Putin och Trump. Muralmålning i Vilnius.
► Ingen hemlighet att Kreml hoppades på Trumpseger
► Clinton skulle ha fortsatt USA:s hårda linje mot Ryssland
► Men klickar det inte mellan Putin och Trump blir krisen värre
Att den ryske presidenten Vladimir Putin hoppades på att republikanernas presidentkandidat Donald Trump skulle vinna det amerikanska valet var ingen hemlighet, och Kreml har troligen gjort sitt för att hjälpa till genom hackerattacker och smutskastning av Hillary Clinton. Putin och Trump är politiskt lika varandra med sina nationalistiska, familjekonservativa och auktoritära uppfattningar. Att Donald Trump har sagt sig vilja ha bra relationer med Putin, och att han till och med kan tänka sig att erkänna Rysslands annektering av Krim, låter så klart som goda nyheter för den ryske presidenten.
Samtidigt finns det också en osäkerhet i Kreml om var man egentligen har Donald Trump, och vad som kan komma att hända de närmaste åren. Även om Kreml till en början ser positivt på Trumps seger, är de styrande i Ryssland fullt medvetna om att saker och ting fort kan bli mycket värre om det inte klickar mellan Putin och Trump. ”Putin är macho, Trump är också macho, kanske kan det bli problem”, säger den ryske politiske analytikern Sergej Markov till brittiska The Guardian.
Om Hillary Clinton hade blivit president skulle Ryssland veta vad de hade haft att vänta sig från USA. Hon skulle ha fortsatt samma hårda linje som Barack Obama, med ekonomiska sanktioner, officiella fördömanden av Putins utrikes- så väl som inrikespolitik, en fortsatt satsning på Nato och uppbackning av de stater som är uttalat fientliga till Ryssland, som Ukraina, Georgien, Polen och länderna i Baltikum. Troligtvis hade Clinton även blivit mycket aggressivare i sin ton än den relativt diplomatiske Obama. Men Hillary Clinton skulle ha varit mer eller mindre beräknelig för Kreml att ha att göra med. Den nye presidenten Donald Trump är helt oberäknelig och kan därmed bli mycket farligare på sikt.
Man ska komma ihåg att Kremls positiva inställning till Donald Trump idag, påminner mycket om situationen efter det amerikanska presidentvalet 2008, då Barack Obama segrade. Efter åren med republikanen George W Bush i Vita huset, då relationerna mellan Ryssland och USA snabbt försämrades i samband med Irakkriget och kriget i Georgien, blev Putin mycket glad när republikanerna förlorade makten och ersattes av Obamas demokratiska administration, med ingen mindre än Hillary Clinton som utrikesminister. Under ett par år såg också relationerna mellan USA och Ryssland ut att förbättras, fram till Ukrainakrisen.
Bland ledarna i Ukraina, som efter den så kallade ”Majdanrevolutionen 2014” och nyorienteringen till Väst är helt beroende av stödet från USA, finns också en känsla av osäkerhet om vad man har att vänta med Donald Trump som amerikansk president. Men alla är inte oroliga.
– Traditionellt är republikanerna tuffare mot Ryssland än demokraterna. I kongressen har de röstat för sanktioner och även pläderat för export av vapen till Ukraina, ett förslag som Obamaregeringen stoppade, säger den ukrainska statsvetaren Oleksiy Haran till TT.
Även den ukrainske presidenten Petro Porosjenko menade vid en presskonferens under sitt besök i Stockholm i måndags, att Ukraina räknar med ett fortsatt starkt stöd från USA under Donald Trump som president.
– Ukraina har stöd från båda de amerikanska partierna, både republikaner och demokrater, påpekade Porosjenko och visade inget tecken på oro.
Per Leander
OMSTART
■ Russian reset – ”rysk omstart”, kallades det år 2009 när den nye presidenten Barack Obama tillsammans med sin utrikesminister Hillary Clinton sa att de ville börja om på nytt och förbättra USA:s relationer med Ryssland efter Bush. Det gick sådär.
