En försvagad Golfström kan förklara extremvädret

Kan den extremsommar vi upplever i år vara en konsekvens av att Golfströmmen håller på att sakta ner? Det menar Frederik Schenk, som forskar om klimathistoria vid Stockholms universitet och som är aktuell med en ny forskningsstudie om Golfströmmen. Han har tillsammans med sina kollegor studerat klimatet för 12 000 år sedan, då golfströmmen försvagades i och med att den senaste istiden tog slut och inlandsisarna smälte. Sedan analyserades hur klimatet reagerade på den svagare strömmen och man kom då fram till att förändringarna i stort sett var desamma som dem vi har upplevt den här sommaren med extrem värme och torka. Internationalen har talat med honom.

Vilka tecken ser vi på att Golfströmmen saktar ner, och kan vi vara säkra på att det verkligen är så?

De direkta mätningar av strömmen som gjorts djupt ner under ytan är väldigt kortsiktiga och innefattar bara några delar av Nordatlanten. Utifrån dessa mätningar finns det ingen konsensus om huruvida Golfströmmen har saktat ner eller inte de senaste 10 till 15 åren, eller om det bara är en naturlig variation. Däremot vet vi hur havets yttemperaturer skulle förändras om Golfströmmen saktade ner. Flera vetenskapliga studier visar att det är tydligt att det så kallade “värmehål” som har uppstått söder om Grönland är ett resultat av att Golfströmmen har saktat ner. Det viktiga är att majoriteten av klimatmodellerna bekräftar mönstret av att Golfströmmen har försvagats, vilket vi har sett på senare år. Frågan är om och hur detta “värmehål” kan påverka vårt väder, säger Frederik Schenk.

Forskaren Frederik Schenk

Vad är i så fall anledningen till att Golfströmmen saktar ner? Till vilken grad är det ett resultat av klimatförändringar och till vilken grad är det ett naturligt fenomen?

Förvånande nog så vet vi inte riktigt än. En viktig drivkraft för Golfströmmen är att det trögare vattnet, som är kallare och har högre salthalt, sjunker ner i havsdjupet vid Grönlands kust och flyter tillbaka söderut. Det är nödvändigt för att det varma vattnet från Mexikanska golfen som strömmar upp till Norge ska kunna ta sig tillbaka söderut. Så om vattnet söder om Grönland blir mindre trögt, det vill säga varmare och mindre salthaltigt, så försvagas Golfströmmens motor.

En intressant upptäckt i de flesta klimatmodeller för slutet av 2000-talet är att Golfströmmen saktar ner i takt med klimatuppvärmningen, trots att de här modellerna inte tar med i beräkningen tillkomsten av mer sötvattnet från Grönlands smältande isar. En möjlig förklaring kan vara en ökad nederbörd i Arktis, vilket gör havet mindre salt. En annan möjlighet är att temperaturskillnaderna mellan tropikerna och Arktis reduceras, eftersom Arktis värms upp mycket snabbare än tropikerna. Den effekten kan också vara en förklaring till den extrema sommaren i år, eftersom det kan sakta ner Jetströmmen som vanligtvis förflyttar låg- och högtryckscenter snabbt från väst till öst och leder till variationen i vädret som vi saknar så mycket den här sommaren, säger Frederik Schenk.

Från klimathistorien vet vi att Golfströmmen har varit ganska stabil de senaste 10 000 åren, men att den var väldigt instabil under den senaste uppvärmningsperioden då den sista istiden tog slut för 12 000-15 000 år sedan. En ny studie från kollegor i Finland visar att Golfströmmen troligen också var instabil under Eem-perioden för 120 000-130 000 år sedan, då jorden också värmdes upp efter en tidigare istid. Så vi kan inte veta med säkerhet hur stabil Golfströmmen verkligen är.

Till vilken grad är det extremväder vi upplever idag ett resultat av att Golfströmmen saktar ner?

Jag tror inte att någon har svaret på den frågan just nu. En atmosfärisk blockering över Skandinavien, som det högtryck vi har upplevt i sommar, kan uppstå som ett naturligt väderfenomen. Samtidigt har intensiteten och envisheten hos detta högtryckscenter varit mera ihållande än någon tidigare känd blockering. Vi kan hitta något liknande enbart om vi går tillbaka till för 12 000 år sedan, när Golfströmmen abrupt försvagades och Nordatlanten blev väldigt kall. Då kan vi se mönstret av samma typ av extremsomrar i Europa som vi har upplevt sommaren 2018, med en ovanligt kall Nordatlant, mer intensiva atmosfäriska blockeringar och ovanligt varma och torra somrar, säger Frederik Schenk.

Den klimatmodellen föreslår att enbart en kallare Nordatlant (inga andra faktorer togs med i simulationen) leder till den typ av situation som vi har observerat sedan Maj i år. Vi behöver dock göra mycket fler studier innan vi med säkerhet kan slå fast att vädret för 12 000 år sedan verkligen är jämförbart med den nuvarande situationen eller om det finns andra orsaker som kan leda till samma mönster. Men klimatmodeller visar i alla fall på att det blir allt fler högtryck under somrarna i framtiden, tillsammans med ”värmehålet” i Nordatlanten. Så det kan höra ihop med klimatförändringar, men vi kan inte vara säkra.

Vad blir konsekvenserna, kortsiktigt och långsiktigt, om Golfströmmen saktar ner? Kommer folk att kunna bo kvar i Skandinavien i framtiden?

Om vi ser till klimatmodellssimulationer, så är de direkta effekterna av en försvagad Golfström inte speciellt stora. Men modellerna har inte tagit med extrema händelser, i stil med vad vi har upplevt i sommar, i sina simulationer. Oavsett vad som händer med Golfströmmen så finns det en klar tendens som tyder på att somrarna i Skandinavien kommer att bli varmare och torrare, medan vintrarna kan bli våtare. Vi måste därför hur som helst förbereda oss på det, säger Frederik Schenk.

Per Leander

Dela