KOMMENTAR: I onsdags i förra veckan gästade John McCain, ordförande i USA-senatens försvarsutskott, Sverige. McCain är republikan och mest känd för att han var motkandidat till Barack Obama när denne 2008 valdes till president. McCain tjänstgjorde som stridsflygare under Vietnamkriget, blev nedskjuten och tillbringade fem år i vietnamesisk fångenskap. Försvarspolitiskt har han gjort sig bemärkt för att vara en hök, ivrig att sätta in amerikanska styrkor i krig. Han tillhörde dem som starkast förordade ett militärt ingripande mot Iraks förre diktator Saddam Hussein. I dagsläget har han profilerat sig genom att förespråka att USA borde bomba Assadregimen i Syrien och ge ett mer handfast stöd till regimen i Ukraina. Han tillhör de kongressledamöter som försöker stoppa det nyligen ingångna avtalet om Irans kärnenergiprogram.
Under Sverigebesöket hade McCain främst överläggningar med försvarsminister Peter Hultqvist (S). I sammanhanget gav Hultqvist en intervju med Dagens Nyheter (22/8) där han förklarade digniteten av McCains visit: ”Att McCain kommer hit är inte enbart ett artighetsbesök, utan det ingår i en process i flera led som handlar om att fördjupa och utveckla vårt samarbete med USA”. Nämnas kan att Hultqvist själv besökte Washington i maj, då det knäsattes en arbetsplan där Sverige i dialog med USA fördjupar de militära banden inom fem områden:
Interoperabilitet – vilket innebär att de två ländernas stridskrafter ska kunna fungera bättre tillsammans.
Övning och utbildning – den svenska militära förmågan ska utvecklas genom ett allt tätare samarbete inom dessa gebit.
Militärmateriel – det är sedan länge ett viktigt samarbetsområde med USA, exempelvis är innehållet i JAS-Gripenplanen till hela 50 procent amerikanskt.
Forskning – det handlar framför allt om att Totalförsvarets forskningsinstitut är inbegripet i en rad projekt tillsammans med sin amerikanska motpart.
Internationella operationer – här var Sverige en viktig medspelare till USA i Afghanistankriget. I dagsläget handlar det främst om att svenska militärer i Irak i samverkan med USA utbildar irakiska förband i kampen mot IS.
Hultqvist menar att det ökade samarbetet med USA är nödvändigt på grund av att Ryssland bedriver en sådan aggressiv politik: ”Ryssland har annekterat Krim i strid med internationell rätt och driver den militära konflikten i Ukraina. Den ryska regimen är auktoritär och väldigt nationalistisk i sin hållning och bedriver en övningsverksamhet som skapat ett ökat spänningsläge”. På frågan om det inte finns något negativt med att Sverige blir närmare knutet till USA svarar Hultqvist: ”Jag utgår från dagens verklighet och har ingen ambition att recensera historien”. Hultqvist svar är symptomatiskt för den nuvarande svenska hållningen till USA där landet efter Irakkriget 2003 knappast överhuvudtaget kritiserats i sin världspolisiära roll. För det militärpolitiska etablissemanget verkar det oproblematiskt att USA exempelvis med sina drönarbombningar över främst Pakistan och Jemen bryter mot allt vad internationell rätt heter eller att USA ger sig självt rätten att destabilisera de demokratiskt valda vänsterregeringarna i Bolivia, Ecuador och Venezuela. Som bekant var också Sverige 2011 – genom JAS-planens spaningsrekognoseringar – direkt aktivt i de av Nato ledda krigsoperationerna mot Libyen.
Frågan är om inte Sverige med sin nuvarande hållning starkt bidrar till att den rådande spända relationen till Ryssland blir en självuppfyllande profetia. Allt tätare militärövningar med Natoländerna i Östersjöområdet och den svenska militära upprustningen – en ökning med 20 procent i årliga försvarskostnader fram till 2020 – med bland annat en återmilitarisering av Gotland, kan knappast ses som förtroendeskapande åtgärder. Läckta uppgifter via Wikileaks har därtill visat hur omfattande det svenska spionaget mot Ryssland – för USA:s räkning – verkligen är, och då handlar det inte bara om rent militärspionage utan även industrispionage och avlyssning av ryska toppolitiker. Visst har Ryssland vidtagit ett antal mått och steg som ökat spänningen i det svenska närområdet, men här är det inte enbart ens fel att två har svårt för att dansa tango.
Anders Karlsson
