Nollvision genom massbilism? Bild från Naturvårdsverkets tävling för nya tekniska lösningar för att uppnå miljömålen. Uppdraget var: Hur skulle Öresundsbron byggas år 2045 med nollutsläpp av växthusgaser? Foto: Frida Strömshed.
▶ Ny rapport om hur vi ska få ett klimatneutralt Sverige
▶ Stort glapp mellan utvecklingen och vad som behöver göras
▶ Verket litar till att marknaden ska leda industrin till nollutsläpp
Samma dag som tiotusentals unga skolstrejkade för klimatet släppte Naturvårdsverket en rapport om hur vi ska få ett klimatneutralt Sverige.
Rapporten är en sammanställning av bedömningar och förslag från inblandade myndigheter bakom de 16 miljömålen. Det är ett underlag för regeringens handlingsplan till riksdagen senare i år om hur Sverige ska bli utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2045. Det målet beslutades förrförra året i riksdagen. Men vägen dit återstår att staka ut – och anträda den.
Det krävs snabba och genomgripande insatser för att vända den rådande negativa utvecklingen, skriver myndigheten. Glappet mellan utsläppsutvecklingen och beslutade åtgärder mot vad som behöver uppnås är stort. Mycket mer behöver göras för att nå nollutsläpp 2045. Klimathotet och biologisk mångfald behöver prioriteras säger Naturvårdsverket.
Trots att utvecklingen i flera avseende går åt fel håll anser Naturvårdsverket att det finns goda möjligheter att ställa om. Verket talar om en fortsatt ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och välfärd. Rapporten handlar om de utsläpp som sker inom landet, alltså inte om det som svenskars konsumtion orsakar i andra länder. Utsläppsneutralitet tolkas som utsläppsminskning med minst 85 procent och ett tak på 11 miljoner ton per år 2045. Hur 11 miljoner kan bli noll framgår inte, kanske räknas sänkor. Idag är utsläppen 53 miljoner ton/år. De minskade med 26 procent under perioden 1990-2017. Längre fram ska utsläppen vara negativa.
Transportsektorn och industrin står för två tredjedelar av klimateffekten. Fossilt måste ersättas med förnyelsebart, effektivare nyttjande och koldioxidneutrala material.
Verket litar till att marknaden ska leda industrin till nollutsläpp. Främst lutar man sig mot skärpningar av EU:s utsläppshandelssystem. Dessutom finns förväntningar på teknik för att skilja ut och lagra koldioxid som redan är utsläppt. Rapporten påpekar att Sverige behöver gå före och vara ett föredöme för andra. Lösningen som framhålls är att ny teknik ska ersätta gammal och skapa effektivare transporter och industriprocesser.
– Förutsättningarna för att ställa om är goda, säger Björn Risinger, generaldirektör för Naturvårdsverket i ett pressmeddelande. Han fortsätter:
– Det svenska näringslivet har redan visat att det både finns en vilja och möjlighet att ställa om verksamheten. I omställningen finns också möjlighet till andra positiva samhällseffekter som exempelvis tryggare energiförsörjning, bättre stadsmiljö och bättre luft.
Larsolov Olsson
■ Hela rapporten ”Underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan” finns att läsa på Naturvårdsverkets hemsida.
