Jair Bolsonaro. Foto: Pedro França/Agência Senado
▶ Personlig maktkamp sliter sönder det styrande PSL
▶ Jair Bolsonaro utmanas av partichefen Luciano Bivar
▶ Oroligheterna runtom i Latinamerika hotar Brasilien
KOMMENTAR
PSL, det parti som Brasiliens kryptofascistiske president Jair Bolsonaro tillhör, står inför vad som närmast verkar vara en kollaps. Fullt krig pågår mellan partiets president, eller snarare ägare eftersom det är ett företag vi talar om snarare än ett parti i klassisk mening, Luciano Bivar och hans anhängare, och Bolsonaros personliga bas. Formellt handlar det om att utse en ny ordförande för parlamentsgruppen, men i praktiken handlar det om vem som skall ha kontrollen.
När Bolsonaro bestämde sig för att bli medlem i PSL och bli dess presidentkandidat, var partiet ett av kongressens minsta och såg ut att ha mycket liten chans att fortsätta närvara i kongressen. PSL var och är ett typiskt parti av den sort som kallas ”partibeteckning att hyra”. Var och en förstår att av de 25 eller 26 partier som finns i kongressen är det ett fåtal som bygger på någon slags ideologi. De få som gör det står vanligen till vänster eller är uttalat bibeltrogna.
Framgången för Bolsonaro gav PSL 53 mandat i representanthuset och 3 senatorer. PSL:s partigrupp är därmed den näst största efter Arbetarpartiets (PT) som har
Luciano Bivar Foto: Michel Jesus/Câmara dos Deputados do Brasil cc-by-sa
54. Striden inom PSL har ingenting med praktisk politik att göra, alla förespråkar samma reaktionära politik, utan det handlar kort och gott ifall partiets gamla ägare, Luciano Bivar och hans tre söner, eller Jair Bolsonaro och hans tre söner, skall styra och ställa. Den aktuella tvistefrågan är vem som skall leda partiets parlamentsgrupp.
En ledande medlem kallar Bolsonaro för ”vagabundo”, ett populärt uttryck som högerpolitiker gillar att använda gentemot alla som de ogillar, kan närmast översättas med ”dag-
drivare” eller ”luffare”. Bolsonaro anklagas för att försöka köpa röster genom att erbjuda inkomstbringande statliga tjänster. Ledamöter utesluts eller hotar med att lämna. Bolsonaro själv har antytt att han kan vara på väg att lämna PSL.
Den enda trovärdiga tolkningen av detta spektakel är att Bolsonaro är på väg att försöka skapa en politisk bas som helt kontrolleras av honom själv och hans söner. En annan huvudvärk för Bolsonaro är att hans latinamerikanska allierade står inför stora kriser. Den 27 oktober håller Argentina president- och parlamentsval och den sittande högerliberala presidenten Macri, ser ut att förlora stort.
Macri har tidigare utsetts till ”Brasiliens främste allierade” i Latinamerika av Bolsonaro. Högerstyret i Chile står inför sin största kris med undantagstillstånd infört i huvudstaden Santiago efter omfattande protester mot höjningar av priserna inom kollektivtrafiken. Peru står inför en konstitutionell kris där presidenten och parlamentet står emot varandra. Equadors regering står inför kollaps efter omfattande protester mot höjningar av bränslepriserna.
Ett annat problem för Bolsonaro är att hans relativt framgångsrika politik, när det gäller nedskärningar och privatiseringar i Brasilien, är en politik som ogillas av de flesta, inklusive hans egen väljarbas. När det dessutom står klart att hans ”kamp mot korruptionen” inte gäller hans egna söner eller närmaste supporters så är det förståeligt att allt fler brasilianare vänder sig mot honom.
Olika scenarier inför nästa presidentval (2022) visar att Bolsonaro skulle förlora gentemot sin justitieminister Moro, känd för sin tidigare kamp mot korruption, men vars gloria tycks alltmer anfrätt av avslöjanden om rättsvidriga knep för att sätta den tidigare presidenten Lula i fängelse och hindra honom från att ställa upp i det presidentval han såg ut att vinna, enligt opinionsundersökningarna.
Göran Kärrman
