Foto: Fredrik Larsson Cc-by-nc-sa
Snart kan sommarens första värmebölja slå till, vilket kan innebära ett arbetsmiljöproblem. I det svala svenska klimatet är överhettning på jobbet ett mindre problem än i Bangladesh eller Indien. Ändå är extrem värme en riskfaktor för många yrkesgrupper, enligt Kalev Kuklane, forskare vid Lunds universitet.
– Industrin i Sverige är högt automatiserad. Värmen i exempelvis stålverk kan vi hantera. Däremot innebär värmeböljor påfrestningar för många som utför tungt arbete utomhus, som vägbyggen, husbyggen och skogsröjning, där skyddskläder dessutom hindrar kroppen från att avge värme, säger han till tidningen Arbetet.
Även kontorslokaler kan bli riktiga värmefällor om luftkonditionering saknas, eller inte fungerar. Hos den som arbetar i varm miljö reagerar kroppen genom att vidga blodkärlen för att kunna göra sig av med värme. Blodtrycket sjunker, det är lätt att bli yr. I takt med att fler och fler arbetar högre upp i åldrarna kommer allt fler anställda att ha en kronisk sjukdom. Därmed blir det viktigare att ta hänsyn till den påfrestning som sommarvärmen innebär, anser Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå Universitet.
– I Sverige är perioderna med extrem värme i regel korta. Men just därför är vi inte förberedda för dem. En värmebölja ställer till problem, precis som frost och snö är en fara i länder som saknar beredskap för vinterväder, säger han.
Generellt borde svenska arbetsplatser förbereda sig bättre för värmeböljor, det anser både Kalev Kuklane och Bengt Järvholm. Klimatförändringen talar för det. Men den globala uppvärmningen väntas påverka arbetare i redan varma länder mest. Enligt en rapport från ILO förra året är extrem värme redan ett stort problem för över en miljard arbetare, och med klimatförändringar kommer problemet att förvärras. Redan nu har klimatförändringar minskat produktiviteten i en del länder.
Per Leander