den privilegierade roll som storföretag och deras lobbygrupper har när EU ska lägga fast sin politik. Tankesmedjan publicerar kontinuerligt rapporter som spänner över ett stort antal områden – finansmarknaderna, klimatfrågor, hälsa, matförsörjning, jordbruk, handel, med mera.
Den senaste rapporten, ”När marknaden blir dödlig”, släpptes den 26 januari.
Det är alarmerande, enligt Corporate Europe Observatory, hur vi har behandlat hälsovården inom EU. Slutsatserna är kusligt liknande de slutsatser som Medborgarnas coronakommission, den av svenska regeringens utsedda Coronakommissionen, och ett antal andra aktörer i Sverige kommit fram till – utförsäljning och marknadisering både inom sjukvården och äldreomsorgen har lett till oförsvarligt dödliga effekter under det senaste året.
Medlemsstaternas hälsovårdssystem – både de som baseras på arbetslivsförsäkringar och de som finansieras via skatter – har utsatts för hård press både politiskt och på policynivån vilket har underlättat den smygande privatiseringen av sjukvården. Corporate Europe Observatory synliggjorde redan 2017 vilka ideologiska, företagsmässiga och ekonomiska argument – inklusive från EU självt – som har skapat förutsättningar för en ökande roll för privat företagsamhet inom denna samhällssektor som traditionellt har varit offentligt ägd och finansierad.
Rapporten ”När marknaden blir dödlig” beskriver hur aktieägarnas krav på avkastning medför allvarliga risker inom hälsosektorn: sämre arbetsvillkor, lägre löner, färre anställda, tyngre arbetspass, mer stress, genvägar till utbildning och skyddsutrustning – allt detta påverkar säkerhet och kvalitet inom vården. Ojämlikheten i hälsa ökar när privata företag plockar russinen ur kakan samtidigt som fattiga patienter med större sjukvårdsbehov hänvisas till den offentliga vården – som i sin tur är underfinansierad genom att en del av de offentliga medlen går till privata utförare.
Organisationer i det civila samhället varnar för att EU kommer att gå i riktning mot ett privatiserat sjukvårdssystem som i USA. De kräver att EU ska ”ta avstånd från de privata företagens lobbyister som nu viskar i kommissionens öra och vända kursen från den typ av ekonomisk-politisk styrning som har påskyndat liberaliseringen av hälso- och sjukvården. Tillhandahållandet av offentlig vård måste i stället stå i centrum för strategin. Om inte, kommer fler liv att stå på spel”. skriver Corporate Europe Observatory.
Men det har inte alltid varit så här, och det behöver inte fortsätta att vara så. För många människor har pandemin blivit en ögonöppnare och visat att vi har en möjlighet att välja hur vi vill att våra välfärdssystem ska vara organiserade.
Rapporten täcker både EU-policies och företagslobbyism och visar hur båda företeelserna har medverkat till ökad marknadisering, kommersialisering och privatseringar.
Några centrala områden är:
Den privata sjukhuslobbyn är ständigt närvarande i Bryssel. De använder pandemin som en möjlighet att värna sina intressen. Samtidigt visar analyserna att sjukvårdens privatiseringar har minskat ländernas långsiktiga förmåga att klara av en pandemi. Regeringarnas kostnader har varit höga, och inte bara gällt sjukvården.
EU:s strävan efter att minska de offentliga utgifterna har bidragit till kommersialiseringen såväl inom äldreomsorgen som inom hälso- och sjukvården, med katastrofala effekter under COVID-19, särskilt på äldreomsorgsboenden.
Bevisen ökar för att det finns stora problem med offentlig-privat partnerskap inom hälsosektorn, men det krävs fortfarande ett omtänk för att förändra styrsystemen. Det är svårt att få till stånd ett sådant omtänk ifall EU-kommissionen accepterar hjälp från exempelvis McKinsey när det gäller att bekämpa pandemin. McKinsey är ett storföretag känt för sin roll i att öka privatiseringen i det brittiska hälsovårdssystemet. Extra allvarligt är det att allmänheten inte får insyn i detaljerna.
COVID-19 är ett tydligt exempel på hur en marknadiserad modell av hälso- och sjukvård och äldreomsorg har misslyckats. Att bekämpa denna modell innebär att kämpa för patienter och personal, för äldre och personer med funktionsnedsättning, för rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Medan planerna för en hälsounion i EU går vidare är det mycket viktigt att säkerställa den offentliga och icke vinstdrivande karaktären av den europeiska hälso- och sjukvården. Vi måste se till att Covid-19-fonderna som ska hjälpa Europa att komma på fötter igen inte finner sin väg ner i de privata, vinstdrivande företagens fickor.
Alex Fuentes,
Eva Nikell
