Förskingringen som tillgång

Starka bilder med kraftiga budskap. Just nu pågår utställningen Pan African Unity Mural på Bildmuseet i Umeå. Ângela Ferreiras muraler och skulpturer dyker upp här och var i byggnaden och sveper in betraktaren i allvar, styrka och kämpaglöd.

Den sydafrikanska sångerskan Miriam Makeba sjunger ljudlöst på en vägg i entréhallen. På väg uppför trappan mot utställningsrummen syns färger och mönster i det ojämna taket som också är trappan ovanför. De är svåra att avläsa som bilder.
När vi kommer upp och svänger om hörnet förstår vi varför. Själva den stora muralen sitter på sidan av nästa trappa och i rätt vinkel växer den ihop till en helhet med det fragmentariska vi såg på vägen upp. Det är slående. Fackföreningsaktivisterna på väggen får liv.
Ângela Ferreira, föddes 1958 i Maputo i Moçambique. Hon växte sedan upp i Sydafrika och tog sin konstnärsexamen i Kapstaden. Utställningens titel Pan African Unity Mural syftar på en muralmålning som hon skapade tillsammans med tretton andra konstnärer 1986-87 i Kapstaden. Muralmålningen var en protest mot apartheidregimen.

I sitt konstnärskap har Ângela Ferreira intresserat sig för kolonialismen och postkolonialismens inverkan på dagens samhälle och hur arkitektur och skapade miljöer bär spår av historia, politik och ideologi. I de skulpturer och väggmålningar som verket består av finns både synliga och dolda berättelser. Hon behandlar den afrikanska kontinentens ekonomiska, politiska och kulturella historia och blandar oväntade kända personligheters livsöden med sitt eget.
Bland annat dyker Miriam Makeba upp. Hon bannlystes från sitt hemland eftersom hon tog ställning mot apartheid. Senare tvingades hon lämna även USA tillsammans med sin man, Stokely Carmichael, som var aktiv i Svarta pantrarna. Den landsflyktige amerikanen George Wright finns också med. Wright dömdes för mord i sitt hemland 1962. Han blev politiskt engagerad under fängelsetiden och lyckades senare fly till Algeriet. Numera är han portugisisk medborgare.
Att Ângela Ferreira väljer att på det här sättet väva in människor som inte har kunnat leva i sina hemländer i sitt verk beror på att hon ställer frågor kring vad som är ett hem och vad tillhörighet betyder för den som alltid är i rörelse. Hon frågar sig om ”en känsla av förskingring kan användas som en tillgång”, som Bildmuseet skriver i programmet.

Idag är Ângela Ferreira bosatt i Lissabon, Portugal, där hon undervisar i konst på universitetet. Pan African Unity Mural är hennes första separatutställning i Skandinavien och har producerats av Bildmuseet i samarbete med Museum of Art, Architecture and Technology i Lissabon.
Utställningen pågår till och med den 19 maj 2019.

Text och foto: Emma Lundström

Dela