En stor del av Gazas befolkning kommer att tvingas leva med långvariga psykiska skador efter det senaste kriget. 65 barn har dödats och ytterligare 540 barn har skadats fysiskt, samtidigt som sjukvårdsanläggningar bombats sönder. Internationalen talade med amerikanen Steve Sosebee som själv har familj och bor i Gaza permanent. Han är en av grundarna av The Palestine Children’s Relief Fund, som arbetar med att hjälpa skadade och traumatiserade barn i Gaza.
INTERVJU
Gaza är ett av världens mest tättbefolkade områden, och av de cirka två miljoner invånarna är omkring hälften barn. Redan innan kriget i maj hade många av dem upplevt flera krig (2008–09, 2012 och 2014), samtidigt som tillgången på mediciner och vård på grund av Israels och Egyptens blockader ofta varit otillräcklig.
En av de organisationer som arbetar med att hjälpa skadade och traumatiserade barn är The Palestine Children’s Relief Fund, som grundades i USA 1992. Steve Sosebee är dess ordförande och en av grundarna.
– Redan innan det här kriget var Gaza en plats där infrastrukturen var kraftigt begränsad. Det fanns bara el tre, fyra timmar om dagen och 90 procent av vattnet var inte drickbart. Barn
PCRF:s ordförande Steve Sosebee.
levde under extremt svåra ekonomiska och politiska förhållanden. Kriget nu i maj har bara gjort allt ännu värre. Sjukvården, skolsystemet och annan infrastruktur har skadats svårt och i vissa fall helt utplånats.
– Eftersom Gaza är så tättbefolkat och så stor andel av befolkningen är barn leder den israeliska arméns och flygvapnets bomningar till att så många barn dödas eller skadas. Det handlar inte bara om fysiska skador, utan också om de psykiska trauman barnen får av att bevittna krig.
Även efter det förra kriget 2014 har det skett väpnade attacker mot Gaza då och då. Hur hanterar ni sådana trauman som detta leder till?
– Det är en enorm utmaning. Det är en sak när ett barn är fysiskt skadat och kan få medicinsk vård och få ett bättre liv. Men när en hel befolkning utsätts för psykiska trauman, vilket vi sett inte bara under det här kriget utan även under tidigare krig i Gaza, gör det ofantligt stor skada på barnen. Det är väldigt svårt att behandla, för grunden till traumat som dessa barn drabbas av är våldet som kommer från skyn och från gränserna runt dem. Om inte detta löses kommer källan till konflikten också vara en källa till ett fortsatt lidande och fortsatt smärta och ångest för barnen.
– Slutresultatet är att dessa barn inte växer upp med en normal barndom, utan de har psykiska skador som har orsakats av att de utsatts för trauma vid ung ålder, vilket gör det svårt att växa upp och bli en del i ett samhälle. Våld, ångest och depression är resultat av vad barnen i Gaza utsätts för, och är också långsiktiga konsekvenser av både det senaste och de tidigare krigen, inte bara för barnen utan för hela befolkningen i Gaza.
Under kriget dödades 65 barn i Gaza och 540 barn skadades.
– Vi har sett alla typer av skador som bomber kan orsaka: huvudskador, benskador, splitterskador med mera, berättar Steve Sosebee. Dessutom har många skadats när hus har kollapsat och de har klämts fast under rasmassorna, eller när fönsterglas har krossats.
– Än så länge har hälsoministeriet inte släppt siffrorna på exakt hur många barn som skadats, men det är hundratals.
Sjukvården har i många fall varit direkt utsatt för de israeliska bombningarna. Sjukhus, kliniker och vårdcentraler har träffats och förstörts helt eller delvis. Även The Palestine Children’s Relief Funds kontor i Gaza City skadades av en bomb den 17 maj.
– Vår lokal var tvärs över gatan från hälsoministeriet. Ett antal bomber riktades mot deras byggnader och en av dem träffade vårt hus, som blev så illa drabbat att det behöver rivas helt. Ingen i personalen skadades men vår utrustning förstördes.
– Vi är en humanitär organisation och inte en del av någon politisk gruppering. Det här angreppet visar att det inte finns någon plats i Gaza som är säker för någon alls under kriget. Men vi fortsätter arbeta hemifrån eller från våra bilar för att hjälpa barnen.
Steve Sosebee avslutar med att förklara varför han som är amerikan har valt att leva i Gaza.
– Jag uppfostrades med idén att stödja frihet och rättvisa för alla människor i världen, inte bara de som bor i samma land som jag eller tillhör samma etnicitet eller religion som jag. Frihet är en mänsklig rättighet, en rättighet för varje person i världen. Folket i Gaza förtjänar sin frihet. De har kämpat och förnekats den under generationer. De har bott i flyktingläger, de har levt under ockupation, under belägring, under krig. De förtjänar samma mänskliga och politiska rättigheter som alla andra människor i världen. That’s it.
Rasmus Klockljung
och Wafa Jamil Espvall
Vapenvila i Gaza men våldet mot palestinier fortsätter
Natten mellan den 20 och 21 maj infördes vapenvila i Gaza, framförhandlad av Egypten. Efter elva dagars krig upphörde Israels bombangrepp på det lilla palestinska området och Hamas slutade skjuta raketer mot Israel.
Enligt FN:s koordinatör i Palestina, Lynn Hastings, totalförstördes ett tusental bostäder och många fler skadades. Hon sa även enligt AP att sex sjukhus och elva vårdcentraler i Gaza förstördes eller skadades av bombningarna, och att 800 000 invånare saknar tillgång till kranvatten. Det är nästan hälften av Gazas befolkning.
Vapenvilan innebär dock inte att våldet mot palestinier upphört. Redan samma dag som den infördes gick israeliska soldater återigen in i al-Aqsa-moskén i Jerusalem under fredagsbönen och besköt människor med gummikulor, tårgas och chockgranater. Minst 20 palestinier skadades, enligt Röda halvmånen.
Det var just den moskén, den tredje heligaste platsen inom islam, som soldater stormade även ett par veckor tidigare, vilket var en av de faktorer som utlöste kriget.
Under de elva dygnen dödade israeliska flygbombningar minst 248 palestinier i Gaza, varav 65 barn. Omkring 2 000 personer skadades. Under samma period dödades också minst 29 palestinier i det ockuperade Västbanken och östra Jerusalem, och där har våldet alltså fortsatt även efter att vapenvila infördes i Gaza. I tisdags sköt en israelisk specialstyrka ihjäl en palestinsk man i staden al-Bireh på Västbanken.
Under kriget utsattes även människor i så kallade blandade städer i Israel för våldsamma angrepp, utförda av grupper av civila. I vissa fall skedde det medan polisen såg på. Både palestinier och judar angreps, och minst en palestinier sköts ihjäl av högerextremister i ett sådant angrepp. Andra blev angripna av pöbel som kastade sten mot deras bilar eller försökte bryta sig in i bostäder. Ytterligare en palestinsk israel sköts ihjäl av polis.
I måndags inledde polisen en två dagar lång aktion för att gripa 500 palestinier i Israel som anklagas för att vara inblandade i bland annat våldsamheter eller vandalism.
En rådgivare till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu sade strax efter vapenvilan inträtt att han hoppades att den skulle innebära en återgång till det ”relativa lugn som rått i över ett halvt decennium”, och syftande på perioden sedan det förra kriget tog slut 2014. Detta ”lugn” har dock inte rått i Gaza, där Israel under samma period dödat minst 450 palestinier, enligt Middle East Eye.
Många, både palestinier och israeler, fruktar att det bara är en tidsfråga innan nästa krig bryter ut.
Efter att USA:s president Joe Biden tillträdde i vintras tvingades han nu för första gången ta sig an situationen i Mellanöstern, och gjorde det på ett liknande sätt som amerikanska presidenter brukar. Under kriget talade han med Benjamin Netanyahu inte mindre än sex gånger, enligt Vita husets pressrum, och upprepade då USA:s ”orubbliga stöd för Israels rätt att försvara sig”. Under samma period lade flera länder i FN:s säkerhetsråd fram förslag att få igenom en resolution som uppmanade till vapenvila, men USA använde sitt veto och blockerade alla fyra resolutionsförsöken.
Dessutom kom det fram att USA bara några dagar innan kriget inleddes godkänt vapenförsäljning till Israel värd 735 miljoner dollar.
Samtidigt är motståndet mot detta ”orubbliga stöd” kanske större än vanligt, inte minst inom det demokratiska partiet.
I början av året slog den israeliska människorättsorganisationen B’Tselem i en rapport , med hänvisning till internationella definitionerfast att Israel ägnar sig åt apartheidpolitik mot palestinier. Ett par månader senare publicerade även Human Rights Watch en rapport med samma slutsats. Just ”apartheid” är också vad kongressledamoten Alexandria Ocasio Cortez, en av de mest välkända socialisterna inom Demokraterna, anklagade Israel för i en tweet strax efter att kriget inleddes. Bernie Sanders, som är ordförande i senatens budgetutskott, och andra ledamöter skrev ett lagförslag för att sätta stopp för den nämnda vapenförsäljningen, något som dock sannolikt inte får tillräckligt med stöd i kongressen.
I måndags publicerades ett öppet brev till president Joe Biden från omkring 500 av de anställda i hans valkampanj. De uppmanade honom att hålla Israel ansvarigt för sitt agerande, och de betonade maktobalansen mellan Israel och palestinier. Författarna påpekade att Biden själv i april hade skrivit i en tweet att ”ingen ansvarsfull amerikansk president ska hålla tyst när mänskliga rättigheter kränks”, och begärde att Biden därför ska fördöma Israels dödande av palestinska civila. De betonade vidare att ockupationen av palestinska områden och de enligt internationell rätt olagliga israeliska bosättningarna där är grundproblemet som måste upphöra, och uppmanade Biden att kräva att bland annat blockaden mot Gaza hävs, utbyggnaden av bosättningar stoppas, tvångsvräkningar av palestinier i Sheikh Jarrah i östra Jerusalem och på andra platser upphör och att Israel slutar bryta mot internationell lag.
Rasmus Klockljung