NATO:s generalsekreterare Jens Stoltenberg och utrikesminister Margot Wallström. Foto: NATO
► Margot Wallström debatterade lamt mot Nato-medlemskap
►Är S på väg att ompröva sin hållning i frågan?
► 26 maj ska riksdagen rösta om Värdlandsavtalet
Onsdagen 24 februari gick riksdagens årliga utrikespolitiska debatt av stapeln. Som vanligt karaktäriserades den av en bred palett med frågeställningar om stort som smått där Julia Kronlids (SD) uppmaning att Sverige borde erkänna Somaliland eller Kerstin Lundgrens (C) tal om att Ryssland destabiliserar Montenegro kan ses som problemställningar av den mindre naturen.
Annars var Sveriges relation till Nato den hetaste potatisen när utrikesminister Margot Wallström (S) i regeringens utrikespolitiska deklaration började med att positionera Sveriges hållning:
– Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa.
Men Wallström betonade även ”ökat samarbete med Nato” och en ”förstärkt transatlantisk länk” (USA, reds anm.). Dessutom underströk hon att ”Sverige inte kommer att förhålla sig passivt om ett angrepp skulle drabba ett EU-land eller ett nordiskt land”, och att ”Sverige ska kunna ge och ta emot stöd såväl civilt som militärt”. Wallström fastslog även att ”EU är Sveriges viktigaste utrikespolitiska arena”. Något förvånande berörde hon däremot inte med ett ord det så kallade Värdlandsavtal som Sverige 2014 skrev på med Nato och som regeringen hoppas få riksdagens godkännande för i vår.
Som väntat vände sig de borgerliga debattörerna mot att regeringen inte ändrat sin hållning i Nato-frågan till att bejaka ett fullvärdigt medlemskap, som här Karin Enström (M):
– Man är öppen för samarbete och samverkan; det senaste exemplet är ju det kommande avtalet om värdlandsstöd. Så utrikesministern, vad är det som gör att regeringen inte ens vill glänta på dörren till den större diskussionen om vad ett Nato-medlemskap skulle innebära för Sverige? Vi måste utveckla en färdplan för svenskt Nato-medlemskap. För oss är inte frågan om Sverige ska bli medlem utan hur.
Varvid utrikesminister Wallström replikerade:
– Om man bara har ett enda verktyg, nämligen en hammare, kommer alla problemen se ut som en spik. Vår politik måste signalera enighet och en fast linje. Det är nämligen det som skapar stabilitet och avspänning i området. Det skulle inte signaler om ett medlemskap i Nato göra.
Men sedan underströk även Wallström att vi för tillfället bör invänta den säkerhetspolitiska utredning som kommer med sitt betänkande i höst och som ska ligga till grund för en så kallad ”inriktningsproposition” från regeringens sida. Sammantaget målade Wallström upp en relation till Nato om största möjliga närhet utan ett formellt medlemskap just nu. Frågan är också om inte socialdemokraterna är på väg att omvärdera sin hållning till Nato-medlemskap. På grund av koalitionen med MP lär det dock knappast bli någon kursändring från partiet före valet 2018.
Den som annars i mest högljudda ordalag pläderade för ett svenskt Nato-medlemskap var Birgitta Olsson (L):
– Ryssland ökar sin militära förmåga för varje dag som går och Ryssland bedriver ett strategiskt propagandakrig mot länder kring Östersjön. Hur ska en regering, som här, kunna värna mänskliga rättigheter när det kan vara krig i vårt närområde inom bara några år.
Den som med största ideologiska hetta svarade Olsson var Valter Mutt (MP). Han tryckte på att Nato är en allians vars doktrin vilar på kärnvapenavskräckning, att USA helt dominerar inom alliansen och påminde om alla gånger USA legat bakom störtandet av folkvalda regeringar, och vidare sa Mutt:
– Men det blir ju lite problematiskt med Nato-vurmen. Det var inte länge sedan det lades fram en 6 000 sidor lång rapport inför den amerikanska kongressen om ohygglig tortyr och övergrepp som CIA och delar av den amerikanska krigsmakten begått.
Margot Wallströms kompakta tystnad i frågan om Värdlandsavtalet gjorde att det i ringa mån kom upp i den utrikespolitiska debatten. Det är ett avtal som öppnar upp för att Sverige och Nato såväl i krigs- som fredstid kan komma överens om att Nato-trupp ska förläggas på svenskt territorium (vidare om Värdlandsavtalet se Internationalen nr 1-2 2016). I måndags (29/2) meddelade dock Sveriges Radio att regeringen kommit överens om en proposition där Mp fått igenom att det i bakgrundstexten till själva avtalet ska stå att: ”kärnvapen får inte placeras på svenskt territorium”. Tågordningen är nu att propositionen kommer att tillställas riksdagen 22 mars, därefter ska frågan debatteras i kammaren 25 maj och 26 maj är det tänkt att man ska gå till beslut.
Anders Karlsson
