Bokrecension
From #BlackLivesMatter to Black Liberation
av Keeanga-Yamahtta Taylor
Haymarket books, 2016
2010-talet har sett en ny svart medborgarrättsrörelse växa fram i USA – Black Lives Matter. Den utlösande faktorn till proteströrelsen har varit ett par uppmärksammade mord, där poliser eller säkerhetsvakter haft ihjäl oskyldiga och obeväpnade unga svarta män som Trayvon Martin, Eric Garner och Michael Brown. Kända fall som i sin tur bara är en bråkdel av de runt 1 000 afroamerikaner som dödas av polisen varje år.
Statligt organiserade förtryck av svarta i USA är inget nytt, men vad som förvånar är att situationen har blivit värre på senare tid, trots att USA under samma period har haft sin första svarta president i Vita huset. Hur kan detta hänga ihop?
I sin bok From #BlackLivesMatter to Black Liberation förklarar Keeanga-Yamahtta Taylor, professor vid Princeton University, faktorerna bakom denna utveckling. Hon menar att medborgarrättsrörelsen på 60-talet lyckades med två viktiga saker. Det ena var erövrandet av rösträtten för afroamerikaner, samt framtvingandet av formella lagar mot rasistisk diskriminering. Den andra segern var bildandet av embryot till en med amerikanska mått mätt relativt progressiv välfärdsstat, som nådde sin peak med Lyndon Johnsons ”Great Society”.
När rasistiska högerpolitiker som Richard Nixon och Ronald Reagan tog över, kunde de visserligen inte avskaffa rösträtten för svarta och återinföra segregationen. Men de kunde vrida tillbaka de sociala reformerna, vilket framför allt drabbade den fattiga svarta befolkningen hårt. Samtidigt hade det hunnit växa fram en ny grupp svarta karriärpolitiker, som blivit en del av etablissemanget och slutade att representera den afroamerikanska arbetarklassens intressen. Barack Obama tillhör denna grupp, som alltså likt alla amerikanska politiker oavsett hudfärg, representerar borgarklassen och storföretagen.
Den direkta anledningen till att den svarta befolkningen fick det sämre under Obamas tid vid makten är dock finanskrisen 2008 – som visserligen drabbade många amerikaner hårt, men blev svårast för dem som redan var på botten av det amerikanska samhället, nämligen de svarta. Krisen i sin tur har lett till ett osäkrare samhällsklimat med ökat polisvåld. Obama har vid flera tillfällen tydligt försvarat polisens våldsmonopol, även när det drabbar oskyldiga svarta, och han kan inget annat göra eftersom han representerar borgarklassen, mot arbetarklassen.
Per Leander
