Ungerns behandling av människor på flykt undan kriget i Syrien och andra kriser har väckt starka protester. Just nu befinner sig minst 10 svenskar tillsammans med andra internationella solidaritetsaktivister och ungerska aktivister i Budapest för att hjälpa flyktingarna i tågstationen Keleti.
Bland de som rest ner finns läkarstudenterna Sten Axelson Fisk och Emma Bartfai tillsammans med sjuksköterskestudenten Oskar Hernerud. Både Sten Axelson Fisk och Emma Bartfai är engagerade i nätverket Socialistiska Läkare och för dem var det naturligt att åka ner.
– Vi ville vara där vi kunde göra nytta och hade fått rapporter om att det behövdes medicinsk utrustning och insatser, säger Emma Bartfai. Samt för att det kändes att det kunde vara till hjälp att jag snackar ungerska och att det var väldigt enkelt för oss att ta oss ner hit.
När de kom fram på måndagen var det inte längre lika många människor på tågstationen. När Internationalen når svenskarna per telefon på tisdagskvällen har de precis vilat ut efter föregående natt och ska tillbaka till tågstationen Keleti. De planerade att vara kvar tills fredag 11 september.
– Det kommer människor i en strid ström hela natten, berättar Sten Axelson Fisk. Det vi gjorde var att bre mackor och dela ut filtar, i huvudsak ge barnen så mycket mat som möjligt. När tågen började gå mot Österrike-Tyskland på morgonen så blev det en ganska desperat situation, för polisen hindrade många av flyktingarna från att gå på tåget. Poliserna stod med munskydd och personalen var väldigt rasistisk på tågstationen mot människor som hade köpt biljetter.
Fick de komma iväg sen?
– Några fick komma iväg. Men jag vet inte hur det har gått för dem.
Enligt nyhetsbyrån AP segregerades flyktingarna från andra passagerare och fick endast sätta sig i särskilda vagnar.
Den långa, farliga och mödosamma resan sätter naturligtvis sina spår på de flyende människorna i Ungern. De svenska vårdstuderande aktivisterna vittnar om en svår situation.
– Det är många människor som har gått långa sträckor och har väldigt fula sår på fötterna, fortsätter Sten Axelson Fisk att berätta. Ganska många som har olika luftvägsinfektioner som jag inte kan bedöma närmare. Vi blev ändå positivt överraskade över att många var vid god vigör.
Er erfarenhet från vården har inte behövts så mycket?
– Det finns ett läkarlag som är där dagtid och de hade personal och material. Så vi jobbade mest med att bre mackor och vi tittade till några och gav en massa läkemedel från Sverige till det arbetslag som fanns på natten, för de hade inte det.
Myndigheterna i det auktoritära Ungern har hittills inte ingripit direkt mot hjälpinsatserna trots agerandet mot flyktingarna.
– Att vi har delat ut mat och så här i Keleti har de vant sig vid. De har inte gjort det svårt för oss men de har inte heller gjort det lätt för flyktingarna. Hade inte vi varit där så hade människor blivit drabbade, de har stängt ner toaletterna och är extremt ovilliga att hjälpa flyktingar som har köpt biljetter. Vi uppfattade en tydlig rasism i behandlingen av människor.
Samtidigt med rapporterna från Ungern kommer nyheten att åtminstone ett hundratal flyktingar som tagit sig igenom Europas höga murar nått fram till Malmö, Göteborg och Stockholm. Svenskarna på plats i Ungern säger att det är mycket vi kan göra på hemmaplan både politiskt och humanitärt.
– Det viktigaste just nu är att göra ett långsiktigt arbete på både det konkreta och politiska planet, menar Sten Axelson Fisk. Att hjälpa flyktingarna som har kommit till Sverige och bekämpa rasismen. För hela det här problemet är ju ett resultat av EU:s murar som är en effekt av rasismen som ökar i hela Europa. Sen finns det många organisationer som gör stora insatser i Syrien som inte har fått tillräckligt med hjälp.
Arash Hakimnia