Foto: Fotogruppen Södersjukhuset
▶ Vårdkris efter nedskärningar och varsel
▶ Södersjukhuset har minst antal vårdplatser i EU
▶ Nu tillsätts en krisgrupp efter protesterna
STOCKHOLM
Vid lunchtid i söndags gick Södersjukhuset (SÖS) i Stockholm upp i stabsläge till följd av vårdplatsbrist, då svårt sjuka patienter fick ligga kvar alldeles för länge på akuten i väntan på att bli inlagda på rätt vårdavdelningar. Stabsläget hävdes senare på måndagen, men det här var tredje gången bara i år som Södersjukhuset gick upp i stabsläge. Något som normalt inte ska förekomma alls annat än vid riktiga krislägen.
– Kaoset i helgen var väntat. Södersjukhuset har minst antal vårdplatser i Europa. Genomsnittet är mellan 2 och 2,4 platser per tusen invånare i Sverige, 1,8 platser i Stockholm och 0,75 på Södersjukhuset. Södersjukhuset är hårdast belastat på grund av att upptagningsområdet växt mest, det har byggts mest i de södra förorterna, säger kirurgen Andreas Fischer, som är ordförande för Sjukhusläkarna i Stockholm, till Aftonbladet.
Region Stockholm, det som tidigare kallades landstinget, styrs av den borgerliga alliansen tillsammans med Miljöpartiet. Dessa politiker har genomfört stora nedskärningar inom sjukvården. Senast vid årsskiftet lät man varsla 800 läkare, undersköterskor och administrativ personal på stadens tre stora sjukhus Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska sjukhuset om uppsägning. Den högste ansvarige politikern, finansregionrådet Irene Svenonius från Moderaterna, har fått hård kritik av så väl personal som patienter, efter att hon förnekat att problemen skulle ha orsakats av nedskärningar och uppsägningar.
När det första stabsläget utlystes på Södersjukhuset strax efter nyår försökte Svenonius istället skylla krisen på personalens julledighet: ”Jul, nyår och trettonhelgen innebär en utmaning för vården när vårdens medarbetare självklart också ska få sin ledighet”, sa hon då till Aftonbladet.
Efter den senaste helgens kris på Södersjukhuset har det nu i alla fall tillsatts en specialgrupp som ska försöka hjälpa sjukhuset att lösa situationen på akutmottagningen, skriver Dagens Medicin. I gruppen ska direktörer vid hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Stockholms läns sjukvårdsområde och Södersjukhuset ingå, samt en representant för Stockholms stads ledning för att få med kommunperspektivet. Gruppen ska bland annat arbeta med att initiera samverkan för omhändertagande av multisjuka patienter och vidareutveckla processer för en ökad genomströmning och därmed försöka korta väntetiderna på akutmottagningen.
– Behovet av insatser för väsentligt förbättrade förhållanden för gruppen multisjuka, företrädesvis äldre, och deras omhändertagande i den samlade vårdkedjan i och utanför sjukhusen framstår som avgörande för akutsjukhusens kvalitativa omhändertagande av samtliga patienter. Det krävs åtgärder för att förbättra logistik och omhändertagande inom sjukhusen, säger Carina Lundberg Uudelepp, regiondirektör i Region Stockholm, i ett pressmeddelande.
Agerandet från regionen kommer efter att protester från sjukvårdspersonal har fått stor medial uppmärksamhet, både i lokal och riksmedia. Sjukvårdsuppropet i Stockholm startade i november 2019 som en reaktion på varslen som lagts på Stockholms sjukhus. De samlade omkring 3000 personer i en demonstration till Landstingshuset i december. Initiativtagarna är ST-läkare just på Södersjukhuset.
Samtidigt har vårdpersonal startat grupper på flera håll i landet för att protestera mot förhållandena i vården. I till exempel Göteborg har vårdpersonal protesterat mot nedskärningar och besparingar efter varsel. I Jämtland protesterar personalen mot ändrade arbetstider. Och i Värmland samlas namnlistor in i protest mot neddragningar av vårdplatser och arbetsbelastningen.
Efter helgens händelse har skyddsombudet på SÖS även gjort en anmälan till Arbetsmiljöverket, då hon oroar sig för personalens hälsa.
Per Leander
