Sakta men säkert så bekräftas även officiellt det vi har känt till i flera veckor. Joe Biden blir USA:s näste president med Kamala Harris som vicepresident. Det spelar ingen roll hur mycket Donald Trump barrikaderar sig i Vita huset och mumlar osammanhängande om valfusk och konspirationer.
KOMMENTAR
Donald Trump kanske till och med har en vägg där han sätter upp fotografier, drar streck, ringar in och stryker under. Precis som alla konspirationsteoretiker. Oavsett vad han har för sig så lämnar TV-kameror, fotoblixtar och Twitterföljare honom. Istället riktas allt fokus nu mot Biden och hans nya kabinett.
Den stora frågan i USA just nu är hur mycket Joe Biden kommer vilja, kunna och våga förändra landet. Väljer han att sträcka ut en hand till den växande vänsterfalangen inom Demokraterna eller hoppas han på att – mot förmodan – kunna göra uppgörelser med Republikanerna?
Vilken väg Biden tänker slå in på blir allt tydligare ju mer vi får veta om de människor han väljer som nära medarbetare och som ministrar i sin kommande regering.
Joe Biden har under de senaste veckorna presenterat nya namn i omgångar, för att därigenom uppnå större massmedial uppmärksamhet. Utifrån de personer han hittills har presenterat, så kommer hans administration att vara kompentent, erfaren, diversifierad och en smula tråkig. Valet till den viktiga posten som stabschef blev Ron Klain – som var vicepresidentens stabschef 2009-2011 – något som partiets vänsterflygel också kände att den kunde acceptera.
Biden har valt ett flertal kvinnor på centrala poster. Tidigare ordförande för USA:s centralbank, Janet Yellen, är föreslagen som finansminister och den afroamerikanska diplomaten Linda Thomas-Greenfield som FN-ambassadör.
Daniel Strauss konstaterar i brittiska tidningen The Observer att det mest uppseendeväckande är vilka Biden, åtminstone hittills, inte har föreslagit. Framträdande vänsterföreträdare som Elisabeth Warren och Bernie Sanders lyser med sin frånvaro. Det kan dock delvis förklaras med att de sitter i senaten och att ett nyval till deras platser ytterligare skulle minska möjligheten till en majoritet för Demokraterna där.
Som det ser ut nu kommer majoritetsfrågan att avgöras om en dryg månad i två omval för senatorerna som ska representera Georgia. Det krävs seger i bägge dessa senatorsval för att häva Republikanernas majoritet i senaten.
En republikansk majoritet kan stoppa den nya presidentens ministerförslag. En tilltänkt minister som ligger i farozonen för detta är Neera Tanden som Biden fört fram som ny budgetminister. Tanden har varit frän i sin kritik av Republikanerna – bland annat när de hastade igenom utnämningen av Amy Coney Barrett till domare i Högsta domstolen – och vissa republikanska senatorer har på sociala medier meddelat att de vill stoppa henne.
Neera Tanden är inte heller självklart populär inom vänstern efter sina hårda angrepp på Bernie Sanders och hans supportrar både under primärvalet 2016 och primärvalet 2020. Förslaget att ge henne posten som budgetminister ses ändå som förhållandevis positivt av många i vänsterfalangen, eftersom det först verkade vara aktuellt att posten skulle gå till Bruce Reed.
Alexandria Ocasio-Cortez och Ilhan Omar, bland andra, har skrivit under ett upprop som motsätter sig Reed. Detta med anledning av att han tidigare har gjort sig känd genom att förespråka minskade bidrag till fattiga.
Ytterligare en person som vänstern inom Demokraterna starkt motsätter sig, är den tidigare stabschefen för Barack Obama och borgmästaren i Chicago, Rahm Emanuel. Dels för den högerpolitik Emanuel förespråkade som stabschef, dels för de nedskärningar av de offentliga utgifterna som han har genomfört under sin tid som borgmästare.
Alltså ingen Bernie Sanders och ingen Elizabeth Warren än så länge. Många inom vänstern påpekar också att detta troligen bara är bra. De båda vänsterpolitikerna skulle ändå ha haft mycket svårt att genomföra sin politik i en Bidenadministration. De skulle ha varit bakbundna. Väljarna skulle ha blivit besvikna.
Bidens kabinett står inte ut på något vis.
Enligt Robert Reich kan just detta vara farligt på sikt. Reich är professor i offentlig förvaltning och var arbetsmarknadsminister under Bill Clintons tid som president. 29 november skrev han i Guardian att Bidens stora styrkor är att han är ”tråkig, betryggande och normal”. Det är också hans stora svagheter: ”Normalt ledde till Trump. Normalt ledde till Coronaviruset. Normalt är fyra decennier av stillastående löner och ökad ojämlikhet, då nästan alla ekonomiska vinster gick till toppen. Normalt är 40 år av sönderstrimlade skyddsnät och det dyraste, minst välfungerande sjukvårdssystemet i den moderna världen. Normalt är också hur storkapitalet alltmer korrumperar politiken – ett ekonomiskt system som riggats av och för de rika. Normalt förvärrar polisbrutaliteten. Normalt är klimatförändringar som nu är i det närmaste katastrofala. Normalt är ett republikanskt parti som i flera år aktivt har undertryckt minoritetsröster och omfamnat förespråkare för vit överhöghet. Normalt är ett demokratiskt parti som i åratal har övergivit arbetarklassen.”
Det återstår fortfarande att se hur Joe Bidens kabinett kommer att se ut i slutändan och vilken politik Biden och de utvalda personerna kommer att föra. Om de överhuvudtaget vill och vågar försöka bryta mot ”det normala”.
Emma Lundström